Rymdteleskop

Med rymdteleskop avses oftast astronomiska teleskop som till skillnad fran jordbaserade teleskop placerats i rymden . Det mest kanda teleskopet ar rymdteleskopet Hubble , vilket efter att det tagits i bruk inneburit stora framgangar framst for den optiska astronomin.

Fordelar jamfort med jordbaserade teleskop [ redigera | redigera wikitext ]

Den mest uppenbara fordelen med rymdteleskop ar att man kan observera stralningstyper som absorberas kraftigt nar de passerar jordens atmosfar , framforallt rontgenstralning och ultraviolett ljus . Andra fordelar ar att rymdteleskop inte stors av ljusfororeningar eller av termisk turbulens .

Effekten av termisk turbulens kan numera undvikas genom att anvanda adaptiv optik eller kalibrera mot lasergenererade artificiella stjarnor. Jordbaserade teleskop kan ocksa, med rimlig kostnad, byggas med betydligt storre diameter och darmed vara betydligt mer effektiva pa att samla upp inkommande ljus.

Rymdbaserade teleskop i jakten pa jordliknande planeter [ redigera | redigera wikitext ]

Spitzerteleskopet [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Spitzerteleskopet

Spitzerteleskopet ar ett teleskop i samma anda som Hubble-teleskopet fast Spitzer ser varlden med andra ogon an vad Hubble gor. Spitzer kollar pa den infraroda stralning stjarnor och planeter utstralar. Fordelen med ett infrarott teleskop ar att en stjarnas glans inte ar fullt sa skarp i infrarott som den ar i synligt ljus. Man ser aven planeter battre i ett infrarott teleskop. Spitzer var det forsta teleskopet som tog en bild av en planet direkt. Dessutom har Spitzer genom att undersoka bratet runt stjarnorna, upptackt ett asteroidbalte kring stjarnan HD 69830 . Asteroidbaltet ligger ungefar pa samma avstand som Venus . Man tror att en planet i jordens storlek haller baltet pa plats. Anledningen till att Spitzer ar ett rymdteleskop och inte ett markbaserat teleskop ar att jordens atmosfar inte slapper igenom infrarod stralning. For att teleskopet inte ska varmas av jorden placerades det sa att det gar i jordens fotspar, teleskopet ar ocksa kraftigt nedkylt sa att det inte sjalv ska avge nagon varmestralning.

Keplerteleskopet [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Keplerteleskopet

Keplerteleskopet skots upp den 7 mars 2009 . Under hela sin livstid ska Kepler fokusera pa ett omrade av ungefar samma storlek som om du stracker upp din hand mot stjarnhimmlen. Att kunna bevaka ett sant stort omrade ar en absolut forutsattning for att Kepler ska kunna leverera nagra resultat. Kepler tittar namligen efter passager. Eftersom Kepler ser ut over ett sant stort omrade lar den hitta nagon planet man denna metod ar osaker. Detta hade man inte kunnat gora pa jorden pa grund av att man maste se pa flack pa himmelen dag ut och dag in.

SIM PlanetQuest [ redigera | redigera wikitext ]

SIM PlanetQuest ligger lite langre in i framtiden an Kepler. Man har tankt sig en uppskjutning 2011 . Precis som Keck-teleskopen anvander sig SIM av interferometri . Men trots att SIM ar mindre an Keck kan interferometrin anvandas till sin fulla potential da den slipper atmosfarens storande effekter. SIM kommer att iaktta en stor mangd utvalda stjarnor over hela himlavalvet, det kan inte Keck, darfor ar SIM battre an Keck.

Terrestrial Planet Finder (TPF) [ redigera | redigera wikitext ]

Ett par ar senare in i framtiden kommer Terrestrial Planet Finder att skjutas upp. TPF kommer besta av tva olika observatorier, de ar tankta att komplettera varandra. Tillsammans ska de ge en komplett bild av planeter i andra solsystem .

TPF-C [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta av de tva sonderna ar en koronagraf for synligt ljus, som enligt tidsplanen skjutas ut i rymden ar 2014 . En koronagraf ar ett instrument som blockerar ljuset fran en stjarna sa att objekt i direkt anslutning till stjarnan inte ska forsvinna i den intensiva stralglansen.

TPF-I [ redigera | redigera wikitext ]

Ungefar fem ar efter TPF-C kommer en infrarod interferometer . Att man anvander interferometri ar att flera infraroda teleskop kan sammankopplas och bilda ett storre teleskop. TPF-I kommer besta av fyra infraroda teleskop och en modul som samlar ihop och slar samman ljuset fran dessa teleskop. Just nu haller man pa att forska om hur man ska kunna placera teleskopen sa de star i exakt samma position hela tiden.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Rymdteleskop .
Bilder & media