En
ringled
ar en
vag
som gar runt en
stad
. Avsikten med en ringled ar att leda bort
trafiken
fran bebyggelsen eller delar av denna. De ska sa langt som mojligt befria stadens centrum fran genomfartstrafik. Riktigheten i detta antagande ar foremal for debatt.
En ringled kan ha mycket olika standard beroende pa vilken stad som den tillhor. I en mindre stad ar denna oftast en vag som kan betraktas som en vanlig
landsvag
eller
gata
. I storre stader ar detta en storre vag och manga ganger ar det ocksa en
motorvag
. Denna motorvag ar da ofta ansluten till andra langre motorvagar som ansluter till denna stad och trafik som enbart ska passera denna stad hanvisas da till ringleden for vidare fard forbi staden. I vissa fall ar ringleden en vag som helt omsluter staden i en
cirkel
vilket ocksa ar orsaken till dess namn. I andra fall ar det enbart en halvcirkel, vilket kan bero pa att det ar en stad som ligger vid en
kust
och darmed gar det inte att bygga annat an en halvcirkel, eller ocksa kan det visserligen vara mojligt men det blir onodigt.
I
Sverige
finns det mindre ringleder i vissa stader men storre ringleder i form av motorvagar finns inte.
Stockholm
och
Goteborg
saknar fullstandiga ringleder. I Stockholm har man diskuterat en
Stockholms ringled
runt staden sedan 1930-talet. Har utgor
Essingeleden
(klar 1971),
Sodra lanken
(klar 2004) och
Norra lanken
(klar 2014) delvis funktionen av en ringled, men inte forran
Osterleden
eventuellt byggs blir det en fullstandig ringvag.
I
Goteborg
bildar vag
E6.20
(tidigare kallad lansvag 159) en halv ringled runt Goteborg. Vagen gar runt den vastra halvan av Goteborg och utgor ett alternativ till
E6
. Avsnitten pa vagen benamns Soderleden, Vasterleden, Hisingsleden och Norrleden. Nagon "osterled" finns inte, den stracka som saknas for att vagen ska vara en komplett ringled.
I
Malmo
finns tva motorvagar som fungerar som halvcirkelformade ringleder. Det ar
Inre Ringvagen
och
Yttre Ringvagen
. Inre Ringvagen ar en aldre ringled som tidigare bade anvandes for trafik som skulle passera Malmo, men ocksa for lokal trafik. Nar sedan den nyare ringleden Yttre Ringvagen blev fardig, tog denna over funktionen att leda trafik som ska passera staden och Inre Ringvagen blev da en motorvag mest for lokal trafik.
Helsingborg
skulle kunna betraktas ha en halvcirkelformad ringled. Anda ar detta inte riktigt en sadan, da denna funktion egentligen utgors av motorvagen pa
E6
/
E20
som ar kompletterad med tva motorvagsinfarter som gar in till Helsingborg, en nordlig och en sydlig. Den norra motorvagen gar till stadens centrala delar och den sodra ansluter aven till
hamnen
. I nord-sydlig riktning fungerar snarare den parallellt gaende
Osterleden
som en relativt hart trafikerad ringled, medan mer ostligt belagna motorvagen E6/E20 framst fungerar som forbifart.
I andra europeiska lander kan namnas tva ringleder som har blivit internationellt kanda. Den ena av dessa ar
Berliner Ring
som ar en ringled som gar runt
Berlin
utanfor bebyggelsen. Denna var ursprungligen inte bara avsedd som en ringled utan egentligen byggdes denna i det datida
Osttyskland
for att osttysk trafik skulle kunna kora forbi det davarande
Vastberlin
som var som en forbjuden zon for osttyska medborgare. Den andra ringleden ar motorvagen som heter
London Orbital
, men i vardagligt tal M25 efter det nummer vagen har, och som gar runt
London
. Detta ar varldens storsta ringled och aven den mest trafikerade.
[
kalla behovs
]
Ett varv pa denna ringled blir en 188 km lang fard.
- Wikimedia Commons har media som ror
Ringled
.