Ett
proportionellt
valsystem
vid val till en politisk forsamling ar en fordelning av
mandat
pa
partier
i proportion till respektive partis andel av rosterna.
[
1
]
Proportionella valsystem kan ocksa tillampas i andra sammanhang. Eftersom rostandelarna mycket sallan ger helt exakta proportioner, maste systemet kompletteras med avrundningsregler. Ofta gor man ocksa andra avsteg fran ett renodlat proportionellt valsystem, exempelvis for att motverka
partisplittring
eller ge storre vikt at glesbefolkade omraden.
Proportionella valsystem med storre eller mindre modifikationer anvands i ett stort antal av varldens stater.
I
Sverige
anvands ett i stort sett proportionellt valsystem,
jamkade uddatalsmetoden
, vid val till
riksdagen
,
landsting
och
kommunfullmaktige
. Man tillampar dock vissa sparregler for smapartier. Bade jamkningen och sparreglerna tenderar att missgynna smapartier, och medfor alltsa begransade avsteg fran ren proportionalitet.
I
Finland
tillampas sedan 1907 proportionella valmetoden
d'Hondts metod
.
[
1
]
Eftersom varje parti skall tilldelas ett helt antal mandat, ar en helt exakt proportionell fordelning bara mojlig, om varje parti har fatt ett antal roster som ar en heltalsmultipel av det totala rostetalet delat med antalet mandat. Annars maste nagon form av avrundningsregel tillkomma.
I en valkrets skall 10 mandat fordelas pa 3 partier,
A
,
B
och
C
. Totalt har 10 000 roster avgivits. Parti
A
har fatt 5000, parti
B
2000, och parti
C
3000 roster.
I detta exempel ar en exakt proportionell fordelning mojlig. Parti
A
har fatt exakt 5 tiondelar av alla roster, och tilldelas darfor 5 av de 10 mandaten. Pa samma satt far parti
B
2 mandat, och parti
C
3 mandat.
I en annan valkrets skall ocksa 10 mandat fordelas pa dessa tre partier, och ocksa har har totalt har 10 000 roster avgivits. Parti
A
har fatt 5538, parti
B
826 och parti
C
3636 roster. Man kan forst ge partierna 5, 0 och 3 mandat och sedan fordela aterstaende mandat enligt nagon avrundningsregel.
Med
d'Hondts metod
jamfor man hur manga roster per invald man skulle fa om mandatet gick till ett visst parti. Om A skulle fa ett sjatte mandat skulle talet vara 5538/6=923, om B far ett forsta mandat 826, om C far ett fjarde mandat 909. Tydligen bor resterande mandat tillfalla A och C. Om man istallet raknar bort rosterna som borde ha kravts for ett mandat har A kvar 538 roster, B 826 roster och C 636 roster. Da verkar det sjalvklart att B och C bor fa mandaten. Vilkendera som ar ratt ar inte sjalvklart och olika valsystem ger olika balans i problematiken.
En losning ar att fordela de restmandat, for vilka ingen i valkretsen fatt tillrackligt manga roster, pa nationell niva. Da blir fordelningen mer proportionell mellan partierna, men den regionala representationen blir samre (i extremfall kan nagon valkrets bli utan representation).