Septuaginta

Septuaginta , av latinets septuaginta , ”sjuttio”, aven benamnd LXX , ar den aldsta bevarade grekiska heloversattningen av Gamla Testamentet , i Bibeln . Dagens forskare havdar allmant att denna oversattning tillkommit under ett antal artionden dar den tidigaste delen, en oversattning av de fem Mosebockerna , gjordes i Alexandria i borjan av 200-talet f.Kr. Oversattningen av Psaltaren tillhor ocksa de aldre delarna och tillkom strax efter ar 200 f.Kr. Resterande delar av Septuaginta framstalldes troligen nagot senare, vissa i Alexandria, andra kanske i Jerusalem. ^[
1
]

Namnet Septuaginta gar tillbaka pa den redan under Jesu tid allmanna uppfattningen att verket gjorts som en oversattning av 72 stycken skriftlarda som var och en pa kung Ptolemaios uppdrag gjorde varsin oversattning vilka alla sedan pa ett mirakulost satt visade sig overensstamma fullstandigt. Detta berattas av den judiske historieskrivaren Josefus i Det judiska folkets historia ( Antiquitates XII:2:1) ^[
2
]

Har namner Josefus dock endast att "lagen" skulle ha oversatts ? det vill saga de fem Mosebockerna ? en uppfattning som tycks galla aven i Talmud . Daremot talar Josefus i Mot Appion (Josephus Flavius, I, 8) ^[
3
] om hur den hebreiska kanon bestar av 24 bocker vilket inte overensstammer alldeles med Septuagintas mer an dubbla antal bocker. Nar Augustinus aterberattar samma historia i Guds stad (XVIII:41-43) ar det dock uppenbart att det ar samtliga Septuagintas bocker som refereras till som oversatta. ^[
4
]

Orsaken till Septuagintas tillblivelse skall enligt Josefus ha varit bland annat det stora antal judar i diasporan som inte forstod hebreiska eller arameiska och darfor inte kunde studera Tanakh . De hebreiska manuskripten till Torah standardiserades fran 700-800-talet och framat till den sa kallade Masoretiska bibeltexten (se aven masoreter ). Darvid kom Septuaginta att fullstandigt forlora sin status inom judendomen ? i synnerhet som den alltmer kom att anvandas som auktoritativ oversattning av de kristna. Istallet kom nya oversattningar till grekiska att goras fran judiskt hall, denna gang med den masoretiska texten som forlaga, till exempel bibelutgavorna av Aquila av Sinope och Symmachus .

For den kristna kyrkan blev daremot Septuaginta under de forsta arhundradena den bibliska standardtexten da kyrkan kom att spridas i hela det romerska riket dar grekiska var lingua franca . Septuaginta kom darfor av de kristna att betraktas som ett verk av Guds forsyn och nar sedan latinet overtog grekiskans plats som varldssprak anvandes mycket av Septuagintas struktur och uttryck i den latinska oversattningen Vulgata . I ostkyrkan, som till stora delar fortsatte att vara grekisktalande, har fortfarande Septuaginta en dominerande plats.

I dag ar de aldsta kanda helbibelmanuskripten atergivningar av Septuaginta (till exempel Codex Sinaiticus fran 300-talet) och Septuaginta blir darfor ofta konsulterad aven i modern bibeloversattning av Gamla Testamentet , bland annat for att belysa svarigheter i den masoretiska texten (som i dag vanligen ar den text man utgar ifran vid oversattning av Gamla Testamentet).