Juridik ar laran om rattsreglernas tolkning och tillampning. Det vetenskapliga studiet av juridik kallas rattsvetenskap . ^{[ 1 ]}

Ratten bestar av ett flertal rattskallor , sasom statuter (skriven ratt), rattspraxis , forarbeten , doktrin och i vissa fall aven sedvanja . Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer .

Rattsomraden [ redigera | redigera wikitext ]

Juridiken delas in i olika rattsomraden, beroende pa vad som regleras. Den offentliga ratten reglerar forhallandet mellan enskilda personer och det allmanna, medan forhallandet mellan privata rattssubjekt regleras genom civilratten . Granserna ar inte skarpa utan civilrattsliga omraden kan ha offentligrattsliga inslag, exempelvis att fastigheter regleras genom offentliga forfaranden, liksom vissa offentligrattsliga omraden kan ha civilrattsliga inslag, exempelvis att konkurrensratten har betydelse for utformningen av civilrattsliga avtal. ^{[ 2 ]}

Offentlig ratt [ redigera | redigera wikitext ]

Offentlig ratt ar en relativt bred benamning pa en rad vitt skilda rattsomraden. Kortfattat ar offentlig ratt den reglering som beror hur det allmanna ska agera i forhallande till en enskild, eller reglering som styr hur det allmanna ska fungera.

• Folkratt
• Forvaltningsratt
• Havsratt
• Kommunalratt
• Konkurrensratt
• Miljoratt
• Processratt
• Skatteratt
• Socialforsakringsratt
• Socialratt
• Straffratt
• Statsratt

Civilratt [ redigera | redigera wikitext ]

Forenklat kan civilratten sagas besta av de rattsomraden som ror forhallandet mellan privata rattssubjekt , oaktat att offentligrattsliga subjekt kan agera pa det civilrattsliga planet (t.ex. da kommunen ingar kopeavtal med privata rattssubjekt). Inom civilratten skiljer man pa ratten utifran tva olika perspektiv som kallas obligationsratt och sakratt . Civilrattens omraden utgors framfor allt av:

• Arbetsratt
• Associationsratt
• Avtalsratt
• Boenderatt
• Ersattningsratt
• Familjeratt
• Fastighetsratt
• Fordringsratt
• Immaterialratt
• Internationell privatratt
• Konsumentratt
• Kopratt
• Sjoratt

Respektive rattsomrade ar i sin tur indelat i en rad olika undergrupperingar. Sociologin har aven ett tvarvetenskapligt omrade kallat rattssociologi . ^{[ 3 ]}

Juridikens institutioner [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Lagstiftaren [ redigera | redigera wikitext ]

Lagar stiftas av riksdagen ^{[ 4 ]} , normalt efter forslag fran regeringen sedan ett utkast till den nya lagen har varit pa remiss hos olika myndigheter och organisationer. Med ett nagot metafysiskt begrepp brukar hela lagstiftningsprocessen sagas vara genomford av " lagstiftaren ", med vilket visserligen i forsta hand avses riksdagen men ocksa regeringen och i nagon man aven ovriga remissinstanser.

Stiftandet av en lag sker alltsa genom att riksdagen antar en proposition , fran sittande regering eller motion , fran en eller fler riksdagsledamoter ^{[ 5 ]} . Detta enligt riksdagsordningen . ^{[ 5 ]} Lagen trycks sedan i Svensk Forfattningssamling ( SFS ) och efter ikrafttradande utgor lagen en rattskalla i form av en statut. Det av propositionen som inte utgor lagtext blir ett lagforarbete . Denna text kan tjana som tolkningsinstrument och forklaringar till lagtexten.

Forutom lagar bestar lagstiftningen (den skrivna ratten) av forordningar , vilka meddelas av regeringen, och foreskrifter , vilka meddelas av myndigheter efter bemyndigande fran regeringen.

Domstolarna loser tvister genom att tillampa lag och andra rattskallor, sa som prejudikat . En tumregel ar att den skrivna ratten galler men i undantagsfall kan hogsta domstolen besluta att delvis eller till och med helt till intet gora den praktiska verkan i en lag skulle domstolen finna att en lag strider mot en stiftad grundlag (inte att forvaxla med att riva upp en lag, i Sverige kan ingen domstol ta bort en lag, utan endast gora lagen verkningslos). Det star uttryckligen i regeringsformen 11 kapitlet 14§, under Lagprovning ^{[ 6 ]} .

Myndigheter [ redigera | redigera wikitext ]

Lagar styr hur offentliga myndigheter skall skota sitt arbete, och darigenom hur staten skall forhalla sig till manniskorna och hur manniskorna far agera gentemot staten.

Myndigheter kan ocksa utfarda myndighetsforeskrifter efter bemyndigande i lag eller forordning . Myndighetsforeskrifter innehaller oftast rad om hur man ska gora i olika verksamheter for att inte bryta mot lagen.

Doktrinen [ redigera | redigera wikitext ]

Doktrinen ar en rattskalla som innehaller rattsvetenskaplig litteratur. Denna ar oftast skriven av rattsvetenskapsman, men kan aven forfattas av praktiskt verksamma jurister.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Domstolar [ redigera | redigera wikitext ]

Det svenska domstolssystemet ar indelat i tre huvudgrupper: allmanna domstolar , forvaltningsdomstolar och specialdomstolar . Allman domstol hanterar som regel brottmal , tvistemal , domstolsarenden och konkursmal . Vissa tingsratter kan aven ha i uppgift att avgora mer specialiserade mal, t.ex. utsokningsmal . Vissa tvistemal, de sa kallade dispositiva tvistemalen , kan aven, om man ar overens om det, avgoras genom skiljedomsforfarande . Forvaltningsdomstolarna hanterar mal av offentligrattslig karaktar dar partstallningen alltid motsvaras av enskilda mot det allmanna, t.ex. i skattemal och socialforsakringsmal. ^{[ 7 ]}

Allmanna domstolar [ redigera | redigera wikitext ]

• Tingsratt
• Hovratt
• Hogsta domstolen

Forvaltningsdomstolar [ redigera | redigera wikitext ]

• Forvaltningsratt
• Kammarratt
• Hogsta forvaltningsdomstolen

Processordningen ar att malen skall mangdhanteras i forsta instans och att de hogre instanserna skall utnyttjas som rattssakerhetsgarantier. I andra instans kravs provningstillstand for vissa maltyper. I tredje och hogsta instans kravs som regel alltid provningstillstand. Hogsta domstolens (HD) och Hogsta forvaltningsdomstolens utslag ar i regel prejudikatbildande. Dessa instanser agnar sig i huvudsak at rattsfragor , i motsats till bevisfragor , och provningstillstand beviljas som regel endast om avgorandet kan leda rattstillampningen framat.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Ratt (juridik)
• Lag (olika betydelser)
• Juridisk oversiktskurs

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikidata har data som ror Juridik .
  Databas
• Wiktionary har ett uppslag om juridik .
  Ordbok