Emeritus eller emerita (uttalas emeritus respektive emerita) ar en titel som anvands i kombination med yrkestiteln av bland annat praster och professorer nar de gatt i pension . Det betecknar att de alltjamt har vissa skyldigheter och rattigheter knutna till den tidigare yrkesverksamheten.

Titeln harror fran latinets emeritus , vilket betyder "den som har tjanat ut", "veteran". Det var ursprungligen beteckning for pensionerad soldat i romerska haren. ^{[ 1 ]} Femininformen ar emerita och pluralformen emeriti , om endast kvinnor emeritæ . Den fullstandiga titeln blir saledes professor emeritus respektive professor emerita . I pluralis talar man om till exempel emeritipraster eller professorer emeriti (helt pa latin: professores emeriti ).

Sprakradet vid Institutet for sprak och folkminnen rekommenderar att man i svenskan anvander emeritus aven for kvinnor: dels foresprakar de generellt konsneutrala former, dels anser de att den latinska bojningen har spelat ut sin roll da orden etablerats i svenskan. ^{[ 2 ]}

Fram till 1900-talets borjan innehade praster sina tjanster livet ut. Nar ett pensioneringssystem skulle inforas 1910 inrattades genom Kunglig Majestats beslut ett begransat antal sa kallade emeriti-loner i varje stift. De aldsta prasterna kunde ansoka om att komma i atnjutande av en sadan och darmed fa lamna sin tjanst. En sadan prast lade ordet ”emeritus” till sin tidigare tjanstetitel, till exempel ” kontraktsprost emeritus”, ” kyrkoherde emeritus”. Den som ar "fore detta kyrkoherde i X forsamling " har alltsa titeln "kyrkoherde emeritus". Ar 1927 infordes emeritus-systemet ocksa for biskopar. Den forste som utnyttjade det var Uddo Lechard Ullman , den andre Edvard Herman Rodhe .

Emeritus-/emerita-titeln innebar att en prast/biskop emeritus/emerita fortfarande, trots pensioneringen, ar formellt knuten till stiftet och kyrkan. En emeritus/emerita ar alltjamt bunden av sina vid prast-/biskopsvigningen avgivna loften och har ratt att forratta gudstjanster och utfora prasterliga handlingar, till exempel dop och begravning. En emeritus-/emeritaprast kan alltsa ? under forutsattning att hon eller han fortfarande har forordnande fran Kammarkollegiet ? utan sarskilt forordnande fran Svenska kyrkan utfora till exempel en vigsel med civilrattslig rattsverkan. Begreppet "emeritus"/"emerita" kan sagas tydliggora skillnaden mellan " tjanst " och " ambete ". Atskillig prasttjanst i Svenska kyrkan utfores idag (2006) av emeritipraster.

Sedan paven Benedictus XVI ar 2013 avgatt fran sitt ambete, sa bar han officiellt titeln pontifex emeritus , i dagligt tal pa svenska pave emeritus .

Nar universitetens professorer skulle borja pensioneras infordes 1916 emeritus/emerita-begreppet ocksa for dem. En professor emeritus/emerita ar, trots pensioneringen, fortfarande knuten till sitt universitet och till sin vetenskapliga fakultet och institution med ratt att tjanstgora dar och i man av utrymme ocksa fortsattningsvis ha tjansterum dar och sin forskarplats i till exempel ett laboratorium . ^{[ 3 ]} Atskillig forskning i Sverige utfores idag (2006) av professorer emeriti. ^{[ kalla behovs ]}

Det historiska begreppet ”emeritus”/"emerita" har alltsa en bestamd innebord. Begreppet skiljer sig fran beteckningen fore detta och kan av namnda skal inte pa ett seriost satt knytas till andra yrkeskategorier an praster och professorer. Emeritus-/emerita-begreppet anvands endast vad galler en persons sluttjanst samt innehavare av ordinarie eller fullvardiga ^{[ fortydliga ]} utnamningar. En ordinarie professor som lamnar sin tjanst for att ta ett annat arbete (till exempel en juristprofessor som blir justitierad ) kan inte tituleras "emeritus"/"emerita", utan blir darmed ? om man nu vill att professorstiteln skall hanga kvar ? fore detta professor eller forutvarande professor .

Den som i sarskild ordning av regeringen tilldelats hederstiteln ” professors namn ” eller av biskopen utnamnts till "prost honoris causa " har emellertid titeln ”professor” eller " prost " livet ut och far aldrig tillagget ”emeritus”/"emerita".

Begreppet "emeritus"/"emerita" anvands aven studentikost och mera skamtsamt for fore detta innehavare av fortroendeuppdrag inom studentkarer eller studentnationer .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Norrman, Ragnar, "Prasterskapets emeritiloner", Kyrkohistorisk arsskrift 92 (1992).