Shavuot
,
veckofesten
, firas inom
judendomen
sju veckor efter
pesach
[
1
]
och varar under tva dagar. Shavuot betyder just veckor. Ursprungligen var Shavuot en skordefest, men har under arens lopp fatt en djupare mening som en helg som firas till minnet av den dagen da
Israels folk
fick
de tio budorden
av
Gud
vid berget
Sinai
.
[
2
]
Shavuot ar grunden till kristendomens
pingst
.
Liksom alla andra judiska fester har shavuot ett samband med naturen. I Toran kallas shavuot,
Chag Ha-Katzir
, som betyder
veteskordens
fest
[
3
]
, och den kallas aven
chag habbikkurim
som betyder forstlingarnas fest.
Man firar att varens loften har gatt i uppfyllelse pa shavuot. Shavuot Pesach ar ett tecken pa att kornskorden borjar. Under sju veckor mellan pesach och shavuot, under omerdagarna, borjar veteskorden och kornskorden avslutades och skordeperioden slutar med veckofesten shavuot. Detta handlar om var som overgar till sommar.
Pa tempeltiden tog man tva brod som bakats av det nyskordade vetet till Templet som en gava at Gud pa shavuot. Forsommaren ar en underbar arstid, det ar ju inte bara vetet som har mognat i Israel, utan vindruvorna har blivit morkroda och honungen har borjat tas ut ur bikuporna, likadant frukterna har mognat och ar da fardiga for att plockas.
Man delade ut allt detta till Gud pa shavuot. Att manga judar delar mat och andra saker med Gud ar shavuots viktigaste ide. Judarna tog sina nyplockade frukter till Templet for att dela med Gud, och inte att ge till en jordagare och inte for de var tvungna, utan judarna kom till Templet for att dela med sig av frukterna till Gud som tva delagare delar med varandra.
Tillsammans far manniskan och Gud jorden att leva. Gud star for sol, regn och varme. Manniskan tillfor fron, arbetare och kunskap. Gud och manniskan astadkommer jordens frukter tillsammans. Pa shavuot delar manniskan med sig av resultatet av det gemensamma arbetet mellan Gud och manniskan. Naturligtvis ar skordetiden en tid med lycka och gladje.
Pa tempeltiden firades shavuot sa har att man lade de forsta frukterna for aret i en korg och samlades utanfor templet och gick i ett tag in i tempelgarden och sade "Denna dag har jag givit till dig, Herren". Sedan gav man sin korg till prasten som valsignade den och stallde den framfor altaret.
Sedan Templet forstorts ar
70
behovde man fira pa ett annat satt. Manga judar var inte langre bonder, och manga judar levde i andra lander, dar klimatet var annorlunda . I nordliga klimat var inte vetet fardigt till att skorda vid shavuot. Det ar formodligen darfor som helgen, som var forstlingarnas fest fran borjan, nu till storsta delen en helg till att fira att det judiska folket fatt
Toran
. Skordefesten ar en fest for alla manniskor och inte bara judarna.
"Tiden for givandet av Toran" kallar judarna denna helg, inte mottagandet av Toran utan givandet. Det finns tva forklaringar till det: For det forsta blev Toran given till det judiska folket en gang, pa shavuot, pa
Mose
tid. Och varje gang en jude laser, studerar, Toran far den alltid in nagot nytt i huvudet. For det andra, trots att Toran har givits till varje jude pa samma satt, sa tar inte alla judar emot den pa samma satt. En del judar foljer den battre an andra och en del judar forstar den battre an andra ? och aven judar som forstar lika mycket ser olika aspekter av Toran. Pa sa satt firas givandet och inte mottagandet.
Man kan saga att shavuot ar judarnas fodelsesdag. Shavuot var fran borjan en endagsfest, men den firas i konservativa och ortodoxa synagogor utom
Israel
i tva dagar.
Av
antikens
hellenistiska
judar betecknades shavuot
pentekoste
fran det grekiska ordet for femtio, syftande pa att hogtiden infaller femtio dagar efter pask. Enligt
Nya Testamentet
i
Bibeln
var det vid denna hogtid som
Den Helige Ande
kom till
Jesu
apostlar
. Darfor har
kristendomen
tagit over denna hogtid, men firar den som tidpunkten for givandet av Helig Ande, se
pingst
.