Rodd

For personer med efternamnet Rodd, se Rodd (olika betydelser) .

Uppslagsordet ”roddare” leder hit. For scenmedhjalpare, se Road crew .

Rodd ar ett satt att fa en bat att ta sig framat med ara eller aror. Ror gor man oftast med tva aror, men i tavlingsrodd med flera roddare, och i historien med farkoster som var for breda att ros med dubbla aror, har man rott med en ara per roddare. Anvands bara en da man ar ensam i baten kallas det for att vricka , eller i dagligt tal att "ro enkelara" och gors akterut.

Fyra plus styrman

Den internationella roddsporten organiseras av Internationella roddforbundet , Federation Internationale des Societes d'Aviron (FISA). Det finns tva tavlingsformer i rodd: Regattor samt flod- eller alvtavlingar.

Regattor [ redigera | redigera wikitext ]

Regattor har forsoks- och uppsamlingsheat, semifinal och final pa sjoar och floder. Distansen ar 2000 meter for bade herrar och damer. De viktigaste regattorna ar rodd vid olympiska sommarspelen , varldsmasterskapen och Henleyregattan som emellertid ar en relativt speciell tavling som avgors i "dueller". Den mest prestigefulla regattan utanfor masterskapen ar regattan pa Rotsee i Luzern i Schweiz . Rotsee ar narmast perfekt lampad for tavlingsrodd da den dels ar precis lagom stor, dels ligger i en gryta vilket gor att vinden mycket sallan nar ner till vattnet. Forhallandena ar darfor oftast idealiska och rattvisa. Manga ^[
vem?
] anser det svarare att vinna i Luzern an vid VM da flera deltagare fran samma nation far delta.

I OS tavlar herrarna i atta klasser. En del har en styrman, en sa kallad cox , andra inte. Saknas styrman styrs baten antingen med arorna eller av en av roddarna, som med hjalp av en vajer manovrerar rodret med fotterna. Den roddare som sitter langst akterut kallas stroke och bestammer takten, till exempel 32 eller 35 artag i minuten. Fyra av klasserna ar pararsbatar (scullers). Det betyder att roddarna har tva aror vardera: singelsculler (1 roddare), tva klasser i dubbelsculler (2 roddare) och scullerfyra (4 roddare). Ovriga fyra klasser ar enkelarsbatar: tvaa utan styrman, fyra utan styrman och atta med styrman. Damerna tavlar i sex OS-klasser: singelsculler, dubbelsculler, scullerfyra, tvaa utan styrman och atta med styrman.

Tavlingar och rekord [ redigera | redigera wikitext ]

I flod- eller alvtavlingar finns inga banor dragna. Den mest beromda tavlingen ar Themsenrodden . En speciell form av roddsport ar kyrkbatsrodd som har sitt starkaste faste i Siljan .

Mellan Kungalv och Goteborg anordnades ^[
nar?
] varje host tavlingen Gota Alvrodden, en tavling for attor med styrman som mater cirka 20 km.

Luleabon Peder Astrom blev forste svensk att ro over Atlanten 2010. Han rodde 466 mil pa 91 dagar fran Teneriffa till Dominica. ^[
1
]

Historik och utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Den moderna roddsportens ursprungsland ar England . De beromda roddtavlingarna pa Themsen mellan lag fran Cambridge och Oxford har anor anda fran ar 1829 . Internationella roddforbundet grundades 1892 och aret darefter holls det forsta Europamasterskapet. Rodd har varit med pa de olympiska spelens program sedan det forsta spelet i modern tid 1896. Sir Stephen Redgrave ar roddsportens storste. Han vann guld i rodd i fem olympiska spel i rad och har utsetts till Storbritanniens storste olympiske idrottsman genom tiderna. Danmark har skordat stora framgangar i sporten och Danmarks nast framste olympier genom tiderna, efter seglaren Paul Elvstrom , ar roddaren Eskild Ebbesen med tre olympiska guld och ett olympiskt brons. Han blev varldsmastare sex ganger.

Till Sverige kom roddsporten i mitten av 1800-talet. Den 16 december 1851 bildades i Goteborg Gotheborgs Ro-Club av F.W. Duff och atta andra. Vid Uppsala universitet bildades 1877 Stockholms nations roddsektion och man inforskaffade en inriggad 4+. Aret efter bildade Goteborgs nation en roddsektion och aven de inforskaffade en inriggad 4+. En roddtranare kom aven att anstallas vid Stockholms nation. Vid denna tid fanns fem roddklubbar i Sverige inklusive de tva i Uppsala. Den 18 februari 1880 overgick "Gotheborgs Ro-Club" till beteckningen Goteborgs roddklubb och en helt ny klubb skapades med sate pa Hisingen i Goteborg. Goteborgs roddklubb ar i nutid en av Sveriges aldsta och mest anrika roddklubbar. Den 27 november 1904 bildades Svenska Roddforbundet . Det forsta svenska masterskapet i rodd arrangerades 1905 i Stockholm .