Profession ar inom samhallsvetenskaperna en beteckning pa en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag. Bland dessa drag finns avgransning mot andra yrkesgrupper, forfogande over sarskild kunskap, arbetsuppgifter som innehaller unika eller varierande moment, sjalvstandighet i yrkesutovningen och en sarskild yrkeskodex. I borjan av 1900-talet anvandes "profession" i stort sett for de tre larda professionerna: praster, jurister och lakare, ibland med tillagg av det militara yrket. I dag omfattas fler yrken, hur manga ar dock oklart eftersom professioners kannetecken skiljer sig at mellan olika forskare.

Ar 1933 utkom The Professions av Alexander Morris Carr-Saunders och P.A. Wilson . Forfattarna forde fram att ett stort antal yrkesgrupper i det engelska samhallet borjat anta drag fran de yrken som tidigare varit ensamma om att kallas professioner: praster, jurister och lakare. Denna bok anses som startpunkten for professionsforskningen. Den tidiga forskningen hade ett harmoniperspektiv dar professionerna forutsattes ha en positiv roll for samhallsutvecklingen. Forskningen idag studerar framst professioner ur relations-, samhalls- och konfliktperspektiv. ^{[ 1 ]}

Definitionerna pa vad som kannetecknar en profession har varierat med olika forskare. Inga Hellberg lyfter fram nagra:

• Stangning , det vill saga avgransning mot andra yrkesgrupper. Stangningen avser att definiera det omrade dar den egna professionen har starkast inflytande och att avgransa sig mot andra grupper med lagre status. Stangning har ocksa en form dar syftet ar att utvidga det egna yrkesomradet at nagot hall, till exempel mot omraden med hogre status.
• Institutionaliserad kunskap . Varje yrke har sin unika kunskap. Professioner kannetecknas av att de mer an andra yrken anvander sin kunskap for att definiera vem som tillhor och inte tillhor gruppen. Professioner kan ofta monopolisera kunskap genom att det bara ar mojligt att skaffa kunskapen i slutna institutioner som ar kontrollerade av medlemmar i professionen. Den specifika kunskapen anvands ocksa som en forutsattning for att fa vissa yrkesuppgifter. Ibland kan kunskapen vara en forutsattning for en yrkeslicens.
• Ansprak pa diskretion i arbetslivet . Diskretion i detta sammanhang betyder ungefar mojligheten till sjalvbestammande i yrket. I detta ligger att arbetet ar sadant som inte kan rutiniseras eller automatiseras eftersom det innehaller unika och varierande moment som inte ar forutsagbara. Den som arbetar i en profession kraver darfor att fa besluta och handla utan annan styrning an det egna omdomet. I detta ligger ocksa att den som inte hor till professionen, till exempel en patient, underordnar sig den professionelle. ^{[ 1 ]}

Karin Winroth papekar att kannetecknen varierat over tid och mellan olika forskare. Hon namner kvalificerad tjansteproduktion, avancerad teoretisk vetenskaplig utbildningsgrund, klientrelation till uppdragsgivaren, skraliknande organisation, yrkeslegitimation, intern kontroll av kvalifikationsvillkor och yrkeskodex, yrkesnormer, sjalvstandighet i yrkesutovningen och elitstallning pa arbetsmarknaden. Winroth lyfter sarskilt fram sjalvstandigheten i yrkesutovningen som nagot med flera aspekter. En av dessa aspekter ar diskretion , att personen ska vara fri att gora bedomningar med allt vad det innebar. En annan aspekt ar att kontroll av professionella utovas genom social kontroll. En professionell socialiseras in i en profession, vilket innebar att han eller hon inte bara lar sig fackkunskap utan ocksa vilka forvantningar som stalls pa en representant for professionen. ^{[ 2 ]}

Kannetecknen pa professioner kan ocksa ses som medel for professionen att behalla sin makt i samhallet och att om mojligt forstarka den, aven nar professionen borde ha forlorat den. ^{[ 3 ]}

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Skravasende
• Yrke
• Professionalism