Gamla rikskansliet fran oster.
Rikskansliet
i
Berlin
(tyska: Reichskanzlei) betecknade den
tyske rikskanslerns
ambetsverk
, och de byggnader i centrala Berlin som inhyste detta verk.
Det tyska rikskansliet hade sedan 1875 sitt sate vid
Wilhelmstraße
i en byggnad som ursprungligen var residens at storfursten Antoni Henryk Radziwiłł. Har residerade senare aven bland andra
Otto von Bismarck
, och har holls
Berlinkongressen
1878. Fran 1933 till 1938 residerade
Adolf Hitler
i gamla rikskansliet, och han hade fram till sin dod 1945 ocksa sin privata bostad pa dess overvaning.
Ett
annex
till rikskansliet uppfordes 1928-1930. Pa den sida av annexet som vette mot torget
Wilhelmplatz
fanns en balkong, som Hitler ofta anvande sig av vid offentliga framtradanden efter
maktovertagandet
1933.
Nya rikskansliet fran sydvast varen 1939.
Plan over rikskansliomradet 1943-1945.
Adolf Hitler ansag att den gamla rikskanslibyggnaden var alldeles for simpel for att representera stormakten Tyskland. Darfor uppfordes 1938 en ny och mycket storre byggnad, delvis intill den gamla och sedan vidare vasterut langs Vossstrasse. Det gamla Palais Borsig (fran 1875), belaget vid hornet av
Wilhelmstrasse
och Vossstrasse, integrerades i den nya byggnaden. Anlaggningen kom att kallas "Nya rikskansliet".
Nya rikskansliet ritades av
Albert Speer
, i en stil som var inspirerad av
romersk arkitektur
och
klassicism
. Den kom att bli en mycket stor byggnad, 440 meter lang, i
granit
och
marmor
, och var medvetet skapad for att genom storlek och tyngd imponera pa omvarlden. Man gjorde ocksa den vag genom byggnadens inre, som bland annat
diplomater
skulle vandra till
audiens
hos fuhrern, sa praktfull och storslagen som mojligt. Fuhrerns eget arbets- och mottagningsrum kom att bli ett rum om ungefar 400 kvadratmeter. Forutom praktdelarna bestod byggnaden aven av ordinara kontor for rikskansliets personal.
Efter den
tyska invasionen av Sovjetunionen
1941 kom rikskansliet att brukas mera sallan av Hitler personligen, da han storre delen av tiden darefter vistades pa andra platser som
Wolfsschanze
och
Berghof
. Ett undantag utgjorde viktigare statsceremonier som
Reinhard Heydrichs
begravningsakt 1942, vilken agde rum i nya rikskansliets sa kallade
Mosaiksaal
.
Bade gamla och nya rikskansliet blev skadade under flyganfallen mot Berlin, och de senare striderna inne i staden. Rikskansliet intogs av
sovjetiska
trupper 2 maj 1945.
Den sa kallade
Berlinbunkern
, dar Hitler tillbringade sina sista manader, lag delvis under gamla rikskansliet och delvis under tradgarden pa nya rikskansliets baksida. Den bestod dels av en vanlig underjordisk luftskyddsbunker byggd 1936, och en kraftigare och djupare belagen bunker anlagd 1943. Den sistnamnda var den egentliga
Fuhrerbunkern
. Kropparna efter Hitler och
Eva Braun
brandes efter deras dod i en granatgrop ovanfor bunkern i rikskansliets tradgard.
Vossstrasse mot oster fran luften 2003.
Gamla rikskansliet blev mycket svart skadat under krigets sista ar, medan nya rikskansliet klarade sig lite battre pa grund av dess solida konstruktion. De sovjetiska ockupationsmyndigheterna lat sedan under aren 1948-1950 riva ner och jamna hela rikskansliomradet med marken. Ett hus fran 1934 och med husnummer 49 overlevde dock och rymmer idag social- och arbetsministeriet, Fran 1961 lopte sedan
Berlinmuren
tvars over omradet dar nya rikskansliet legat.
I nutiden ar merparten av marken aterigen bebyggd, men med vanliga kontors- och bostadshus. Vid gravningar i omradet patraffas ibland lamningar av rikskansliets anlaggningar. Vissa kallarutrymmen och bunkrar ar fortfarande bevarade under jord, men ar inte tillgangliga for allmanheten. En informationstavla om det fore detta rikskansliet finns vid hornet av Wilhelmstrasse och Vossstrasse.
Det har ofta pastatts att den narbelagna
tunnelbanestationen
Mohrenstraße
ar dekorerad med
marmor
fran nya rikskansliet, liksom ett sovjetiskt minnesmarke vid
Treptower Park
. Detta pastaende har senare visat sig vara en
urban legend
.
[
1
]
Planer fanns att, efter en tysk seger i kriget, uppfora ett nytt och annu mycket storre rikskansli, som en del av den planerade
Welthauptstadt Germania
. Denna enorma byggnad skulle ha legat vid sydvastra sidan av den planerade
Adolf Hitler Platz
, som motsvarar den nutida
Platz der Republik
. Planerna kom aldrig langre an till ritbord och modeller.
Nara platsen dar detta planerade tredje rikskansli var tankt att byggas, uppfordes istallet 1945 det sovjetiska krigsmonumentet
Sowjetisches Ehrenmal Tiergarten
. Att minnesmarket hamnade just dar var kanske en slump.
- Uwe Bahnsen:
Bunkern - Ett historiskt reportage om Tredje rikets sista dagar
- Norstedt, Stockholm 1975. (
ISBN 91-1-751112-7
)
- Ray och Josephine Cowdery:
The New German Reichschancellery in Berlin 1938-1945
- Victory WW2 Publishing Ltd 2003 (
ISBN 09-1-066728-4
)
- Dietmar Arnold:
Neue Reichskanzlei und Fuhrerbunker?Legenden und Wirklichkeit
- Ch. Links Verlag, Berlin 2005 - (
ISBN 3-86153-353-7
)