Romarriket
Romarrikets statsskick och forvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753 ? 509 f.Kr. Romerska republiken 509 ? 27 f.Kr. Romerska kejsardomet 27 f.Kr. ? 395 e.Kr.
Vastromerska riket 395 ? 476	Ostromerska riket 395 ? 1453
Ordinara magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinara magistrater
Diktator Magister Equitum	Stathallare triumviri Decemvir
Ambeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkforsamlingen	Romersk ratt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Under den romerska republiken foljde ambetet prokonsul efter ett konsulat i det antika Rom. En prokonsul kunde utses genom lottdragning (tillsammans med propraetorerna ) till stathallare over en romersk provins i ett ar, samt uppbar juridisk immunitet under de fem ar som titeln innehades.

Under det kejsarriket var kejsaren dessutom sjalv prokonsul over de kejsarliga provinserna, dar han utnamnde legater . De senatoriala provinserna styrdes fortfarande av prokonsuler.

Av senatsprovinsernas styresman under kejsartiden var bara tva "riktiga" konsuler, de i provinserna Africa och Asia. ^{[ 1 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Julius Caesar, Inbordeskriget , oversattn. Ingemar Lagerstrom, Stockholm: Norstedts 2007.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]