Rattsekonomi
(
law and economics
) ar en inriktning inom
nationalekonomi
och
rattsteori
som tillampar nationalekonomiska analysverktyg pa juridiska fragor for att forklara hur olika rattsregler leder till skilda ekonomiska effekter.
Inriktningen kan sparas tillbaka till
Adam Smith
, men har i sin moderna form utvecklats fran det sena 1800-talet och framat. Som rattsomrade ar rattsekonomi svagt i Sverige, till skillnad fran exempelvis i USA.
Rattsekonomi kan delas in i en
analytisk
inriktning, som ser pa olika rattsreglers respektive ekonomiska effekter, och en
normativ
inriktning, som argumenterar for hur
ekonomisk effektivitet
(i begreppets
neoklassiska
betydelse) kan uppnas genom utformning av ratten. Lagar, regleringar och andra rattsregler bedoms utifran i vilken grad de leder till ekonomiska effektiviseringar i aktorers handlingsmonster. Ett centralt begrepp i analysen ar
transaktionskostnader
, som ar hanforligt till ekonomipristagaren
Ronald Coase
. Nationalekonomins kostnadsbegrepp och hur det kan appliceras pa rattslig analys utvecklades under 1970- och 80-talen av
Guido Calabresi
.
Under mitten av 1900-talet borjade rattsekonomisk analys goras av bland annat skattelagstiftning, avtalsratt, miljoregleringar och
konkurrensratt
, under paverkan av
Chicagoskolan
inom nationalekonomin. Senare utstracktes analysen aven till omraden som familjebildning och brottslighet, framst av ekonomipristagaren
Gary Becker
och den framstaende amerikanske domaren och rattsteoretikern
Richard Posner
.
Pa senare ar har,
[
nar?
]
med bakgrund i
public choice
-skolan, inriktningen
konstitutionell ekonomi
utvecklats, dar betydelsen av grundlagar och forfattningar for samhallsekonomin analyseras.