Rosengang
ar en
kypertteknik
inom allmogevavnad som anvands i
mattor
och
bordsdukar
samt
ranor
/
vepor
. Rosengang kan antingen vavas liksidigt med monster och lost liggande tradar pa bada sidor ("los rosengang"), eller oliksidigt, med tydligt monstrad och
ripsartad
ratsida och lost liggande tradar pa baksidan ("
bunden rosengang
" eller "gubbavav").
Los rosengang forekommer traditionellt framst i Norrland, norra Dalarna, Uppland, Vastmanland samt delar av Varmland samt sparsamt i Vastergotland, Ostergotland, Smaland, Blekinge och Gotland. Bunden rosengang har forekommit i hela Sverige man haft sin starkaste koncentration i Gotalandskapen. I aldre tid anvandes rosengang framst till tacken och ak-kladen pa fallar. I Skane anvandes vavnadstekniken pa baksidan av dynor och i Skane, Blekinge, Halland, Bohuslan och Vastergotland till bank
hyenden
och bankdynor. I Dalarna framst till
underbredor
av lin eller hampa och till grovre sackar i hargarn eller ull med varp av lin eller bomull.
[
1
]
Vanligast ar att vava den i en
vavstol
med tre eller (oftare) fyra
solvskaft
och sex
trampor
(fyra
trampor
till monster och tva till
tuskaft
). Aven om manga olika farger anvands bildas varje rand av endast tva sorters garn. Vanligast ar yllegarn pa linnevarp, men aven bomullsgarn forekommer, till exempel i forkladesvav.
[
2
]
Hampkrus
ar samma slags rosengang, men fick sin benamning av att
hampa
anvandes som monsterinslag.
- ^
Anna-Maja Nylen
Hemslojd: Den svenska hemslojden fram till 1800-talets slut. 1969 s. 192-193
- ^
C. Carlquist, red.
Svensk uppslagsbok
, band 23
. Malmo: Svensk Uppslagsbok A.-B. sid. 177