Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2016-03) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Roche-gransen ar det avstand pa vilket en himlakropp inte langre kan hallas ihop av sin egen gravitation p.g.a. tidvattenkrafterna fran en annan himlakropp. En liten himlakropp, exempelvis en satellit eller komet , som kretsar kring en storre himlakropp, sasom en planet eller stjarna , kommer att slitas sonder av de varierande gravitationskrafterna fran den storre kroppen om den kommer innanfor Roche-gransen. Innanfor Roche-gransen har materian en tendens att sprida ut sig och forma ringsystem. Utanfor gransen bildar materian sammanhangande klumpar. Termen har fatt sitt namn efter den franske astronomen Edouard Roche , som var den forste att upptacka denna teoretiska grans 1848 .

Roche-gransen skall inte blandas ihop med Roche-lob som ocksa ar uppkallat efter Edouard Roche och som beskriver gransen for nar ett objekt som gar i bana runt tva objekt kommer att fangas av det ena eller andra.

Oftast appliceras Roche-gransen pa en naturlig satellit som sonderfaller pa grund av tidvattenkrafterna fran det primara objektet som den kretsar kring. Vissa satelliter, bade naturliga och konstgjorda, kan kretsa innanfor Roche-gransen p.g.a. att de halls samman av andra krafter an gravitation. Jupiters mane Metis och Saturnus mane Pan ar exempel pa naturliga satelliter som kan halla sig samman fast de befinner sig innanfor Roche-gransen for flytande kroppar. De halls samman for att de dels egentligen inte ar flytande, dels pa grund av draghallfastheten. Vid sadana fall ar det mojligt for ett objekt som befinner sig pa ytan av en sadan satellit att brytas loss av tidvattenkrafterna. En svagare satellit, som en komet, kommer troligtvis att brytas upp om den passerar innanfor en Roche-grans. Kometen Shoemaker-Levy 9 ar ett exempel pa detta. Den brots upp i flera mindre fragment da den passerade genom Jupiters Roche-grans 1992.

Eftersom tidvattenkrafterna tar overhand over gravitationen innanfor Roche-gransen, kan inga storre kroppar formas av mindre partiklar. Alla kanda planetringar finns innanfor Roche-gransen. De kan antingen vara overblivet material fran nar planeten bildades och som inte kunde forma manar eller besta av satelliter som brutits sonder nar de har passerat innanfor Roche-gransen.

Roche-gransen ar beroende pa tanjbarheten hos satelliten. Den ena ytterligheten ar en styv kropp som kommer att behalla sin form tills den bryts sonder av tidvattenkrafterna. Den andra ytterligheten ar en kropp bestaende av i hog grad flytande materia, som gradvis kommer att deformeras tills den slutligen bryts upp.