Storbritannien
(
Forenade konungariket Storbritannien och Nordirland
) ar en
konstitutionell monarki
dar landets
statschef
ar en
kung
(
maskulinum
) eller
regerande drottning
(
femininum
) som tillsatts efter en i lag faststalld tronfoljd.
Dagens brittiska monarki ar linjar efterfoljare till bade
Englands
och
Skottlands tidigare monarkier
.
Skottlands kung Jakob VI
arvde ar 1603 den engelska kronan och, med
tillfalligt avbrott 1649?1660
, kom de engelska och skotska kronorna att vara forenade i en
personalunion
under ett drygt arhundrade. Ar 1707 skapades
Kungariket Storbritannien
och 1801 utokades det till
Forenade Kungariket Storbritannien och Irland
. 1921 utstrackte sig det
brittiska imperiet
over en fjardedel av jordens yta.
Kung
Charles III
eftertradde sin mor,
Elizabeth II
, som monark vid hennes dod den 8 september 2022. Drottning Elizabeth II var regent i 70 ar, fran
hennes fars
franfalle 6 februari 1952 fram till sin egen dod, och var den langst regerande brittiska monarken nagonsin.
Storbritannien har ingen skriven konstitution utan bygger i hog utstrackning pa
konstitutionell praxis
under huvudsakligen
engelsk ratt
. Den engelska kungamakten begransades i och med att
Johan utan land
tvingades utfarda
Magna Carta
ar 1215.
Henrik VIII
brot med den
romersk-katolska kyrkan
pa 1530-talet och etablerade den
sjalvstandiga
Engelska kyrkan
.
Kung
Jakob VI av Skottland
arvde 1603 den
engelska kungatronen
(som
Jakob I av England
) efter den barnlosa
Elisabet I
:s franfalle och de bada rikena hamnade darefter i en
personalunion
.
Konflikten i synen pa kungamakten mellan
Karl I
och parlamentsledamoter pa 1600-talet ledde till kungens
halshuggning
och det
Engelska inbordeskriget
. I
Bill of Rights
som antogs efter den
arorika revolutionen
(i vilken den
katolske
Jakob II
stortades) under samstyret av
Maria II
och hennes man
Vilhelm III
angavs de institutionella ramarna for kungamaktens forhallande till
parlamentet
.
Med
unionsakterna (1707)
uppgick
Kungariket England
och
Kungariket Skottland
i ett
forenat kungarike
. Med
unionsakten av ar 1800
uppgick aven
Kungariket Irland
i
kungariket
.
Sedan 1700-talet har det, sedan
Huset Hannover
uppsteg pa tronen med
Georg I
, vaxt fram en oskriven sedvana att monarken inte deltar i rikets direkta styrelse, utan genom en underforstadd
delegation
overlater den substantiva merparten av det kungliga prerogativet (
engelska
:
Royal prerogative powers
), vilket ar aterstoden av den
verkstallande makt
som av urminnes havd harleds fran monarken och som inte
kodifierats
i lag, till
landets premiarminister
och dennes
ministar
.
[
1
]
[
n 1
]
I det som avses med det "kungliga preogativet" ingar atminstone foljande befogenheter (ej uttommande lista, eftersom det i manga fall bygger pa en flera hundra ar gammal rattslig doktrin och med fa vagledande rattsfall)
[
3
]
:
Det finns dock tre ambetsuppgifter som enbart kan utforas av den sittande monarken
[
4
]
;
- Utnamning och entledigande av premiarministern;
- Upplosande av
parlamentets underhus
och darmed utlosande av nyval;
- Underteckning (
kunglig sanktion
) av lagar for att dessa ska aga giltighet.
Utfardande av bindande foreskrifter, sekundarlagstiftning och utnamningar av ovriga ministrar och en mangd civila,
kyrkliga
och
militara
ambetsman sker i regel vid
kronradets
sammantraden.
Varje ar oppnar monarken
parlamentets
session
i en ceremoni med
trontalet
, iford
Imperial State Crown
.
[
5
]
Den brittiska monarken ar den
engelska kyrkans
styresperson (
engelska
:
Supreme Governor
) och overhuvud/
hogste befalhavare
for
Storbritanniens vapnade styrkor
(
engelska
:
Head of the Armed Forces
).
[
1
]
Monarken delar ut utmarkelser i
Storbritanniens beloningssystem
, de flesta sker pa inradan av premiarministern och bereds dessforinnan i
Cabinet Office
(for brittiska medborgare) och
Foreign and Commonwealth Office
(for utlanningar).
[
1
]
Utnamningar till
parskap
, ordnar,
baronettskap
eller andra utmarkelser publiceras i den
officiella tidningen
for
England och Wales
:
The London Gazette
.
Monarken ar sedan
Georg VI
aven overhuvud for den
mellanstatliga organisationen
Samvaldet
(
engelska
:
Head of the Commonwealth
), men just den positionen ar inte per automatik arftlig.
[
6
]
Samvaldet ar en slags frivillig kulturell fortsattning av det
brittiska imperiet
[
7
]
, vars egentliga syfte och funktion ar luddig och inte ar alldeles enkel att klarlagga: ar den till for att tjana medlemsstaternas befolkningar eller att upphoja den brittiska monarkin och tillfredsstalla behovet av imperienostalgi. Som argument for
Brexit
havdade foresprakare for det att
vi valjer Samvaldet i stallet for
EU
, trots att organisationerna inte ar jamforbara och forhallandet mellan Storbritannien och tidigare nybyggarkolonier som
Australien
och
Nya Zeeland
skiljer sig avsevart jamfort med
tidigare kolonier
som
Indien
och
Pakistan
.
[
8
]
Samvaldet som organisation leds av dess
generalsekreterare
som valjs av medlemsstaternas
regeringschefer
.
[
6
]
Den brittiska monarken ar aven, var for sig,
statschef
for 14 andra
suverana stater
benamnda som
samvaldesriken
[
1
]
, samtliga fore detta brittiska
dominier
och
kolonier
med
Westminstersystemet
:
Den
brittiska tronfoljden
paverkar darfor aven vem som ar statschef i dessa lander.
Da monarken ar permanent bosatt i Storbritannien sa representeras denne i de andra monarkierna som namns ovan av 15
generalguvernorer
(
Australiens generalguvernor
i Australien,
Jamaicas generalguvernor
pa Jamaica,
Kanadas generalguvernor
i Kanada och sa vidare) och dessa fungerar som monarkens personliga representant i respektive land. Nar monarken agerar i kraft av exempelvis Nya Zeelands statschef sa sker det pa inradan av
Nya Zeelands premiarminister
och dennes ministar, och inte pa inradan av
Storbritanniens premiarminister
och dennes ministar och sa vidare.
Huruvida Elizabeth II eller hennes hovfunktionarer tog stallning eller inte i
Australiens konstitutionella kris 1975
(dar generalguvernor
John Kerr
avskedade premiarminister
Gough Whitlam
innan denne hann instruera drottningen att avskeda generalguvernoren) ar omdiskuterat.
[
9
]
[
10
]
Officiella uttalanden fran den brittiska
hovet
(
The Royal Household
) brukar i engelskt sprakbruk i pressen benamnas
metonymt
som
palatset
(
engelska
:
The Palace
), eller som
Buckingham Palace
(ifall det galler
Royal Household
, dvs for monarken eller monarkin i stort). Pa samma satt benamns aven uttalanden fran enskilda kungligheters hovstater metonymt som palatset vid vilket de formellt residerar vid: for tronfoljarparet, hertigparet av Cambridge, ar det
Kensington Palace
.
I
Storbritannien
raknas alltjamt
St. James’s Palace
som monarkens officiella residens och i
kreditivbrev
benamns foljaktligen att utlandska diplomater ackrediteras vid
The Court of St James's
.
[
11
]
Personalen tjanstgor inom olika hovstater (
engelska
:
households
), av vilken den storsta ar
The Royal Household
med 1 200 anstallda.
[
12
]
Ovriga hovstater ar uppkallade efter de personer som de tjanar,
[
13
]
till exempel
Deras kungliga hogheter prinsen och prinsessan av Wales hovstat
(
engelska
:
The Household of Their Royal Highnesses The Prince and Princess of Wales
).
[
14
]
The Royal Household ar indelat i fem avdelningar:
[
15
]
- Private Secretary’s Office
: leds av privatsekreteraren som vagleder monarken i dennes konstitutionella roll som
statschef
for saval Storbritannien och ovriga
samvaldesriken
. Avdelningen organiserar monarkens officiella program och handhar officiell korrespondens och uttalanden gentemot allmanheten.
[
15
]
[
16
]
- Privy Purse and Treasurer’s Office
: handhar den interna administrationen och funktioner som HR och IT-tjanster.
[
15
]
- Master of the Household’s Department
: ansvarar for och ombesorjer
betjaningen
vid de kungliga residensen.
[
15
]
- Lord Chamberlain’s Office
: ansvarar for den rent ceremoniella delen av monarkens program. Bland dessa finns
parlamentets arliga oppningsceremoni
, inkommande
statsbesok
och kungliga brollop.
[
15
]
Funktionen overlappar delvis med de arftiga ambetena
Earl Marshal
(ansvarar for
kroningar
och
statsbegravningar
) och
Lord Great Chamberlain
(monarkens representant i
Westminsterpalatset
: ansvarar for
Westminster Hall
och de kungliga rummen).
[
17
]
[
18
]
- Royal Collection Trust
: ansvarar for bevarandet av de kungliga foremalssamlingarna,
Royal Mews
samt for allman visningsverksamhet vid de kungliga residensen.
[
15
]
Under ordforandeskapet av Lord Chamberlain (en deltidstjanst som innehas av nagon med
parsvardighet
) leds hovets verksamhet genom arbetsgruppen
Lord Chamberlain’s Committee
i vilket ingar cheferna for respektive avdelning (Lord Chamberlain’s Office representeras av dess
controller
) samt flera adjungerade fran de andra hovstaterna. De forstnamnda ar kollektivt ansvariga infor den regerande monarken.
[
19
]
Buckingham Palace
i
London
(
City of Westminster
) ar monarkens officiella residens.
[
20
]
Holyrood Palace
i
Edinburgh
ar monarkens officiella residens i Skottland.
[
21
]
Windsor Castle
utanfor London anvands aven ocksa for representation.
[
22
]
Sandringham House
utanfor
Norfolk
i nordostra England och
Balmoral Castle
i Skottland ar monarkens privategendom.
[
23
]
Representation och residens
Historiska kungliga slott
Den nuvarande brittiska tronfoljden har traditionellt varit agnatisk-kognatisk
primogenitur
, vilket innebar att en yngre son har foretrade framfor en aldre syster.
Ett exempel pa hur detta fungerade var nar
drottning Viktoria
arvde tronen 1837 efter sin farbror
kung Vilhelm IV
som enda barn till Vilhelm IV:s yngre och framlidne bror,
prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn
. Titeln som
kung av Hannover
arvdes dock av den yngre levande brodern
prins Ernst August, hertig av Cumberland
eftersom den
saliska lagen
med enbart manlig tronfoljd gallde i
Kungariket Hannover
.
Personalunionen
mellan Storbritannien och Hannover som funnits sedan
kung Georg I
upphorde darfor 1837.
[
24
]
Drottning
Elizabeth II
besteg tronen darfor att hon inte hade nagon bror. Hennes far,
Georg VI
, arvde tronen eftersom hans aldre bror,
Edvard VIII
abdikerade
fran den och han var den nast aldste brodern.
Vid sammantradet for samvaldets regeringschefer i
Perth
i Australien den 28 oktober 2011 meddelade regeringscheferna for de da 16 landerna med brittiska monarken som sin statschef (
samvaldesriken
) att de nu kommer att verka samfallt for att lagen som reglerar tronfoljden andras sa att det aldsta barnet, oavsett kon, arver kronan (
kognatisk tronfoljd
).
[
25
]
Forandringarna tradde i kraft i samtliga samvaldesriken 26 mars 2015, sa for personer fodda efter 28 oktober 2011 galler absolut primogenitur utan manlig foretradesratt (aven kant fullt kognatisk tronfoljd).
[
26
]
Monarken har predikatet
majestat
. Vid trontilltradet valjer monarken hur han/hon ska kallas som kung eller regerande drottning, men inte med nodvandighet sitt tilltalsnamn:
Georg VI
,
Edvard VII
och
Victoria
valde annat namn an sina tilltalsnamn.
[
27
]
Nar
England
och
Skottland
forenades till Storbritannien 1707 valde de brittiska kungarna att fortsatta med de
regentnummer
som hade gallt for de engelska kungarna. Fragan blev aktuell forst nar
Vilhelm IV
blev kung 1830 (Skottland hade bara haft tva kungar med det namnet tidigare). Monstret fortsatte med
Edvard VII
1901 (endast en skotsk kung med namnet Edvard tidigare) och
Elizabeth II
1952 (ingen tidigare skotsk regerande drottning med det namnet). Vid Elizabeth II:s kroning forsokte skotska nationalister att rattsligt forhindra en brittisk monark att folja engelska monarkers numrering i Skottland.
[
28
]
[
29
]
Sedan 1927 med
Titularakten
sa ar den brittiska monarken kung eller drottning over "Forenande Kungariket Storbritannien och Nordirland" (
engelska
:
United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland
).
Enligt ett
kungligt brev
(
engelska
:
letters patent
) fran 1917 utfardat av
kung Georg V
i
kronradet
tillkommer predikatet
kunglig hoghet
och titeln
prins
och
prinsessa
barn och barnbarn till en regerande monark i
svardslinjen
, dvs rak manlig linje.
[
30
]
Ett sarskilt tillagg gjordes av
kung Georg VI
for prinsessan Elizabeths barn sa att dessa kunde bli prins/prinsessa vid fodseln innan hon eftertradde honom som drottning.
[
31
]
Drottning Elizabeth II kungjorde ytterligare ett undantag sa att samtliga barnbarn till
davarande prinsen av Wales
genom dennes aldste son,
prins William, hertig av Cambridge
, aven blev prins respektive prinsessa vid fodseln.
[
32
]
Tronfoljaren bar titeln
prins av Wales
som sin framsta titel (forutom i
Skottland
dar vederborande benamns som
hertig av Rothesay
), men den tilldelas inte per automatik.
[
33
]
Titeln
hertig av Cornwall
tillkommer daremot en manlig tronfoljare automatiskt och till den ar egendomen
hertigdomet Cornwall
kopplad och star for dennes forsorjning.
[
33
]
Soner till en monark och tronfoljaren brukar i vuxen alder tilldelas arftlig
parsvardighet
, vanligen
hertigtitel
, ofta i samband med brollop. Innan reformerna i
Storbritanniens parlament
under slutet av 1990-talet innebar det att de pa sa satt aven blev ledamoter i
overhuset
. Eftersom en parsvardighet har foretrade framfor en prinstitel brukar en innehavare av bada refereras till i kortform som exempelvis
HKH Hertigen av [hertigdomet]
(exempelvis
prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn
som "HKH Hertigen av Connaught och Strathearn" liksom
prins Leopold, hertig av Albany
som "HKH Hertigen av Albany").
En prins som inte har en egen hertigtitel och som inte ar son till vare sig den regerande monarken eller tronfoljaren brukar enligt brittisk kutym inford pa 1700-talet refereras till som "HKH prins
N.N.
av [faderns hertigdome]" (exempelvis
prins Michael av Kent
och
prins Arthur av Connaught
) for att markera tillhorighet med en
sidolinje
, aven om dessa givetvis ar fullvardiga prinsar av Storbritannien.
[
34
]
En dotter till en kunglig hertig som saknar en egen parsvardighet brukar enligt brittisk kutym inford pa 1700-talet refereras till som "HKH prinsessan
N.N.
av [faderns hertigdome]" (exempelvis
prinsessan Alexandra av Kent
,
prinsessan Patricia av Connaught
och
prinsessan Alice av Albany
) for att markera tillhorighet med en
sidolinje
, aven om dessa givetvis ar fullvardiga prinsessor av Storbritannien.
[
34
]
Den aldsta dottern till en regerande monark brukar tilldelas titeln
Princess Royal
, efter monster fran 1600-talets Frankrike (dar motsvarigheten var
Madame Royal
). Titeln kan enbart innehas av en innehavare samtidigt livet. Sedan 1987 innehas titeln
prinsessan Anne
, som ar enda dotter till
Elizabeth II
.
[
35
]
Lista over Storbritanniens monarker sedan 1707
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Lista over Storbritanniens regenter
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Monarchy of the United Kingdom
,
tidigare version
.
- ^
I brittiskt officiellt tryck och i juridisk referenslitteratur anvands ofta det likaledes konsneutrala men pomposa begreppet
suveranen
(
engelska
:
The Sovereign
) om Storbritanniens regerande monark.
[
1
]
Pa svenska spraket har just det begreppet en konnotation till en
absolut monarki
[
2
]
, vilket det inte har pa samma satt i brittisk kontext.
- ^ [
a
b
c
d
e
]
”The Cabinet Manual, A guide to laws, conventions and rules on the operation of government”
(pa engelska).
Cabinet Office
. 2010
.
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/60641/cabinet-manual.pdf
. Last 14 april 2021
.
- ^
”Sok i tre ordbocker pa en gang (suveran)”
.
svenska.se
.
Svenska Akademien
.
https://svenska.se/tre/?sok=suver%C3%A4n&pz=1
. Last 14 april 2021
. ”1) som har den hogsta makten l., i sht forr, oinskrankt makt; hogstradande, allenaradande; sarsk. om Gud l. om statsoverhuvud l. regent l. politisk organisation l. korporation o. d.; om regent av.: envaldig l. ofelbar l. egenmaktig; av. med sakligt huvudord betecknande makt o. d.: oinskrankt; av. ss. adv., sarsk.: envaldigt l. oberoende l. sjalvstandigt. Harskare med suveran makt.”
- ^
”Review of the Executive Royal Prerogative Powers: Final Report”
(pa engelska).
The Governance of Britain
.
Ministry of Justice
. 2009. sid. 3-9
.
http://data.parliament.uk/DepositedPapers/Files/DEP2009-2493/DEP2009-2493.pdf
. Last 15 april 2021
. ”The principal executive powers exercised by the Government identified in the Governance of Britain Green Paper were to:
- deploy and use the Armed Forces overseas
- make and ratify treaties
- issue, refuse, impound and revoke passports
- acquire and cede territory
- conduct diplomacy
- send and receive ambassadors, and
- organise the Civil Service"
"The scope of the Royal prerogative power is notoriously difficult to determine. It is clear that the existence and extent of the power is a matter of
common law
, making the courts the final arbiter of whether or not a particular type of prerogative power exists13. The difficulty is that there are many prerogative powers for which there is no recent judicial authority and sometimes no judicial authority at all. In such circumstances, the Government, Parliament and the wider public are left relying on statements of previous Government practice and legal textbooks, the most comprehensive of which is now nearly 200 years old.”
- ^
Bartlett, Gail; Everett, Michael (17 augusti 2017).
”The Royal Prerogative”
(pa engelska).
BRIEFING PAPER Number 03861, 17 August 2017
.
House of Commons
Library. sid. 10
.
https://researchbriefings.files.parliament.uk/documents/SN03861/SN03861.pdf
. Last 14 april 2021
. ”There are three main prerogative powers recognised under the common law which still reside in the jurisdiction of the Sovereign. While these powers are recognised as in the jurisdiction of the Sovereign personally, this does not mean that the Sovereign does not act according to the advice of the Government. In all of these cases, the Government provides advice which would be expected to be followed.”
- ^
”The Imperial State Crown 1937”
(pa engelska).
Royal Collection Trust
.
https://www.rct.uk/collection/themes/trails/the-crown-jewels/the-imperial-state-crown
. Last 14 april 2021
.
- ^ [
a
b
]
”How we are run”
(pa engelska).
thecommonwealth.org
. The Commonwealth
.
https://thecommonwealth.org/about-us/how-we-are-run
. Last 14 april 2021
. ”Her Majesty Queen Elizabeth II is Head of the Commonwealth. The role:
- is an important symbolic one
- has no maximum fixed term
- is not hereditary, and future Heads will be chosen by Commonwealth leaders.”
- ^
Brandon, Piers (2008).
Decline And Fall Of The British Empire
. Vintage. sid. 816.
ISBN 978-0307388414
- ^
Murphy, Philip (2018).
Empire's New Clothes: The Myth of the Commonwealth
. Oxford:
Oxford University Press
.
ISBN 9780190935009
- ^
”The Kerr Palace Letters”
(pa engelska).
National Archives of Australia
. 2020
.
https://www.naa.gov.au/explore-collection/kerr-palace-letters
. Last 14 april 2021
.
- ^
”Gough Whitlam: Letters show Queen not told in advance of Australia PM's sacking”
(pa engelska).
BBC News
.
BBC
. 14 juli 2020
.
https://www.bbc.com/news/world-australia-53386554
. Last 14 april 2021
.
- ^
St James's Palace - Brittiska hovstaternas webbplats
Arkiverad
15 maj 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
. (pa engelska). Last 19 november 2011.
- ^
The Royal Household - Brittiska hovstaternas webbplats
(pa engelska). Last 19 november 2011.
- ^
A new Household for His Royal Highness Prince William of Wales and His Royal Highness Prince Henry of Wales - Prinsens av Wales webbplats
Arkiverad
25 maj 2009 hamtat fran the
Wayback Machine
. (pa engelska). Last 19 november 2011.
- ^
The Prince of Wales - The Duke and Duchess of Cambridge's permanent London Residence - Prinsens av Wales webbplats
Arkiverad
9 november 2011 hamtat fran the
Wayback Machine
. (pa engelska). Last 19 november 2011.
- ^ [
a
b
c
d
e
f
]
”Inside the Royal Household”
(pa engelska).
ww.royal.uk
. Royal Household
.
https://www.royal.uk/inside-the-royal-household
. Last 12 januari 2022
.
- ^
”The Private Secretary to The Queen”
(pa engelska).
www.royal.uk
. Royal Household
.
https://www.royal.uk/private-secretary-queen
. Last 12 januari 2022
. ”The Private Secretary is responsible for supporting The Queen in her duties as Head of State.
The office holder is the channel of communication between the Head of State and the Government, not only in the United Kingdom but also in the 15 other realms of which The Queen is Sovereign.
The Private Secretary also liaises with the Armed Forces, the Church and the many organisations of which Her Majesty is patron.”
- ^
”50 facts about The Queen's Coronation”
(pa engelska).
www.royal.uk
. Royal Household
.
https://www.royal.uk/50-facts-about-queens-coronation-0
. Last 12 januari 2021
. ”7. The incumbent Earl Marshal is responsible for organising the Coronation. Since 1386 the position has been undertaken by The Duke of Norfolk. The 16th Duke of Norfolk was responsible for The Queen's Coronation in 1953 and he was also responsible for the State funeral of Sir Winston Churchill (1965) and the investiture of The Prince of Wales (1969).”
- ^
”CONTROL AND CUSTODY OF THE PALACE OF WESTMINSTER HC Deb 23 March 1965 vol 709 cc332-3”
(pa engelska) (
Hansard
).
parliament.uk
.
House of Commons
. 23 december 1965
.
https://api.parliament.uk/historic-hansard/commons/1965/mar/23/control-and-custody-of-the-palace-of
. Last 12 januari 2022
.
- ^
”The Sovereign Grant and Sovereign Grant Reserve Annual Report and Accounts 2020-21”
(pa engelska) (Presented to Parliament pursuant to Section 2 and Section 4
of the Sovereign Grant Act 2011).
www.royal.uk
. Royal Household. 23 juni 2021
.
https://www.royal.uk/sites/default/files/media/sovereign_grant_report_2020-2021_0.pdf
. Last 15 januari 2022
.
- ^ [
a
b
]
”Buckingham Palace”
,
Official website of the British Monarchy
(The Royal Household), arkiverad fran
ursprungsadressen
den 27 March 2010
,
https://web.archive.org/web/20100327220845/http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/BuckinghamPalace/BuckinghamPalace.aspx
, last 14 juli 2009
Arkiverad
25 juli 2018 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^ [
a
b
]
”The Palace of Holyroodhouse”
,
Official website of the British Monarchy
(The Royal Household)
,
http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/ThePalaceofHolyroodhouse/ThePalaceofHolyroodhouse.aspx
, last 14 juli 2009
- ^ [
a
b
]
”Windsor Castle”
,
Official website of the British Monarchy
(The Royal Household)
,
http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/WindsorCastle/WindsorCastle.aspx
, last 14 juli 2009
- ^ [
a
b
c
]
The Royal Residences: Overview
, Royal Household, arkiverad fran
ursprungsadressen
den 1 May 2011
,
https://web.archive.org/web/20110501012839/http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/Overview.aspx
, last 9 december 2009
- ^
Riotte, Torsten (17 juli 2017).
”Personal Union and Transfer: Great Britain and Hanover, 1714?1837”
(pa engelska).
European History Online (EGO)
. Leibniz Institute of European History (IEG)
.
http://ieg-ego.eu/en/threads/european-networks/dynastic-networks/torsten-riotte-personal-union-and-transfer-great-britain-and-hanover-1714-1837
. Last 16 december 2021
.
- ^
BBC News, Girls equal in British throne succession
, hamtad 2011-10-31
- ^
Clegg, Nick
(26 mars 2015).
”Commencement of Succession to the Crown Act 2013 (Statement UIN HCWS490)”
(pa engelska).
parliament.uk
.
Storbritanniens parlament
. Arkiverad fran
originalet
den 2 december 2021
.
https://web.archive.org/web/20211202200532/https://questions-statements.parliament.uk/written-statements/detail/2015-03-26/HCWS490
. Last 15 december 2021
.
- ^
Panton, James (2011) (pa engelska).
Historical Dictionary of the British Monarchy
. Scarecrow Press. sid. 392.
ISBN 9780810874978
.
https://books.google.com/books?id=BiyyueBTpaMC&pg=PA392
. Last 7 oktober 2020
- ^
Royal Titles Bill
Arkiverad
16 januari 2021 hamtat fran the
Wayback Machine
..
Hansard
, 3 March 1953, vol. 512, col. 251
- ^
Royal Style and Title
Arkiverad
16 januari 2021 hamtat fran the
Wayback Machine
..
Hansard
, 15 April 1953, vol. 514, col. 199
- ^
”No. 30428”
,
The London Gazette
, 11 December 1917
,
https://www.thegazette.co.uk/London/issue/30428/page/13086
- ^
”No. 38452”
,
The London Gazette
, 9 November 1948
,
https://www.thegazette.co.uk/London/issue/38452/page/5889
- ^
”No. 60384”
,
The London Gazette
, 8 January 2013
,
https://www.thegazette.co.uk/London/issue/60384/page/213
- ^ [
a
b
]
”Titles and Heraldry”
(pa engelska).
www.princeofwales.gov.uk
.
https://www.princeofwales.gov.uk/titles-and-heraldry
. Last 15 december 2021
.
- ^ [
a
b
]
Rosvall, Ted
(2013).
”Is she or ain't she?”
(pa engelska).
ROYALTY DIGEST QUARTERLY 3/2013
.
https://www.royalbooks.se/artikel/40/is-she-or-aint-she.html
. Last 15 december 2021
.
- ^
Reslen, Eileen (201810812).
”Why Princess Charlotte Won't Automatically Inherit the Title of Princess Royal”
(pa engelska).
www.townandcountrymag.com
. Town & Country
.
https://www.townandcountrymag.com/society/tradition/a22662842/princess-charlotte-princess-royal-title/
. Last 15 december 2021
.