Raymond Arthur Dart , fodd 4 februari 1893 i Toowong , Brisbane , Australien , dod 22 november 1988 , var larare och professor i anatomi vid Universitetet i Witwatersrand i Johannesburg , Sydafrika ar 1920 - 1958 .

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

• Universitetet i Queensland
• Universitetet i Sydney
• Ar 1920 Londons universitet , dar han studerade anatomi under Grafton Elliot Smith och Arthur Keith . Under tiden oppnade sig mojlighet for en professur i anatomi vid Universitetet i Witwatersrand som Smith overtygade honom att ta. Han blev dar en fysisk antropolog och paleontolog .

Forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1924 vackte hans fynd " Barnet i Taung ", Australopithecus africanus , internationell uppmarksamhet. Det tog honom 73 dagars gravande och putsande att frilagga fyndet ur sanden i grottan Makapan Cave i ett stenbrott i Taung . ^{[ 1 ]}

Dart med sina anatomikunskaper, forstod att denna apa/formanniska kunde gatt uppratt, eftersom oversta ryggkotan balanserade pa ryggraden, och han trodde ocksa att den anvant de "verktyg" av ben han hittat i grottan. Men det fanns tva problem som gjorde att det drojde innan hans upptackt accepterades. Det ena var att fossilet hittats i Afrika, och det andra var att det fortfarande hade en apstor hjarna.

Vid denna tid betraktades det som osannolikt att det manskliga slaktet skulle harstamma fran Afrika, och likasa att den uppratta gangen skulle ha utvecklats fore hjarnan. Darts tidigare larare Grafton Elliot Smith och Arthur Keith talade emot Darts teorier och havdade att det maste vara en apa. Dart blev sakerligen bitter och nedstamd over varldens reaktioner. Han drog sig tillbaka bitter men gav inte upp sin asikt, som visade sig vara riktig nar fler fynd gjordes, och nar Piltdownmanniskan avslojats som forfalskning.

Men andra, som till exempel Robert Broom trodde pa honom. Ar 1936 fann Broom tva Australopithecus , dar Dart arbetat tolv ar tidigare. Fyndet ledde till att andra antropologer akte dit for att finna sanningen och ar 1947 , konstaterade anatomen Wilford Le Gros Clark att Dart haft ratt. Keith fick be om ursakt.

Efter 23 ars vantan gavs antligen Dart aran for att ha gjort ett fynd av ett manskligt fossil.

Framtiden far utvisa svaret pa fragan om dessa apor ingar i det manskliga utvecklingstradet, diskussionen pagar annu. Dart avled 95 ar gammal, ar 1988.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Makapan

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• "Adventures with the Missing Link ", Raymond Dart and Dennis Craig, New York: Harper & Brothers, 1959
• "The Passion of Raymond Dart", Brian Fagan, "Archaeology" v. 42, May-June 1989, sidan 18
• "The New Encyclopedia Britannica"", 15th edition, Raymond Dart