한국   대만   중국   일본 
Ringled ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Ringled

Fran Wikipedia
Foreslagen ringled runt London fran 1945.

En ringled ar en vag som gar runt en stad . Avsikten med en ringled ar att leda bort trafiken fran bebyggelsen eller delar av denna. De ska sa langt som mojligt befria stadens centrum fran genomfartstrafik. Riktigheten i detta antagande ar foremal for debatt.

En ringled kan ha mycket olika standard beroende pa vilken stad som den tillhor. I en mindre stad ar denna oftast en vag som kan betraktas som en vanlig landsvag eller gata . I storre stader ar detta en storre vag och manga ganger ar det ocksa en motorvag . Denna motorvag ar da ofta ansluten till andra langre motorvagar som ansluter till denna stad och trafik som enbart ska passera denna stad hanvisas da till ringleden for vidare fard forbi staden. I vissa fall ar ringleden en vag som helt omsluter staden i en cirkel vilket ocksa ar orsaken till dess namn. I andra fall ar det enbart en halvcirkel, vilket kan bero pa att det ar en stad som ligger vid en kust och darmed gar det inte att bygga annat an en halvcirkel, eller ocksa kan det visserligen vara mojligt men det blir onodigt.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige finns det mindre ringleder i vissa stader men storre ringleder i form av motorvagar finns inte. Stockholm och Goteborg saknar fullstandiga ringleder. I Stockholm har man diskuterat en Stockholms ringled runt staden sedan 1930-talet. Har utgor Essingeleden (klar 1971), Sodra lanken (klar 2004) och Norra lanken (klar 2014) delvis funktionen av en ringled, men inte forran Osterleden eventuellt byggs blir det en fullstandig ringvag.

I Goteborg bildar vag E6.20 (tidigare kallad lansvag 159) en halv ringled runt Goteborg. Vagen gar runt den vastra halvan av Goteborg och utgor ett alternativ till E6 . Avsnitten pa vagen benamns Soderleden, Vasterleden, Hisingsleden och Norrleden. Nagon "osterled" finns inte, den stracka som saknas for att vagen ska vara en komplett ringled.

I Malmo finns tva motorvagar som fungerar som halvcirkelformade ringleder. Det ar Inre Ringvagen och Yttre Ringvagen . Inre Ringvagen ar en aldre ringled som tidigare bade anvandes for trafik som skulle passera Malmo, men ocksa for lokal trafik. Nar sedan den nyare ringleden Yttre Ringvagen blev fardig, tog denna over funktionen att leda trafik som ska passera staden och Inre Ringvagen blev da en motorvag mest for lokal trafik.

Helsingborg skulle kunna betraktas ha en halvcirkelformad ringled. Anda ar detta inte riktigt en sadan, da denna funktion egentligen utgors av motorvagen pa E6 / E20 som ar kompletterad med tva motorvagsinfarter som gar in till Helsingborg, en nordlig och en sydlig. Den norra motorvagen gar till stadens centrala delar och den sodra ansluter aven till hamnen . I nord-sydlig riktning fungerar snarare den parallellt gaende Osterleden som en relativt hart trafikerad ringled, medan mer ostligt belagna motorvagen E6/E20 framst fungerar som forbifart.

Ovriga Europa [ redigera | redigera wikitext ]

A10 som gar runt Berlin.

I andra europeiska lander kan namnas tva ringleder som har blivit internationellt kanda. Den ena av dessa ar Berliner Ring som ar en ringled som gar runt Berlin utanfor bebyggelsen. Denna var ursprungligen inte bara avsedd som en ringled utan egentligen byggdes denna i det datida Osttyskland for att osttysk trafik skulle kunna kora forbi det davarande Vastberlin som var som en forbjuden zon for osttyska medborgare. Den andra ringleden ar motorvagen som heter London Orbital , men i vardagligt tal M25 efter det nummer vagen har, och som gar runt London . Detta ar varldens storsta ringled och aven den mest trafikerade. [ kalla behovs ] Ett varv pa denna ringled blir en 188 km lang fard.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]