한국   대만   중국   일본 
Rodolphe Topffer ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Rodolphe Topffer

Fran Wikipedia
Rodolphe Topffer.

Rodolphe Topffer , fodd den 31 januari 1799 i Geneve , dod den 8 juni 1846 , var en schweizisk forfattare och tecknare .

Topffer var 1822?1824 anstalld som larare vid ett privat laroverk i Geneve, varefter han dar grundlade en pojkskola i Rosseaus anda. Med sina elever foretog han langa sommarvandringar i Schweiz samt i nagra trakter av Frankrike och Italien . Over dessa farder skrev ynglingarna och lararen glada och skamtsamma skildringar, som sedermera i ord och teckningar delvis utkommit i Voyages en zig-zag (1843 f.).

Topfer utovade darjamte ett flitigt forfattarskap, bland annat som medarbetare (fran 1830) i tidskriften "Bibliotheque universelle", dar han offentliggjorde flertalet av sina beromda romaner La bibliotheque de mon oncle (i bokform 1838; "Min farbrors bibliotek") och Le presbytere (i bokform 1839) jamte en rad friska och livliga noveller , vilka senare utkom under titeln Nouvelles genevoises (1841; "Noveller", 1871), hans mest spridda och lasta verk, oversatt till flera sprak och anvant som skolbok vid undervisningen i franska.

Under tiden hade Topfer blivit kallad till professor i retorik och litteratur vid akademien i Geneve (1832), men han avbrot inte sin publicistiska verksamhet. Hans karlek till skon konst, hans reformatoriska stravanden inom undervisningsvasendet med mera foranledde honom att i tidskrifter och broschyrer framlagga sina iakttagelser. Sadana ar exempelvis Reflexions et menus propos d'un peintre genevois (1839 f.), i vilka han framgangsrikt forfaktade sina asikter.

Han utgav darjamte atskilliga haften humoristiska skisser med titeln Albums (1833 f.), och anses darmed vara en foregangare till dagens serie- och satirtidningar. Ar 1834 blev Topfer medlem av Stora radet; och for att soka utova nagot inflytande pa de offentliga angelagenheterna, i framsta rummet for att hejda de revolutionara rorelser, som da hemsokte hans fosterland, uppsatte han i forening med nagra liktankande tidningen "Courrier de Geneve", dar han var den framste forfattaren. Hans sista arbete, Rosa et Gertrude (1845), ronte varmt mottagande.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]