Reliker kallas kvarlevor eller foremal som kan knytas till helgon . Ordet harstammar fran det latinska ordet reliquiae som betyder kvarlevor och som ar en form av verbet relinquere som betyder lamna kvar .

Det kan vara kvarlevor av helgons kroppar eller agodelar eller sadant som kan har varit i beroring med dem och anses vara heliga. Det som anses heligt ar till exempel bitar av Det sanna korset , helgons kvarlevor, helgons svepningar, klader etcetera. Korset kan ocksa betraktas som ett foremal som uppfyller relikegenskaper. Varje katolskt och ortodoxt altare bor ha en relik. Vordnad for reliker forbjods av reformatorerna . Relikkult forekommer aven i exempelvis buddhismen och hellenismen .

Det finns tre olika kategorier eller klasser av kristna reliker:

1. Forsta klassens reliker ar Kristi pinoredskap, till exempel bitar av det sanna korset , spikarna, tornen fran tornekronan med mera. Till forsta klassen raknas aven delar av ett helgons kropp, det vill saga olika skelettdelar.
2. Andra klassens reliker ar ett helgons kladesplagg och agodelar samt en martyrs tortyrinstrument .
3. Tredje klassens reliker ar foremal eller tygdelar som har varit i kontakt med forsta eller andra klassens reliker. Dessa kallas darfor "kontaktreliker".

Relikerna forvaras i relikvarium , relikskrin, som ofta ar mycket konstfullt utsmyckade. Inte sallan forestaller relikskrinet nagot som forstarker innehallet, till exempel kan benen fran ett helgons arm placeras i ett skrin som ser ut som en juvelbestrodd arm. Vissa relikvarier ar utformade med hal sa att besokare, eller helgedomens forvaltare, kan fora in ett foremal och pa sa satt fa en kontaktrelik.

Exempel pa reliker [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Forsta klassens relik, Kristi pinoredskap. Jarnkronan , med spik fran sanna korset
• 
  Forsta klassens relik, del av helgons kropp. Maria fran Magdalas skalle i Basilique Sainte-Marie-Madeleine .
• 
  Andra klassens relik, martyrs tortyrinstrument. Kedjorna som fjattrade Petrus i San Pietro in Vincoli .
• 
  Tredje klassens reliker, kontaktreliker infogade i sma medaljonger. Fran vanster till hoger: Padre Pio , Johannes XXIII och Elisabetta Canori Mora

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Relikvarium

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Rosborn, Sven (Larsdotter, Anna?) (1994). ”Reliker - en bra affar?.” . Popular historia (Lund : Popular historia, 1991-) 1994:3,: sid. 40-42. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822 . http://popularhistoria.se/artiklar/reliker-en-bra-affar .     Libris 2133495