한국   대만   중국   일본 
Shiba ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Shiba

Fran Wikipedia
Shiba
Rasgrupp ( FCI ) Grupp 5, sektion 5
Asiatiska spetsar och narstaende raser
Rasgrupp ( SKK ) Grupp 5 Spetsar och urhundar
Ursprungsland Japan  Japan
Rasklubb Shiba-No-Kai
Specialklubb Svenska Spets- och Urhundklubben
Andra namn Shiba ken
Shiba inu
Rasstandard FCI 257   PDF
Mankhojd
Hund 38,5-41,5 cm
Tik 35,5-38,5 cm

Shiba ar en hundras fran Japan . Den raknas till de asiatiska spetshundarna och ar den minsta av de traditionella japanska spetsarna. Ursprungligen var den en jakthund , men ar idag framst sallskapshund . Namnet shiba tros sta for nagot som ar litet.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Medan de fem ovriga traditionella japanska hundraserna har haft ett huvudomrade i landet, vilket aterspeglas i rasnamn som till exempel hokkaido , har shiban funnits over stora delar av landet. I Naganobergen och omkringliggande omraden fanns huvudsakligen tre olika typer som anvandes till smaviltjakt och som fagelhundar : Shinshu-shiban fran Shinano , Mino-shiban fran Gifu och Sanin-shiban fran Tottori och Shimane . Mellan 1868 och 1912 blev det populart att korsa in engelsk setter och pointer . Mellan 1912 och 1926 blev renrasiga shibor alltmer sallsynta. 1928 bildades en japansk kennelklubb for att bevara de inhemska raserna. Da vidtog ett restaureringsarbete som aven inbegrep att homogenisera de lokala varianterna och 1936 skrevs en rasstandard . Samma ar fick rasen skydd som "nationellt monument". Under andra varldskriget decimerades samtliga japanska raser svart och ett nytt restaureringsarbete fick inledas efter kriget.

Historia i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta shiborna i Sverige kom hit 1972. Sverige ar darmed det europeiska land dar det har bott shibor langst tid. I flera ar var det bara en kennel i Sverige som fodde upp shiba, kennel Manloten norr om Stockholm. Fran 1990-talet och framat har fler kennlar borjad foda upp shiba. Med flera kennlar och import av shibor fran andra lander har den svenska shibastammen okat i antal. [ kalla behovs ]

Egenskaper [ redigera | redigera wikitext ]

Shiba ar stolt, sjalvstandig och vanlig, men kan ibland vara reserverad mot framlingar. Den ar alert och nyfiken och har mycket kvar av sitt ursprungsbeteende.

Utseende [ redigera | redigera wikitext ]

Shiban skall vara nagot rektangular, forhallandet mankhojd/kroppslangd anges till 10:-11 i rasstandarden. Hanhundar skall vara 40 cm +/- 1,5 cm hoga, tikar 37 cm +/- 1,5 cm hoga. En shiba skall ha tydlig konspragel, skillnaden i storlek ar ett uttryck for detta.

Shiban finns i fargerna rod, sesam och black and tan. I den officiella rasstandarden anges aven rod sesam och svart sesam, vilket kan ses som varianter av sesam. Sesam kallas ibland viltfarg, den definieras i rasstandarden som: "jamn blandning av vita och svarta palshar", men det ar ovanligt att en shiba ser ut precis sa over hela kroppen. Svart sesam definieras i rasstandarden som: "fler svarta an vita palshar", rod sesam som: "rod grundfarg med inblandning av svarta palshar".

Det forekommer aven vita/cremefargade shibor. Detta tros bero pa inblandning av andra japanska spetsraser for manga generationer sedan. Vit ar inte en godkand farg enligt den internationella hundorganisationen Federation Cynologique Internationale (FCI), darmed inte heller enligt Svenska Kennelklubben , men godkanns av the Kennel Club i Storbritannien.

Samtliga fargvarianter skall ha ura jiro: vit pals pa nospartiets sidor, kinderna, halsens och kakens undersida, brost och mage, svansens undersida och benens insidor. Gransen mellan ura jiro och ovrig farg bor vara tydlig.

Enligt den internationella hundorganisationen FCI:s standard ar det onskvart att shibans svans ar hart kringlad. Detta beror emellertid pa en feloversattning fran den japanska originaltexten, dar det star att det ar onskvart att shibans svans inte ar hart kringlad. I Japan anses de finaste svansarna vara s.k. sabelsvansar, som inte ens ligger over ryggen utan gar i en mjuk svang ovan ryggen och vars tipp pekar mot hundens nacke. Det ar mojligt att den internationella rasstandarden kommer att andras inom en ganska kort framtid, for att aterspegla den japanska.

Halsa [ redigera | redigera wikitext ]

Dagens shiba ar en halsosam hundras, men det finns fortfarande problem exempelvis med tandforluster som anses bero pa den lilla mangd hundar som ligger bakom alla dagens shibor.

I popularkulturen [ redigera | redigera wikitext ]

Shiban har under 2010-talet och framat blivit vanligt forekommande i popularkulturen, framfor allt genom internetfenomenet "Doge". I Doge-memet poserar en hund av rasen shiba ihop med kommentarer och uttryck skrivna pa dalig engelska uttryckandes en inre monolog hos hunden. Memet blev stort 2013, och shiban har varit popular i internetkulturen sedan dess. [ 1 ] 2014 hade SL en kampanj i Stockholms tunnelbana med Doge-memet som tema. [ 2 ]

2013 introducerades kryptovalutan Dogecoin som ett skamt av mjukvaruutvecklarna Billy Markus och Jackson Palmer, baserat pa ovan namnda meme. [ 3 ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]