Sichuan

	Sichuan
kinesiska :	四川省 ?
	pinyin : Sichu?n Sh?ng
	Sichuanuniversitetet i Chengdu.
	Forkortning: 川/蜀 ( pinyin : chu?n/sh?)
Typ av omrade :	Provins
Huvudstad:	Chengdu ; 30°39′49″N 104°04′00″O / 30.66361°N 104.06667°O
Yta:	487 630 km² ; 5:e storst i Kina
Folkmangd: *	80 418 200 (2010) ; 4:e folkrikast i Kina
Befolknings- ; tathet:	165 inv./km²
BNP : *	21 182 ￥/inv. (2011) ; 25:e hogst i Kina
Storre kinesiska nationaliteter :	hankineser (95 %) ; yi (2,6 %) ; tibetaner (1,5 %) ;
Provins- ; guvernor :	Huang Qiang
Parti- ; sekreterare :	Wang Xiaohui
	Officiell webbplats
	; Sichuans lage i Kina .
	* Kalla for folkmangd: http://www.geohive.com/cntry/cn-51.aspx ; Kalla for BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/sichuan/ ;

Sichuan ( info ) , tidigare romaniserat Szechwan , ar en provins i Kina . Den har en yta pa 487 630 km² och totalt 80 418 200 invanare (2010). Provinshuvudstad ar Chengdu .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Sichuan ar pa alla sidor omgivet av berg. Centrum utgors av det fruktbara, tattbefolkade Roda backenet , ett tektoniskt sankningsfalt , vars jordman bestar av forvittrade roda sandstenar och skiffrar fran kritperioden . Det ar ett backlandskap, genomflutet av floder, som skurit sig djupt ned och ha stritt lopp. De viktigaste ar Yangtzefloden med de fyra bifloderna Minfloden , Lu, Jialingfloden och Wu. Under sommarregnen stiger vattenstandet i Yangtze med anda upp till 22 m och floden ar da segelbar till Chongqing . Huvudmassan av befolkningen utgores av hankineser , vilka genom en intensiv terrassering av jorden har uppodlat 40% av arealen. Jordbruksprodukterna ar ris, vete, hirs, majs, raps, socker, sotpotatis , tobak och te. Dessutom produceras siden och stenkolstjara . Bergsbruket lamnar kol, jarn, guld och koppar. I bergstrakterna kring Roda backenet lever en del etniska minoriteter, bland annat miao, yi och tibetaner.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Sichuan har pa grund av sitt avskilda lage pa gransen till den tibetanska hogplatan ofta varit den provins som sist inforlivats med en ny regim och ofta varit centrum for rivaliserande dynastiska projekt.

Kejsartidens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Sichuans tidigaste historia ar holjd i dunkel, men omradet blev en del av det kinesiska imperiet nar Qindynastin underkuvade de har belagna kungadomena Ba och Shu under 200-talet f.Kr. Efter Handynastins fall upprattade en tronpretendent till Han-dynastin ar 221 en lokalt kungadome som ar kant som Shu Han .

Under Tangdynastin stod Sichuan under starkt tibetanskt inflytande och blev inte fullstandig inforlivad med Kina forran under den foljande Songdynastin .

Nar Mingdynastin forfoll under 1600-talet erovrades Sichuan av en rebellhovding Zhang Xianzhong (1606?1646) som kom fran Yan'an i Shaanxi -provinsen och hade oknamnet "Gula tigern". Han ledde sina styrkor fran Shaanxi till Sichuan, dar han utropade sig sjalv till kejsaren av Daxi-dynastin (大西王朝). Pa grund av lokalt motstand utforde han massakrer pa lokalbefolkningen och manchuernas erovring av provinsen ledde ocksa till ett drastiskt fall i befolkningen. Efter det att Qingdynastin konsoliderat sin stallning uppmuntrade myndigheterna invandring fran Hubei -provinsen for att aterbefolka Sichuan.

Pa grund av sitt utsatta lage pa gransen till Tibet var Sichuan den enda provins som lydde under en generalguvernor och for att kunna finansiera de lokala militara utgifterna begransade centralmakten sitt skatteuttag. ^[
1
] Under 1720-talet inforlivades delar av den tibetanska kham -provinsen med Sichuan.

Det moderna Sichuan [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av Qingdynastin stod Sichuan i centrum for det lokala motstandet mot dynastin, da de lokala eliterna motsatte sig en forstatligande av de jarnvagar som byggts med lokala medel. Nar trupper som omgrupperats till Wuchang for att undertrycka motstandet i Sichuan istallet begick myteri den 10 oktober 1911 utbrot Xinhairevolutionen som stortade dynastin och etablerade Republiken Kina 1912.

Under den republikanska eran sonderfoll den politiska kontrollen av Sichuan mellan olika krigsherrar . Det var inte forran Chiang Kai-shek flyttade Kinas huvudstad till Chongqing, som da tillhorde provinsen, som Sichuan kom under Kuomintang -regeringens inflytande. 1939 avskildes de tibetanska delarna av Sichuan for att bilda Sikang -provinsen.

Under det kinesiska inbordeskriget 1946-49 var Sichuan en av Kuomintangs starkaste fasten och Chiang Kai-shek lamnade Kina sista gangen nar han flog fran Chengdus flygplats i december 1949. Inte forran 1950 lyckades Folkets befrielsearme inforliva hela provinsen med den nygrundade Folkrepubliken Kina och det var harifran som Befrielsearmen inledde sina operationer for att inforliva Tibet med Kina, vilket skedde 1951. 1955 upplostes Sikang-provinsen och forenades med Sichuan.

Sichuan-provinsen drabbades hart av de politiska kampanjer som fordes under Folkrepublikens ar. Pa grund av partisekreteraren Li Jingquans hardfora politik var Sichuan en av de provinser dar flest invanare svalt ihjal under det Stora spranget (1958-62) och mellan 8 och 12,5 miljoner beraknas ha mist livet. ^[
2
] Under Kulturrevolutionen (1966-76) drabbades provinsens av svar politisk fragmentering och det utbrot regelratta stridigheter mellan konkurrerade rodgardister .

1997 avskildes staden Chongqing och en rad intilliggande harad for att bilda en storstad pa provinsniva. Provinsen drabbades av en svar jordbavning i maj 2008 .

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Politik i Sichuan

Den politiska makten i Sichuan utovas officiellt av provinsens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernoren i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt radgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt radgivande konferens och framst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernor sedan december 2020 ar Huang Qiang . Partisekreterare for Sichuan ar sedan april 2022 Wang Xiaohui .

Administrativa enheter [ redigera | redigera wikitext ]

Efter det att Chongqing avskildes fran provinsen bestar nu provinsen av en stad pa subprovinsiell niva, 18 stader pa prefekturniva och tre autonoma prefekturer for olika etniska minoriteter. Den autonoma prefekturerna ar glest befolkade, men utgor drygt 60 procent av Sichuans totala yta.

Nr	Namn	Administrativt sate	Kinesiska Pinyin	Befolkning (2010)

? Subprovinsiell stad ?
9	Chengdu	Qingyang -distriktet	成都市 Chengd? shi	14 047 625
? Stader pa prefekturniva ?
3	Mianyang	Fucheng -distriktet	??市 Mianyang shi	4 613 862
4	Guangyuan	Lizhou -distriktet	?元市 G?angyuan shi	2 484 125
5	Nanchong	Shunqing -distriktet	南充市 Nanch?ng shi	6,278,622
6	Bazhong	Bazhou -distriktet	巴中市 B?zh?ng shi	3,283,771
7	Dazhou	Tongchuan -distriktet	?州市 Dazh?u shi	5 468 092
8	Ya'an	Yucheng -distriktet	雅安市 Y?'?n shi	1 507 264
10	Deyang	Jingyang -distriktet	德?市 Deyang shi	3 615 759
11	Suining	Chuanshan -distriktet	遂?市 Suining shi	3 252 551
12	Guang'an	Guang'an -distriktet	?安市 Gu?ng'?n shi	3 205 476
13	Meishan	Dongpo -distriktet	眉山市 Meish?n shi	2 950 548
14	Ziyang	Yanjiang -distriktet	??市 Z?yang shi	3 665 064
15	Leshan	Shizhong -distriktet	?山市 Lesh?n shi	3 235 756
16	Neijiang	Shizhong -distriktet	?江市 Neiji?ng shi	3 702 847
17	Zigong	Ziliujing -distriktet	自?市 Zigong shi	2 678 898
18	Yibin	Cuiping -distriktet	宜?市 Yib?n shi	4 472 001
19	Luzhou	Jiangyang -distriktet	?州市 Luzh?u shi	4 218 426
21	Panzhihua	Dongqu -distriktet	攀枝花市 P?nzh?h?a shi	1 214 121
? Autonoma prefekturer ?
1	Garze (for tibetaner )	Kangding harad	甘孜藏族自治州 G?nz? zangzu zizhizh?u	1 091 872
2	Ngawa (for tibetaner & qiang -folket)	Barkam harad	阿?藏族羌族自治州 ?ba zangzu qi?ngzu zizhizh?u	898 713
20	Liangshan (for Yi-folket )	Xichang	凉山?族自治州 Liangsh?n yizu zizhizh?u	4 532 809

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Dai, Yingcong. (2009) (pa engelska). The Sichuan frontier and Tibet: imperial strategy in the early Qing . A China program book. Seattle: University of Washington Press. Libris 11891550 . ISBN 978-0-295-98951-8 , s. 8.
^ Yang, Jisheng; Mosher Stacy, Guo Jian, Friedman Edward (2012) (pa engelska). Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962 . New York: Farrar, Straus and Giroux. Libris 13587977 . ISBN 0-374-27793-1 s. 246.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk uppslagsbok , 1955.
Geohive China Sichuan province

[1] Dai, Yingcong. (2009) (pa engelska). The Sichuan frontier and Tibet: imperial strategy in the early Qing . A China program book. Seattle: University of Washington Press. Libris 11891550 . ISBN 978-0-295-98951-8 , s. 8.

[2] Yang, Jisheng; Mosher Stacy, Guo Jian, Friedman Edward (2012) (pa engelska). Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962 . New York: Farrar, Straus and Giroux. Libris 13587977 . ISBN 0-374-27793-1 s. 246.

[ 1 ]

[ 2 ]