Renhet
, franvaro av smuts och
fororeningar
. I
naturvetenskapliga
och
tekniska
sammanhang kan renhet definieras
matematiskt
, men manniskans uppfattning om huruvida den egna kroppen, maten eller andra foremal ar rena eller smutsiga ar hogst subjektiv.
- For rituell renhet inom
hinduism
, se
Rituell renhet
Begreppet "renhet" anvands inom manga
religioner
och innebar att manga foreteelser enligt
tradition
eller
heliga skrifter
ar orena och darmed
tabu
. Jamfor
helighet
,
helgelse
,
kyskhet
och
puritanism
.
Manga manniskor skyr smuts och synliga fororeningar, och reagerar ofta reflexmassigt pa dessa. Ofta kan vetskap (eller felaktig tro) om att en viss person eller ett foremal bar pa en
infektion
utlosa sadana reflexer.
Stravan efter renhet kan leda till
maniskt
beteende.
Inom industrin anvands renhet ofta vid tillverkning av produkter som kraver laga fororeningar. Exempelvis
integrerad krets
eller komponenter inom
hydraulik
. Processer som
elektroplatering
far exempelvis inte vara fororenade med olja, da det kan forhindra belaggning fran att fasta. Pa grund av dessa krav har industrin utvecklat metoder for att tvatta komponenter och
standarder
for att mata renheten.
En vanlig metod for renhetstest ar att mata antalet partiklar och dess storlek pa mikrometerniva beroende av kontaktytan alternativt volym.
[
1
]
For hydraulik anvands en skala med NAS-koder som beskriver hur manga partiklar och vilken storlek som ar tillaten per volym pa 100 ml.
[
2
]
