Sannolikhetsteorin
ar en
matematisk
lara som innehaller olika metoder att beskriva och rakna slumpmassiga handelser. Handelser och
utfall
studeras ofta i form av
sannolikhetsfordelningar
som beskriver hur troligt ett utfall ar.
Grunderna i sannolikhetsteorin ar
Kolmogorovs axiom
,
mangdlaran
och
kombinatorik
.
Sannolikhetsteorin har sitt ursprung i 1500/1600-talets
Italien
och
Frankrike
dar den tillampades for hasardspel, den forsta laroboken skrevs av italienaren
Gerolamo Cardano
. Andra matematiker som gjort stora insatser for sannolikhetsteorin ar
Blaise Pascal
,
Thomas Bayes
,
Pierre de Fermat
,
Jakob Bernoulli
,
Abraham de Moivre
och
Pierre-Simon de Laplace
.
Ett problem med klassisk sannolikhetsteori ar att man inte klassificerar
handelser
och
sannolikhet
med exakta matematisk koncept. Nar
Georg Cantor
formulerade
mangdteori
och
Henri Lebesgue
formulerade
matteori
upptackte en
rysk
matematiker
Andrej Kolmogorov
att man kan beskriva klassisk sannolikhetsteori med mangd- och matteoretiska koncept, vilket ledde till
sannolikhetsrummet
.
- Huvudartikel:
Sannolikhetsrum
Det viktigaste begreppet inom modern sannolikhetsteori ar det
matteoretiska
begreppet
sannolikhetsrum
. Sannolikhetsrummet ar en effektiv struktur eftersom man kan beskriva
alla
klassiska begrepp inom
sannolikhet
. Kolmogorov formulerade begreppet sannolikhetsrum med
Kolmogorovs axiom
:
- utfallsrummet
ar en
mangd
,
,
- handelser
bildar en
sigma-algebra
,
i
och
- sannolikhet
ar ett
matt
,
, definierad i
sa att utfallsrummet har sannolikhet ett:
Sannolikhetsteori har manga tillampningar inom andra
vetenskaper
, exempelvis behover
fysik
och
statistik
ofta sannolikhet med teoretiska aspekter.
- Olav Kallenberg
,
Probabilistic Symmetries and Invariance Principles
. Springer -Verlag, New York (2005). 510 pp.
ISBN 0-387-25115-4
- Olav Kallenberg
Foundations of Modern Probability,
2nd ed. Springer Series in Statistics. (2002). 650 pp.
ISBN 0-387-95313-2