Rickard Sandler

Rickard Sandler
	Rickard Sandler
	;
	Sveriges statsminister
	Tid i befattningen ; 24 januari 1925 – 7 juni 1926
Monark	Gustaf V
Foretradare	Hjalmar Branting
Eftertradare	Carl Gustaf Ekman
	Sveriges utrikesminister
	Tid i befattningen ; 24 september 1932 – 19 juni 1936
Statsminister	Per Albin Hansson
Foretradare	Fredrik Ramel
Eftertradare	Karl Gustaf Westman
	Tid i befattningen ; 28 september 1936 – 13 december 1939
Statsminister	Per Albin Hansson
Foretradare	Karl Gustaf Westman
Eftertradare	Christian Gunther
	Sveriges finansminister
	Tid i befattningen ; 1 juli – 27 oktober 1920
Statsminister	Hjalmar Branting
Foretradare	Fredrik Vilhelm Thorsson
Eftertradare	Henric Tamm
Fodd	29 januari 1884 ; Torsaker , Angermanland
Dod	12 november 1964 (80 ar) ; Stockholm , Stockholms lan
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Alma mater	Uppsala Universitet
Ministar	Regeringen Sandler
Maka	Maria Lindberg
Namnteckning

Rickard Johannes Sandler , fodd 29 januari 1884 i Torsaker , Angermanland , dod 12 november 1964 i Solna forsamling , var en socialdemokratisk politiker som var statsminister 1925?1926 samt utrikesminister 1932?1936 och 1936?1939.

Sandler arbetade under flera ar som folkhogskolelarare och tog examen som filosofie licentiat ar 1911. Han var vidare riksdagsman 1912?1916 ( andra kammaren ) och 1919?1964 ( forsta kammaren ), chef for SCB 1926?1932 samt landshovding i Gavleborgs lan 1941?1950.

Sandler var en ledande intellektuell inom den samtida socialdemokratin och grundade Arbetarnas bildningsforbund , ABF. Under sin tid som statsminister genomdrev han en uppgorelse som innebar jamforelsevis laga forsvarsutgifter. Detta kom att bli omdebatterat nar sakerhetslaget senare forsamrades under 1930-talet.

Ar 1909 gifte sig Sandler med aktivisten Maria Lindberg , med vilken han hade tre barn.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Harkomst, utbildning, och yrkesbana [ redigera | redigera wikitext ]

Rickard Sandler foddes i Torsaker i Vasternorrlands lan som son till folkhogskoleforestandaren och blivande liberala riksdagsmannen Johan Sandler och Augusta Sundvall. Han avlade studentexamen vid Harnosands laroverk 1901. Efter en fil. kand. vid Uppsala universitet 1905 var han, med flera avbrott, 1905?1926 folkhogskolelarare vid Hola folkhogskola (dar hans far var forestandare) och Brunnsviks folkhogskola . Sandlers politiska karriar startade i SSU och gick spikrakt uppat. Redan fran 26 ars alder tillhorde han partistyrelsen, dar han satt 1911?1952. Han hade tagit filosofie licentiatexamen i kulturgeografi vid Goteborgs hogskola 1911 med avhandlingen Folkmangdsfordelningens kartografiska framstallande , och blev chefredaktor for tidningen Ny Tid i Goteborg 1917.

Ambetsman och statsrad [ redigera | redigera wikitext ]

I regeringen Eden blev han 1918 statssekreterare at finansminister Fredrik Thorsson . I Brantings forsta regering fortsatte han som juristkonsult, men blev finansminister 23 juli 1920 da Thorsson startade det nya Handelsdepartementet . I Brantings andra regering 1921?1923 var han konsultativt statsrad och i den tredje 1924 blev han handelsminister . Till sistnamnda befattning blev han overtalad, da han varit installd pa att bli rektor vid Brunnsviks folkhogskola.

Nar Branting insjuknade ansags finansminister Thorsson vara den sjalvklare eftertradaren. Men samtidigt som Branting begarde avsked som statsminister i januari 1925 hade Thorsson fatt besked om magcancer som kravde operation och konvalescens. Thorsson fick partiets uppdrag att snabbt foresla kungen namnet pa den nye statsministern. Samtidigt gjorde han upp med kungen om att inom regeringen utse Brantings eftertradare som regeringschef, ett nagot udda forfaringssatt. Thorsson agerade i forfattningens utkanter och hade darfor att finna en lagom representativ kandidat som bade kungen, det egna partiet och de borgerliga kunde acceptera. Av det skalet overvagde Thorsson troligen aldrig forsvarsminister Per Albin Hansson eftersom han annu var ett kontroversiellt namn, utan hade redan fran start en favorit i Rickard Sandler, som varit hans egen statssekreterare.

Per Albin Hansson tog inte strid, eftersom han formodligen betraktade Sandler som en foga trolig partiledarkandidat vid kommande partiledarval pa kongressen 1928. En forklaring till att Sandler inte ocksa blev partiledare har han sjalv givit uttryck for: "Per Albin hade bara ett intresse - politiken, narmare bestamt inrikespolitiken. Jag hade sa manga andra." Sandler hade en intellektuell framtoning och ansags ocksa vara inatvand och oatkomlig, vilket gjorde honom respekterad och beundrad, men ingen sjalvklar ledartyp.

Ambetstiden som Sveriges statsminister [ redigera | redigera wikitext ]

Med Sandler fick Sverige en av sina yngsta statsministrar, knappt 41 ar gammal. Hans tilltrade markerade att ett tydligt generationsskifte skett inom socialdemokratin . Den andra generationens man ? Sandler, Hansson, Ernst Wigforss , Gustav Moller , Per Edvin Skold ? skulle komma att dominera svensk politik under tva-tre decennier.

Regeringen Sandlers uppdrag var att lotsa forsvarsfragan i hamn. Det var den fragan som fort socialdemokraterna till regeringsmakten, eftersom CG Ekman utlovat stod fran de frisinnade i det som kom att bli Sveriges storsta militara nedrustning nagonsin. Forsvarsminister Per Albin Hansson skulle senare, pa troskeln till andra varldskriget , konstatera att man gatt for hart fram. Ett resultat av tidens prioritering innebar att finansminister Wigforss forsta budget inneholl en pataglig sankning av inkomstskatt och tullavgifter, bland annat i syfte att blockera forslag om hogre utgifter for forsvaret. Da forsvarsfragan var lost hade CG Ekman inte langre anledning att stodja regeringen. Arbetsloshetsfragan kom i rikspolitikens fokus nar regeringen upphavde Arbetsloshetskommissionens beslut om att neka ersattning till arbetslosa som vagrade ta arbete vid Stripagruvan vars gruvarbetare gatt i strejk. Kommissionen hade brutit mot direktiven ansag regeringen. De borgerliga, som hade majoritet i riksdagen, var av motsatt asikt och riktade i statsutskottet klander mot regeringen. Den falldes i misstroendevotum trots att Sandler holl ett 2 timmar och 37 minuter langt forsvarstal i andra kammaren. Darmed skulle socialdemokraterna komma att sta utanfor regeringen i sex ar, ett rekord som stod sig fram till januari 2013.

Utrikes och inrikes regeringskonst [ redigera | redigera wikitext ]

Valrorelsen 1928 , da Per Albin efter partikongress blivit partiordforande, blev tuff da de borgerliga var pa offensiven. Valet kom att kallas "kosackvalet". Socialdemokratin gjorde stora forluster. Nar man kom tillbaka efter valet 1932 utsag tilltradande statsminister Hansson Sandler till utrikesminister , en post han skulle inneha fram till krigsutbrottet 1939 (utom sommaren 1936). Efter oenighet med statsministern om Finlandspolitiken, dar Sandler ville ge aktivt stod till Finland efter det sovjetiska overfallet i november 1939, tvingades han lamna regeringen.

Sandler fortsatte dock att som riksdagsledamot spela en framtradande roll inom utrikespolitiken sa som ledamot av utrikesutskottet 1940?1964, dess ordforande fran 1946, och FN -delegat 1947?1960. Han var landshovding i Gavleborgs lan 1941?1950 och ordforande i statliga utredningar, bland annat Socialiseringsnamnden 1920?1936, Kommissionen for flyktings- och sakerhetstjansten ( Sandlerkommissionen ) 1945?1947 och Forfattningsutredningen 1954?1963.

Folkbildare, statistiker, och lekmannavetenskapare [ redigera | redigera wikitext ]

Sandler var grundare av ABF 1912 och huvudforfattare till SAP:s marxistiskt orienterade partiprogram 1920. Han utgav den vitt spridda statistiska oversikten Samhallet sadant det ar (1911) med samhallets klasskiktning i siffror. Aren 1926?1932 var han chef for SCB . Han oversatte Marx Kapitalet till svenska och utgav aven en uppmarksammad bok om chiffer (1943). Sandler var en duktig violinist och ar 1930 valdes han in Kungl. Musikaliska akademien som ledamot nr 597. Han var dess preses under perioden 1932?1939. Han invaldes 1954 som ledamot nummer 979 i Kungliga Vetenskapsakademien .

Karl Marx pa svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Richard Sandler oversatte 1930?1931 Karl Marx ' och Friedrich Engels ' stora trebandsverk Kapitalet (Das Kapital) till svenska. Hans oversattning var standard anda tills 1969?1973 da Kapitalet kom ut i nyoversattning av Ivan och Ruth Bohman, pa Bo Cavefors forlag . ^[
1
]

Bibliografi (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Ungdomsrorelsen: [Af] Don Ricardo . Hola Folkhogskolas elevforbund. Agitationsskrift ; 1. 1905. Solleftea. 1905. Libris 3027819
Arbetarhogskolan och andra socialistiska kulturfragor . Frams broschyr ; 29. Malmo: Framtiden. 1908. Libris 1617207
Ar socialdemokratin kristendomsfientlig?: tidningspolemik mellan komminister A. Sandin och fil. kand. R. Sandler . Hernosand: Nyberg. 1908. Libris 1619268
Den internationella antimilitarismen, fredens och nationalitetens varn . Stockholm: Fram. 1910. Libris 1617208
Miljonarernas samhalle: en skildring for valmannen . Stockholm: Soc.-dem. partiets forlag. 1911. Libris 1639046
Samhallet sadant det ar: statistiska uppgifter om land och folk, produktion och fordelning . Stockholm: Fram. 1911. Libris 413189
Fran genombrottets riksdag: Forhandlingsordningen en livs fraga for statens arbetare . Stockholm. 1912. Libris 3027815
Forhandlingsordningen: En livsfraga for statens arbetare . Stockholm: Fram. 1912. Libris 1639044
Socialdemokratiska programpunkter: i en kortfattad framstallning belysta . Stockholm: Tiden. 1912. Libris 1639047 - Medforfattare Fredrik Strom .
Millionarer och proletarer . Stockholm: Tiden. 1913. Libris 1639045
Lagar for prisbildningen: 3 forelasningar . Halsingborg: Demokraten. 1917. Libris 1658166
Militarfragan: ett klargorande av socialdemokratiska partiets militarprogram . Stockholm: Tiden. 1917. Libris 1658167
Kommunalskatten: kommunalskatteproblemets innebord, skatteforslagets principer och verkningar . Stockholm: Tiden. 1920. Libris 1658164
Nutida samhallsproblem: statsminister Sandlers tal i Lund den 2 okt. 1925 . Stockholm: Tiden. 1925. Libris 1481486
Nykterhet och folkbildning: tal vid Centralforbundets for nykterhetsundervisning 25-arsjubileum . Stockholm: O. Eklund. 1926. Libris 1342951
I siffrors ljus: sju radioforedrag . Radioforedrag, 99-3537695-8. Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. 1928. Libris 1342950
Om ekonomiska sjalvstudier: ur radioforedrag . Jonkoping: Goodtemplarordens studieforb. 1929. Libris 1342952
Hogerprotektionism och frisinnad inmalning. . Stockholm: Tiden. 1930. Libris 1342949
Ett utrikespolitiskt program: anforanden 1933-34 . Stockholm: Tiden. 1934. Libris 914706
Svenska utrikesarenden: anforanden 1934-35 . Stockholm. 1936. Libris 72248
Ur socialiseringens "europeiska" idekrets. . Stockholm: Tiden. 1936. Libris 693881
Utrikespolitisk kringblick: anforanden 1936 . Stockholm. 1937. Libris 72247
Mangfald eller enfald: tal och artiklar utg. till Arbetarnas Bildningsforbunds 25-arshogtid . Stockholm: Tiden. 1937. Libris 37475
Stromvaxlingar och lardomar: utrikespolitiska anforanden 1937-39 . Stockholm: Tiden. 1939. Libris 29214
Sveriges utrikesminister om Alandsfragan: utrikesminister Sandlers anforande i riksdagen den 22 mars 1939 . Stockholm: [Seelig]. 1939. Libris 1376057
Nagot om iden: tal av Rickard Sandler vid Sveriges socialdemokratiska ungdomsforbunds kamratfest i Stockholms Stadshus den 13. aug. 1940 . Stockholm: Frihet. 1940. Libris 1376056
Richard Sandlers anforande i remissdebatten den 17 januari 1940 . Stockholm. 1940. Libris 2625156
Om statens olycksfallsforsakring for fiskare. . Radioanforande. [Stockholm]. 1941. Libris 3027816
Pa vej mod Norden / Rick. Sandler: Nordisk forsvar / W. Kleen . Nordiske kroniker ; 6. Sonderborg. 1942. Libris 3027817
Vad far sagas?: interpellationsdebatten om tidningsbeslagen . Svensk debatt, 99-1789998-7 ; 1. Goteborg: Kampande demokrati. 1942. Libris 1421354
Chiffer: en bok om litterara och historiska hemligskrifter . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. 1943. Libris 1178414
Nordens sak ar var . Stockholm: Tiden. 1943. Libris 1238122
Civilforsvaret . Medborgarkunskap om riksforsvaret, 99-1771683-1 ; 21. Stockholm: Riksforb. for Sveriges forsvar. 1945. Libris 1419208
Tva tal vid Sverges socialdemokratiska ungdomsforbunds kongressfester i Stockholms stadshus den 13 aug. 1940 och den 12 aug. 1952. . Stockholm: Frihet. 1953. Libris 1446954
Internationellt atomenergisamarbete . Varldspolitikens dagsfragor, 0042-2754 ; 1958:7. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. 1958. Libris 646245

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Torbjorn Norman: Rickard J Sandler i Svenskt biografiskt lexikon (2000?2002)
Moller, Yngve (1990). Rickard Sandler: folkbildare, utrikesminister . Stockholm: Norstedt. Libris 7155245 . ISBN 91-1-893332-7
Tvakammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 90-91

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Per Meurling (11 januari 1970). ”Kande Marx till professor Ohlin?” . Aftonbladet . http://www.marxistarkiv.se/profiler/p_meurling/meurling-om_bohmans_kapitalet_oversattning.pdf .

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

En bok till Rickard Sandler: pa 60-arsdagen den 29 januari 1944 . Gavle: Skolforl. 1944. Libris 1299118
Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrorelsen . Stockholm: Raben & Sjogren. sid. 115-120. Libris 8076906
Ohlsson, Per T; Bergstrand, Mats (2010). Rickard Sandler . Sveriges statsministrar under 100 ar ; 10. Stockholm: Bonnier. Libris 11859000 . ISBN 9789100119744
Wallberg, Evabritta (1973). Rickard Sandler - "Kamrat i vapenrock" . Stockholm. Libris 9056067

... och lyssning [ redigera | redigera wikitext ]

Balladen om Rickard Sandler (2009) av och med Tore Berger skildrar Sandlers liv och garning. Sangen finns pa Bergers cd I huset langt pa landet . Svensk mediedatabas 002502244

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Rickard Sandler .
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Rickard Sandler .
Citat
Rickard Sandler i Libris

Foretradare: Fredrik Vilhelm Thorsson	Sveriges finansminister 1920	Eftertradare: Henric Tamm
Foretradare: Nils Wohlin	Sveriges handelsminister 1924?1925	Eftertradare: Carl Svensson
Foretradare: Hjalmar Branting	Sveriges statsminister 1925?1926	Eftertradare: Carl Gustaf Ekman
Foretradare: Fredrik Ramel	Sveriges utrikesminister 1932?1936	Eftertradare: Karl Gustaf Westman
Foretradare: Karl Gustaf Westman	Sveriges utrikesminister 1936?1939	Eftertradare: Christian Gunther
Foretradare: Sven Lubeck	Landshovding i Gavleborgs lan 1941?1950	Eftertradare: Gosta Finngard

[1] Per Meurling (11 januari 1970). ”Kande Marx till professor Ohlin?” . Aftonbladet . http://www.marxistarkiv.se/profiler/p_meurling/meurling-om_bohmans_kapitalet_oversattning.pdf .

[ 1 ]