Psykologen David Lewis gor en EEG-matning pa en respondents reaktioner pa TV-reklam. Bilden ar fran tidigt 1980-tal.
En
psykolog
ar en person som avlagt psykologexamen och agnar sig at
psykologi
inom en bredd av omraden. Psykologi ar kunskapen om manniskans beteende och psykiska funktioner. Psykologer arbetar inom halso- och sjukvarden, skolan, arbetslivet och manga andra omraden.
Arbete som psykolog inom halso- och sjukvarden forutsatter legitimation som psykolog. Psykolog ar en
skyddad
titel, vilket innebar att man maste ha avlagt en psykologexamen for att kunna anvanda det som sin yrkestitel.
[
1
]
Legitimering innebar att samhallet garanterar att personen genomgatt en godkand utbildning, genomgatt praktisk traning och ar godkand for yrkesutovande. En person utan
socialstyrelsens
godkannande far inte kalla sig psykolog inom halso- och sjukvardens omraden. Inte heller far ordet dar anvandas som
morfem
i nybildade ord utan denna legitimation. Ovriga psykologers verksamhet, eller sammansattningar med ordet psykolog, ar utanfor detta omrade oreglerade.
[
2
]
En Leg. psykolog skall inte forvaxlas med Leg. psykoterapeut som ar en vidareutbildning inom psykoterapi utan krav pa psykologutbildning. Psykologen har samtidigt ingen ratt att arbeta inom sjukvarden i yrkesroller som kraver psykoterapeutexamen
[
3
]
.
Sedan 1992 driver
Sveriges psykologforbund
en trearig specialistutbildning for psykologer. Specialistbehorighet gar att fa inom omradena klinisk psykologi, pedagogisk psykologi samt arbets- och organisationspsykologi. Psykologer som fullgor specialistutbildning har under tjanstgoring titeln ST-psykolog.
En legitimerad psykolog skall inte forvaxlas med
psykiater
, vilken ar titeln for
lakare
med
specialistkompetens
i amnet
psykiatri
. Den legitimerade psykologens kompetens spanner over olika kunskapsfalt, bade naturvetenskapliga och samhallsvetenskapliga. Psykologiska utredningar och behandlingar ar nagot som sarskiljer dennes arbetsuppgifter fran psykiaterns , dar den senares fokus oftast enbart ligger pa medicinska aspekter pa manniskans
psyke
. Alltsa pa psykets patologi. Bade legitimerade psykologer och psykiatriker kan med vidareutbildning bli legitimerade psykoterapeuter och arbeta med
psykoterapi
. Bade for legitimerade psykologer och psykiatriker ar forfattande av utlatanden och intyg viktiga arbetsuppgifter.
Utbildningen i
Sverige
ar en generalistutbildning, vilket betyder att psykologen har en bred kompetens inom manga omraden. Den leder till en akademisk
yrkesexamen
, psykologexamen (Master of science in psychology). Dessa omraden inkluderar utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samt psykoterapi.
Psykologutbildning i Sverige ar en femarig utbildning som erbjuds vid flera hogskolor och universitet i landet.
Utover psykologprogrammets fem ar tillkommer ett yrkesverksamt ar som kallas
praktisk tjanstgoring for psykologer
(PTP). Under detta ar far den blivande psykologen kallas PTP-psykolog och maste arbeta under handledning av legitimerad psykolog. Fran sjunde studieterminen finns ocksa mojligheten att frivilligt arbeta som psykologassistent under handledning.
Fore 1971 fanns inget femarigt psykologprogram. Istallet kravdes en trearig
kandidatexamen
i faststalld amneskombination som efter 6 till 12 manaders praktik gav titeln bitradande psykolog och ratt att arbeta under ledning av sjalvstandig psykolog. Efter det kunde fyra ars studier i
psykologi
eller
pedagogik
leda till en
licentiatexamen
enligt 1953 ars studieordning och ge ratten till titeln sjalvstandig psykolog. For att kunna arbeta som psykolog kravdes da, precis som idag, ett ars praktisk tjanstgoring efter licentiatexamen. Nagot som skilde tidigare program fran nuvarande var dessutom det faktum att utbildningarna var overvagande teoretiska.
Den kliniska psykologins vetenskapliga grund
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Den akademiska psykologin baseras pa olika teorier och modeller som provas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska amnesomraden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En okande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar ocksa pa en vetenskaplig bas men det har varit svart att hitta ratt kompetens
[
4
]
.
Statens beredning for medicinsk utvardering
(SBU) ar den statliga myndighet som sammanstaller och utvarderar forskning av bade medicinsk och psykologisk behandling. Legitimerade psykologer arbetar sjalvstandigt eller i team med andra yrkesgrupper som lakare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter m fl. Psykologen kan efter urval och lamplighetsbedomning vidareutbilda sig till leg. psykoterapeut for att sjalvstandigt kunna bedriva psykoterapi inom ramen for halso- och sjukvardens omraden som kraver psykoterapeutexamen.
Ytterst fa av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjarerna inom den vetenskapliga psykologins omrade gjorde sina arbeten innan psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket ar grunden for att kunna ta examen med psykologi som huvudamne).
Sigmund Freud
till exempel var inte psykolog utan
neurolog
, alltsa lakare. Han skapade
psykoanalysen
som under lang tid har haft ett stort inflytande pa vasterlandsk kultur. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse for psykologisk kunskap inom det sexuella omradet.
Psykologernas fackliga organisation ar Sveriges Psykologforbund inom Saco. Aren 2017-2019 lag den fackliga organisationsgraden for psykologer och psykoterapeuter i intervallet 81-89 procent.
[
5
]