En respirator av market Bird VIP, 2001
Respirator i ambulans, 2005
Barbar nodrespirator, 2005
En
respirator
eller
ventilator
ar en medicinsk utrustning for att hjalpa patienter med
andningen
. Respiratorn anvands idag vid manga olika sjukdomstillstand dar patienten av olika anledningar inte kan andas sjalv. Grundfunktionen ar att respiratorn pressar in luft i
lungorna
for att sedan passivt slappa ut den nar andetaget avslutats. Det finns en rad olika installningar pa moderna respiratorer vilket gor att utrustningens stod kan individualiseras for att passa bast till patientens sjukdomstillstand.
Respiratorn var en utveckling av den tidigare
jarnlungan
.
Carl Gunnar Engstrom
konstruerade 1950 en vidareutvecklad elektromekanisk respirator (Engstrom Universal Respirator) som fick ett stort genomslag och serietillverkades fran 1954. Engstroms respirator konstruerades med fokus pa alla dem som drabbats av andningsforlamning pa grund av
polio
, och var helt mekanisk med en stor
kolv
som drevs av en elektrisk motor. Luften fran denna kolv overfordes till ett separat patientsystem dar man kunde stalla in andningsvolym och andningsfrekvens.
Genom att utnyttja flodesreglering och volymmatning lamnade flera personer, bland annat
Bjorn Jonson
, Sven Ingelstedt, Georgios Psaros
[
1
]
och anestesiologen Lars Nordstrom omkring 1970 betydelsefulla bidrag till utvecklingen av den sa kallade ServoVentilatorn. Denna inte bara stodde patientens andning efter dennes behov, utan gav ocksa matvarden som kunde anvandas for att diagnosticera och folja patientens andningsproblem, och bidrog darmed till utvecklingen av specialiserade intensivvardsavdelningar.
[
2
]
Dessa koncept har darefter vidareutvecklats ytterligare med modern
elektronik
. Idag bedrivs forskning och utveckling av respiratorer hos bland annat
General Electric
,
Drager
,
MAQUET
, Breas, Philips Respironics, Covidien och CardinalHealth. I det tidigare arbetsterapihuset pa
Ullerakers sjukhusomrade
i
Uppsala
finns ett medicinhistoriskt museum som har respiratorer fran Curaisse-respiratorer via Bangs respirator fran 1952 till modell Engstrom 2000 fran 1990-talet.
Idag ar respiratorerna betydligt smidigare och helt elektroniska. For att kunna mojliggora en meningsfull respiratorvard kravs att patienten har en plastslang, en sa kallad tub (
endotrachealtub
) via munnen eller nasan ner i luftstrupen. Den ar forsedd med en sa kallad
kuff
, en liten plastballong pa tubens utsida, som kan blasas upp sa att tuben sluter tatt mot luftstrupens insida. Alternativt kan en
kanyl
opereras in i
luftstrupen
nedanfor
struphuvudet
, en sa kallad
tracheostomi
. Detta gors om respiratorbehandlingen forvantas paga under lang tid, eller om man planerar att operera patienten i mun eller nasa och dar tuben i sa fall skulle vara i vagen. Detta kallas
invasiv
andning
.
Pa senare ar har aven utvecklats metoder for respiratorbehandling med hjalp av en mask, som sluter tatt mot ansiktet. Detta kallas
noninvasiv
respiratorbehandling
(NIV) och far ses som ett stod for andningen.
Man kan till respiratorn koppla
syrgas
, som tillsammans med atmosfarsluft blandas till den syrgashalt man onskar tillfora patienten. Vid speciella behandlingar kan aven andra gaser anslutas.
Effekten av respiratorbehandling kan matas genom ett arteriellt
blodgasprov
dar man far svar pa
syrgaspartialtrycket
(PaO
2
) och
koldioxidpartialtrycket
i blodet (PaCO
2
), vatejonkoncentrationen (
pH
) samt hemoglobinets syrgasmattnad (saturationen).
Moderna respiratorer har ett flertal olika installningar for vilken typ av andningshjalp som anses bast. Man skiljer framst pa tryckstyrd och volymstyrd andning. Vid
tryckstyrd andning
stalls ett inandningstryck in pa respiratorn varvid den blaser in luft i patienten tills det forinstallda trycket uppnatts. Da oppnas en ventil och luften slapps ut passivt.
Volymstyrd andning
innebar att man staller in
tidalvolymen
, det vill saga den mangd luft varje andetag skall ha och sedan levererar respiratorn den volymen till patienten. Nar volymen levererats sker utandningen helt passivt. Vid bada dessa grundinstallningar staller man in andetagsfrekvensen. Tidalvolymen, antingen avlast i displayen eller installd volym, multipliceras med andetagsfrekvensen och resulterar i minutvolymen, det vill saga den mangd luft patienten andas pa en minut.
Som komplement till dessa grundinstallningar finns till exempel
tryckunderstodd
andning
da patienten sjalv triggar, det vill saga patienten sjalv paborjar andetag och respiratorn skjuter pa luft upp till det installda inandningstrycket. En modernare variant fran 1990-talet ar
volymkontrollerad tryckstyrd andning
(VKTS) som innebar att andetagen levereras obligatoriskt i den volym som forinstallts med ett inandningstryck som kontinuerligt anpassar sig till patientens tillstand och ar sa lagt som mojligt.
En installning som ar fysiologiskt viktig pa respiratorn ar
Positive end-expiratory pressure
(PEEP) som ar ett tryck som anlaggs i slutet av utandningen och som gor att inte lungblasorna faller ihop under utandningen. Praxis ar att ha minst 5 cmH
2
O PEEP installt, men om patienten har svart att syresatta sig av olika anledningar, kan PEEP hojas. Eftersom PEEP paverkar trycket i brostkorgen kan PEEP paverka cirkulationen, framfor allt minska tillflodet av blod till hjartat.
En liknande installning som ofta anvands ar
Continuous Positive Airway Pressure
(
CPAP
) som ar ett kontinuerligt motstand pa andningen. Detta motverkar att
lungblasorna
faller samman. CPAP kan aven anvandas utan respirator med en speciell
CPAP-apparat
. Denna metod anvands vid en rad tillstand, fran
lungodem
till
snarkning
.
Ytterligare ett annat ventilationssatt ar
NAVA
(Neurally adjusted ventilatory assist), varvid man registrerar andningsmuskeln
diafragmas
elektriska signal som benamns Edi (jamfor med EKG-signalen som avleds fran hjartmuskeln). Signalen matas till respiratorn och anvands for att gora sa att patientens andningshjalp sker
synkront
med och i proportion till patientens egna anstrangningar.
- Dybwik, K: Respiratorbehandling, Universitetsforlaget, 1997.
- Hedenstierna, G. Andningsfysiologi ur Intensivvard Larsson, A. & Rubertsson, S. (red) Liber, 2005
- Stenqvist, O. Monitorering av respiration ur Intensivvard Larsson, A. & Rubertsson, S. (red) Liber, 2005
- Nellgard, P. Luftvagshantering intubation och trakeotomi ur Intensivvard Larsson, A. & Rubertsson, S. (red) Liber, 2005
- Blomqvist, H. Respiratorbehandling ur Intensivvard Larsson, A. & Rubertsson, S. (red) Liber, 2005