Skarvar

	Skarvar
	Blastrupig skarv i hackningsdrakt
Systematik
Doman	Eukaryoter ; Eukaryota
Rike	Djur ; Animalia
Stam	Ryggstrangsdjur ; Chordata
Understam	Ryggradsdjur ; Vertebrata
Klass	Faglar ; Aves
Ordning	Sulfaglar ; Suliformes
Familj	Skarvar ; Phalacrocoracidae ; Reichenbach , 1850
Slakte	Phalacrocorax (se text) ; Brisson , 1760
Synonymer
	Australocorax Lambrecht , 1931 ; Compsohalieus B. Brewer & Ridgway , 1884 ; Cormoranus Baillon , 1834 ; Dilophalieus Coues , 1903 ; Ecmeles Gistel, 1848 ; Euleucocarbo Voisin, 1973 ; Halietor Heine, 1860 ; Hydrocorax Vieillot , 1819 ( non Brisson, 1760: upptagen ) ; Hypoleucus Reichenbach , 1852 ; Leucocarbo Bonaparte , 1857 ; Microcarbo Bonaparte, 1856 ; Miocorax Lambrecht, 1933 ; Nannopterum Sharpe , 1899 ; Nesocarbo Voisin, 1973 ; Notocarbo Siegel-Causey, 1988 ; Pallasicarbo Coues, 1903 ; Paracorax Lambrecht, 1933 ; Poikilocarbo Boetticher , 1935 ; Pliocarbo Tugarinov, 1940 ; Stictocarbo Bonaparte, 1855 ; Viguacarbo Coues, 1903

Uppslagsordet ”Skarv” leder hit. For andra betydelser, se Skarv (olika betydelser) .

Skarvar (Phalacrocoracidae) ar en familj med sjofaglar som numera placeras i ordningen sulfaglar . De har avlang kropp, relativt lang hals och nabb, fjaderdrakten gar framst i morka farger och de har simhud mellan tarna. De lever i skargardar och vid kuster. Skarvar ar skickliga dykare och lever uteslutande av fisk. Utmarkande ar att de sitter uppratt med utstrackta vingar for att torka efter att de har dykt efter fisk.

Systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Slaktskap med andra fagelfamiljer [ redigera | redigera wikitext ]

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt placeras gruppen i ordningen pelikanfaglar (Pelecaniformes) men de har aven placerats i ordningen storkfaglar (Ciconiiformes). Alla tillgangliga data tyder pa att skarvarna ar nara beslaktade med ormhalsfaglarna (Anhingidae) och sulorna (Sulidae), men kanske aven pelikanerna och/eller pingvinerna , an nagra andra av dagens faglar. ^[
1
]^[
2
] Molekylara och morfologiska studier har visat att ordningen pelikanfaglar ar parafyletisk . ^[
3
] Skarvarna har flyttats till den nya ordningen sulfaglar tillsammans med fregattfaglar , sulor och ormhalsfaglar . ^[
4
]

Indelning inom familjen [ redigera | redigera wikitext ]

Lange har alla arter i familjen placerats i ett eget slakte, Phalacrocorax . De allra minsta arterna, bland annat den i Europa forekommande dvargskarven , har dock numera allmant urskilts i det egna slaktet Microcarbo . Bland de aterstaende arterna har genetiska studier visat att olika grupper skildes at for relativt lange sedan. Allt fler auktoriteter, dock annu ej svenska BirdLife Sverige , har darfor valt att dela upp slaktet Phalacrocorax ytterligare. Nedanstaende lista foljer International Ornithological Congress fran 2021. ^[
5
]

Microcarbo ? fem sma och kortnabbad skarvarter
Poikilocarbo ? sydamerikanska arten rodfotad skarv
Urile ? fyra arter centrerade kring norra Stilla havet, varav en utdod
Phalacrocorax ? 11?12 stora skarvarter, daribland storskarven
Gulosus ? europeiska och nordafrikanska toppskarven
Nannopterum ? tre amerikanska arter, bland annat flygoformogna galapagosskarven
Leucocarbo ? 10?16 arter pa Sodra halvklotet .

Vingtorkning [ redigera | redigera wikitext ]

Till skillnad fran manga andra vattenlevande faglar som ander och gass, ar det yttre skiktet av skarvens fjaderdrakt inte vattenavstotande. ^[
6
] Detta gor att fageln tyngs ned vilket gor det enklare att dyka. ^[
6
] For att torka det yttre vattenindrankta fjaderskiktet staller sig skarvarna med utbredda vingar. Detta har dock aldrig observerats hos antarktisskarv ( Leucocarbo bransfieldensis ). ^[
6
] Det har aven lagts fram teorier om att skarven sitter och varmer sig med utbredda vingar for att varma upp den kalla fisken som den atit, men en forskningsstudie motbevisar detta. ^[
6
] Dock breder skarvar ibland ut sina vingar aven nar de inte ar blota, vilket tyder pa att de utbredda vingarna aven kan ha andra funktioner. ^[
6
]

Skarvar och manniskan [ redigera | redigera wikitext ]

Skarvfiske [ redigera | redigera wikitext ]

I Sydostasien har tama skarvar anvants vid fiske i arhundraden. I Kina anvands storskarv och i Japan japansk skarv ^[
7
] Den aldsta sakra kallan ar kinesisk fran 317 f.Kr men det finns aven en mojlig japansk kalla fran 600 f.Kr. ^[
7
] Det finns olika metoder. ^[
7
] Skarvfisket sker fran mindre batar. I Kina knyts en snara kring fagelns hals som hindrar den att svalja fiskar men i ovrigt ar de ibland mycket tama skarvarna fria att dyka och flyga som de vill. ^[
7
] Ibland ar snaran sa stor att den kan svalja mindre fiskar medan andra belonar skarvarna med bitar av fangsten. ^[
7
] Fiskarna som skarven fangar avlagsnas ur skarvens hals eller ocksa spyr skarven upp fiskarna i baten. ^[
7
] I Kina forekommer fortfarande denna fiskemetod men den ar ovanlig bland yrkesfiskare. I Japan har skarvfisket istallet formaliserats och ritualiserats och sedan den tidigt kopplades till adeln och hovet . Har sker fisket om natten med lanterna pa baten och skarvarna halls i ett sorts koppel om halsen som aven stryper at halsen sa att de inte kan svalja fisken. ^[
7
] Ofta har varje bat flera faglar, ibland over tio stycken. ^[
7
] I Japan halls traditionen idag vid liv av hovet men aven som en turistattraktion. ^[
7
]

I Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Kring 1500-talet introducerades denna fiskemetod av sjoman i Europa och det finns kallor som beskriver att bra fiskeskarvar skattades hogt. ^[
8
] Pa 1600-talet introducerades skarvfiske i England av James I och i Frankrike av Louis XIII . ^[
7
] Hur och varfor dessa bada monarker blev intresserade av skarvfiske ar oklart. ^[
7
] James I lade ned en formogenhet pa domesticerade skarvar och agde en mangd faglar som han bland annat tog med pa fisketurer till Cambridgeshire och Norfolk . ^[
7
] Enligt John Rays Ornithology fran 1678 verkar det europeiska skarvfisket har influerats av falkeneringstraditionen da skarven bars ut pa en handskladd arm och bar huva innan den slapptes for att fiska. ^[
7
] James forsokte exportera skarvfisket till andra delar av Europa och skickade darfor ett antal faglar till Venedig men dessa stals pa vagen. ^[
7
] James son Charles I holl traditionen levande men mot slutet av 1600-talet verkar skarvfisket ha forsvunnit fran Europa. ^[
7
]

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Skarvfamiljens vetenskapliga namn Phalacrocoracidae ar en latiniserad form av dess gammalgrekiska trivialnamn for skarvar och betyder "skallig korp", fran falakros (φ?λακρ??, "skallig") + korax (κ?ραξ, "korp"). ^[
9
] Liknelsen vid en havets korp beror bade pa dess farg och form men formodligen aven pa moraliska kvaliteter som manniskan projicerat pa skarven. ^[
10
] Kopplingen till krakfaglar marks aven i att skarvar tidigare pa svenska har benamnts kormoraner ^[
11
] vilket ar en sammanslagning av de latinska Corvus marinus , det vill saga "havskorp" eller "havskraka". ^[
10
] Detta namn aterfinns idag pa flera sprak, bland annat engelskans cormorant . Kopplingen finns aven i det svenska uttrycket alekraka , vilket ar ett gammalt uttryck for storskarv som ibland anvands an idag. Men liknelsen forekommer aven i helt andra kulturer och sprak. Pa hindi dar den kallas pan-kowwa eller jal-kowwa (??-????) vilket betyder "vattenkraka" och ett gammalt kinesiskt namn kan oversattas till "vattenlevande gammal kraka". ^[
7
]

I kulturen [ redigera | redigera wikitext ]

I James Bond-boken You only live twice av Ian Fleming fran 1964 har den japanska rollfiguren Kissy Suzuki en japansk skarv som beskrivs som mycket vacker. ^[
12
] Skarven i boken bar namnet David efter David Niven vilket ska ha varit en internt skamt. ^[
7
]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Kennedy et al. (2000)
^ Mayr (2005)
^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill ( Balaeniceps rex ). Journal fur Ornithologie 144 (2): 157?175. HTML sammanfattning
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download , last 2018-08-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ [ a b c d e ] White et al 2008
^ [ a b c d e f g h i j k l m n o p q ] Cooker (2013) s:149-151
^ Anders Wirdheim (2010) Mellanskarven offer for myter och populism , Var Fagelvarld , last 22 december 2018
^ Woodhouse (1910)
^ [ a b ] The Compact Edition of the Oxford English Dictionary , Oxford University Press, Oxford, 1971, sid:559
^ Nationalencyklopedin, Kormoraner , last 2014-07-27
^ Ian Flemming (2004) You only Live Twice , Penguin, sid:139

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Cocker, Mark; David Tipling (2013). Birds and people . London: HelmJonathan Cape. ISBN 9780224081740
Kennedy, M.; Gray, R.D. & Spencer H.G. (2000): The Phylogenetic Relationships of the Shags and Cormorants: Can Sequence Data Resolve a Disagreement between Behavior and Morphology? Molecular Phylogenetics and Evolution 17 (3): 345-359. doi : 10.1006/mpev.2000.0840 PDF fulltext
Larsson, Lars (2001) Birds of the World , cd-rom
Mayr, Gerald (2005): Tertiary plotopterids (Aves, Plotopteridae) and a novel hypothesis on the phylogenetic relationships of penguins (Spheniscidae). Journal of Zoological Systematics 43 (1): 67-71. PDF fulltext
Orta, Jaume (1992): Family Phalacrocoracidae. In : del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (eds.): Handbook of Birds of the World , Volume 1 (Ostrich to Ducks) : 326-353, plates 22-23. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-10-5
White, Craig.; Martin, Graham.; Butler, Partick (2008) Wingspreading, wing-drying and food-warming in great cormorants Phalacorocorax carbo. , Journal of Avian Biology, vol.39, sid:576-578
Woodhouse, S.C. (1910): English-Greek Dictionary ? A Vocabulary of the Attic Language . George Routledge & Sons Ltd., Broadway House, Ludgate Hill, E.C.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror skarvar .
Bilder & media

[Kennedy-1] Kennedy et al. (2000)

[Mayr-2] Mayr (2005)

[3] Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill ( Balaeniceps rex ). Journal fur Ornithologie 144 (2): 157?175. HTML sammanfattning

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download , last 2018-08-11

[IOC-5] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[White-6] [ a b c d e ] White et al 2008

[Cooker-7] [ a b c d e f g h i j k l m n o p q ] Cooker (2013) s:149-151

[SOF-8] Anders Wirdheim (2010) Mellanskarven offer for myter och populism , Var Fagelvarld , last 22 december 2018

[9] Woodhouse (1910)

[COED-10] [ a b ] The Compact Edition of the Oxford English Dictionary , Oxford University Press, Oxford, 1971, sid:559

[NE-11] Nationalencyklopedin, Kormoraner , last 2014-07-27

[12] Ian Flemming (2004) You only Live Twice , Penguin, sid:139

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]

[ 12 ]