In vitro-fertilisering (IVF)
, eller
provrorsbefruktning
, ar en fertilitetsmetod dar en kvinnas
agg
tas ut fran en
aggstock
for att
befruktas
av en mans
spermie
utanfor en kvinnas kropp (
in vitro
), i stallet for i en kvinnas
aggledare
som efter ett
samlag
eller vid
insemination
, och darefter aterforas till en
livmoder
. IVF kan utokas med ett flertal metoder. Den vanligaste innebar att spermier och agg satts i en droppe naringslosning for att en spermie ska kunna befrukta ett agg. For att ge mojlighet till
heterosexuella
par att bli genetiska foraldrar aven dar spermierna hos mannen i paret, trots naringslosningen, inte lyckas befrukta agget hos kvinnan i paret har man utvecklat tekniker som bygger pa att man med hjalp av en liten glasnal, sa kallad mikroinjektion, for in spermien intill eller anda in i
aggcellen
.
Metoden utvecklades av de brittiska forskarna
Robert Edwards
, Jean Purdy och Patrick Steptoe.
[
1
]
Edwards tilldelades for detta arbete
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
2010. Purdy och Steptoe var da avlidna och kunde darfor inte fa priset.
Det forsta barnet som kommit till genom IVF,
Louise Brown
, foddes i juli 1978.
Mikroinjektion eller intracytoplasmatisk spermainjektion (ICSI)
[
2
]
ar en injektion av
sperma
direkt in i agget, vilket anvands da mannens spermier har lag sannolikhet att sjalva kunna penetrera agget. Mikroinjektion innefattar dock inte bara ICSI, utan aven den numera sallan anvanda tekniken SUZI (subzonal spermieinjektion), dar en spermie sprutades in i mellanrummet (
perivitellinutrymmet
) mellan agget och dess omgivande skal
zona pellucida
.
[
2
]
De tidiga lagarna angaende IVF som antogs i Norge 1987, som andrades 1994, den svenska lagen 14 juni 1988, islandska lagen 29 maj 1996 och 30 september 1997 och den danska lagen 10 juni 1997 har manga likheter. Behandling var tydligt begransad till gifta par eller par som levde tillsammans under
aktenskapsliknande
forhallanden.
Homosexuella
forhallanden, lesbiska kvinnor och singelkvinnor var alla uteslutna.
Det fanns vissa skillnader, forskning pa
embryon
var tillatet i Danmark, Sverige och Island i upp till 14 dagar efter att befruktning agt rum, pa sa kallade forskningsembryon som inte skulle anvandas for reproduktion. Detta banade vag for viktig utveckling inom assisterad befruktning (ART) i dessa lander inkluderat PGD, preimplantatorisk genetisk diagnostik, diagnostik av en genetisk defekt pa embryostadiet, och embryonal
stamcellsforskning
. Detta var till skillnad fran Norge dar embryoforskning var totalt forbjuden, aven forskning for att forbattra metoden. Alla lander kom att ha olika langd pa hur lange embryon fick hallas frysta, Norge hade forst 1 ar men forlangde sedan till 3 ar 1994, Danmark 2 ar och Sverige och Island 5 ar. I Norge var frysning av embryon tillatet, medan frysning av agg var forbjudet.
Till skillnad fran de andra nordiska landerna har ingen lag om ART godtagits i Finland. Detta gor Finland till ett unikt exempel pa hur sjalvregering kan fungera utmarkt inom ART. Det har kommit upp manga lagforslag, men inget har annu godtagits.
De forsta graviditeterna efter provrorsbefruktning (IVF) i Sverige intraffade 1981 och det forsta barnet efter en graviditet genom IVF foddes 1982 i Goteborg.
[
3
]
Under 1980-talet etablerades flera nya IVF-enheter och antalet fullstandiga behandlingar steg successivt. Idag genomfors over 13 000 behandlingar med IVF i Sverige per ar. Som resultat fods runt 3 500 barn. Langtidsuppfoljningar av
barn
efter graviditeter genom IVF visar att de ar lika friska och valmaende som barn som kommit till pa annan vag.
[
4
]
I Sverige leder drygt 28 procent av behandlingarna med ”farska agg” till forlossning medan i de behandlingar som startades med att tina upp frysta befruktade agg ledde drygt 31 procent till forlossning. Resultaten for svenska fertilitetskliniker redovisas i ett kvalitetsregister Q-IVF.
[
5
]
Efter 35 ars alder sags chansen for manga kvinnor att lyckas bli gravida successivt avta och efter 43 ars alder anses chansen vara sa pass liten sa att svenska kliniker inte genomfor IVF-behandlingar.
Tidigare fick inte homosexuella par och singelkvinnor i Sverige behandlas med IVF, nagot som homosexuella par fick ratt till 2005 och singelkvinnor fick ratt till 2016.
[
6
]
Behandling med IVF med donerade spermier fick tidigare endast ske pa universitetssjukhus, men insemination fick ske pa privata kliniker. Efter 1 januari 2019 far IVF med donerade spermier aven pa privata enheter och samtidigt godkandes att anvanda bade agg och spermier fran givare samt embryodonation. Lag om andring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
[
6
]
Inom offentlig vard prioriteras och hanteras fertilitetsbehandlingar pa samma satt som vid ovrig vard.
Offentlig vard finansierar IVF-behandling som uppfyller sarskilda kriterier enligt en overenskommelse inom
Sveriges kommuner och regioner
. I overenskommelsen anges att man gor tre forsok, att kvinnan ska vara under 40 ar, (den eventuella) partnern under 56 ar och att par inte far ha gemensamma barn.
[
7
]