Dysenteri (forr rodsot eller ballsjuka ^{[ 1 ]} ) ar en akut tarminflammation. Den kan orsakas av bakterier eller amobor som oftast kommer in i matspjalkningskanalen genom att man ater infekterad mat. I tarmarna uppstar da en inflammation som allvarligt forsamrar allmantillstandet. Smittan sprids fran daligt vatten och mat men aven direkt mellan manniskor. Dysenteri kan behandlas med antibiotika. I u-lander ar dock antibiotika dyrt, och viss forekomst av antibiotikaresistens finns hos dysenteribakterier. Viktiga symtom ar intensiv diarre och blod i avforingen. Andra vanliga symptom ar magkramp, feber och smarta i andtarmen . Mindre ofta forekommer ocksa blodforgiftning och njursvikt. Rodsot var en vanlig sjukdom fore 1900-talet.

Dysenteri delas in i tva huvudtyper:

1. Den ena orsakas av bakterier i slaktet Shigella . De forsta dysenteribakterierna upptacktes 1898 av den japanska lakaren Kiyoshi Shiga .
2. Den andra orsakas av protisten Entamoeba histolytica .

Etiologi [ redigera | redigera wikitext ]

Bakteriedysenteri [ redigera | redigera wikitext ]

Patienter med bakteriedysenteri kan ofta tillfriskna utan antibiotikabehandling. Men antibiotikabehandling rekommenderas anda, eftersom sjukdomen ar relativt allvarlig och mycket smittsam. Den kan overforas till exempel av klader, dorrhandtag och toalettstolar. I allvarligare fall kan patienten behova laggas in pa sjukhus.

Amobadysenteri [ redigera | redigera wikitext ]

Amobadysenteri ar en tropisk parasitsjukdom som orsakas av en encellig organism som lever i vattensamlingar. Infektionen uppkommer genom att man far i sig fororenat dricksvatten eller mat och amoborna forokar sig i tarmen. De angriper tjocktarmen sa att det uppstar en inflammation i dess slemhinna. Symptomen ar desamma som vid dysenteri orsakad av bakterier. Amoborna kan dock aven angripa levern och andra inre organ och orsaka varbildning i dessa. Sjukdomen kan bli kronisk om den inte behandlas. Den diagnostiseras genom ett avforingsprov varvid man genom mikroskopisk undersokning finner de encelliga organismerna. Amobadysenteri behandlas med antibiotika.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Mer an 5 % av Sveriges befolkning avled under 1773. Av dodsfallen kan 25 % kopplas till den rodsot/dysenteriepidemi som inleddes under aret, och som kan kopplas samman med missvaxten 1772?1773. ^{[ 2 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Castenbrant, Helene (2013). ”Rodsot skordade hundratusentals liv”. Popular historia (nr. 7): sid. 32?35. ISSN 1102-0822 .