Storbritanniens monarki

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Prins av Storbritannien )
Storbritanniens konung
Residens Buckingham Palace
Palace of Holyroodhouse
Windsor Castle
Utses av Arftligt ambete
( i enlighet med Act of Settlement )
Mandatperiod Livstid
Forste innehavare Anna
Inrattat 1707 ( se historik i artikeln )
Eftertradare William, prins av Wales
( tronfoljare )
Webbplats royal.gov.uk

Storbritannien ( Forenade konungariket Storbritannien och Nordirland ) ar en konstitutionell monarki dar landets statschef ar en kung ( maskulinum ) eller regerande drottning ( femininum ) som tillsatts efter en i lag faststalld tronfoljd.

Dagens brittiska monarki ar linjar efterfoljare till bade Englands och Skottlands tidigare monarkier . Skottlands kung Jakob VI arvde ar 1603 den engelska kronan och, med tillfalligt avbrott 1649?1660 , kom de engelska och skotska kronorna att vara forenade i en personalunion under ett drygt arhundrade. Ar 1707 skapades Kungariket Storbritannien och 1801 utokades det till Forenade Kungariket Storbritannien och Irland . 1921 utstrackte sig det brittiska imperiet over en fjardedel av jordens yta.

Kung Charles III eftertradde sin mor, Elizabeth II , som monark vid hennes dod den 8 september 2022. Drottning Elizabeth II var regent i 70 ar, fran hennes fars franfalle 6 februari 1952 fram till sin egen dod, och var den langst regerande brittiska monarken nagonsin.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Storbritannien har ingen skriven konstitution utan bygger i hog utstrackning pa konstitutionell praxis under huvudsakligen engelsk ratt . Den engelska kungamakten begransades i och med att Johan utan land tvingades utfarda Magna Carta ar 1215. Henrik VIII brot med den romersk-katolska kyrkan pa 1530-talet och etablerade den sjalvstandiga Engelska kyrkan . Kung Jakob VI av Skottland arvde 1603 den engelska kungatronen (som Jakob I av England ) efter den barnlosa Elisabet I :s franfalle och de bada rikena hamnade darefter i en personalunion .

Konflikten i synen pa kungamakten mellan Karl I och parlamentsledamoter pa 1600-talet ledde till kungens halshuggning och det Engelska inbordeskriget . I Bill of Rights som antogs efter den arorika revolutionen (i vilken den katolske Jakob II stortades) under samstyret av Maria II och hennes man Vilhelm III angavs de institutionella ramarna for kungamaktens forhallande till parlamentet .

Med unionsakterna (1707) uppgick Kungariket England och Kungariket Skottland i ett forenat kungarike . Med unionsakten av ar 1800 uppgick aven Kungariket Irland i kungariket .

Ambetsuppgifter [ redigera | redigera wikitext ]

Statschef for Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1700-talet har det, sedan Huset Hannover uppsteg pa tronen med Georg I , vaxt fram en oskriven sedvana att monarken inte deltar i rikets direkta styrelse, utan genom en underforstadd delegation overlater den substantiva merparten av det kungliga prerogativet ( engelska : Royal prerogative powers ), vilket ar aterstoden av den verkstallande makt som av urminnes havd harleds fran monarken och som inte kodifierats i lag, till landets premiarminister och dennes ministar . [ 1 ] [ n 1 ]

I det som avses med det "kungliga preogativet" ingar atminstone foljande befogenheter (ej uttommande lista, eftersom det i manga fall bygger pa en flera hundra ar gammal rattslig doktrin och med fa vagledande rattsfall) [ 3 ] :

Overhussalens gyllene tron i Westminsterpalatset , varifran monarken haller trontalet vid parlamentets arliga oppnande .

Det finns dock tre ambetsuppgifter som enbart kan utforas av den sittande monarken [ 4 ] ;

Utfardande av bindande foreskrifter, sekundarlagstiftning och utnamningar av ovriga ministrar och en mangd civila, kyrkliga och militara ambetsman sker i regel vid kronradets sammantraden.

Varje ar oppnar monarken parlamentets session i en ceremoni med trontalet , iford Imperial State Crown . [ 5 ] Den brittiska monarken ar den engelska kyrkans styresperson ( engelska : Supreme Governor ) och overhuvud/ hogste befalhavare for Storbritanniens vapnade styrkor ( engelska : Head of the Armed Forces ). [ 1 ]

Monarken delar ut utmarkelser i Storbritanniens beloningssystem , de flesta sker pa inradan av premiarministern och bereds dessforinnan i Cabinet Office (for brittiska medborgare) och Foreign and Commonwealth Office (for utlanningar). [ 1 ] Utnamningar till parskap , ordnar, baronettskap eller andra utmarkelser publiceras i den officiella tidningen for England och Wales : The London Gazette .

Samvaldet [ redigera | redigera wikitext ]

Monarken ar sedan Georg VI aven overhuvud for den mellanstatliga organisationen Samvaldet ( engelska : Head of the Commonwealth ), men just den positionen ar inte per automatik arftlig. [ 6 ]

Samvaldet ar en slags frivillig kulturell fortsattning av det brittiska imperiet [ 7 ] , vars egentliga syfte och funktion ar luddig och inte ar alldeles enkel att klarlagga: ar den till for att tjana medlemsstaternas befolkningar eller att upphoja den brittiska monarkin och tillfredsstalla behovet av imperienostalgi. Som argument for Brexit havdade foresprakare for det att vi valjer Samvaldet i stallet for EU , trots att organisationerna inte ar jamforbara och forhallandet mellan Storbritannien och tidigare nybyggarkolonier som Australien och Nya Zeeland skiljer sig avsevart jamfort med tidigare kolonier som Indien och Pakistan . [ 8 ]

Samvaldet som organisation leds av dess generalsekreterare som valjs av medlemsstaternas regeringschefer . [ 6 ]

Statschef utover Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Den brittiska monarken ar aven, var for sig, statschef for 14 andra suverana stater benamnda som samvaldesriken [ 1 ] , samtliga fore detta brittiska dominier och kolonier med Westminstersystemet :

Den brittiska tronfoljden paverkar darfor aven vem som ar statschef i dessa lander.

Da monarken ar permanent bosatt i Storbritannien sa representeras denne i de andra monarkierna som namns ovan av 15 generalguvernorer ( Australiens generalguvernor i Australien, Jamaicas generalguvernor pa Jamaica, Kanadas generalguvernor i Kanada och sa vidare) och dessa fungerar som monarkens personliga representant i respektive land. Nar monarken agerar i kraft av exempelvis Nya Zeelands statschef sa sker det pa inradan av Nya Zeelands premiarminister och dennes ministar, och inte pa inradan av Storbritanniens premiarminister och dennes ministar och sa vidare.

Huruvida Elizabeth II eller hennes hovfunktionarer tog stallning eller inte i Australiens konstitutionella kris 1975 (dar generalguvernor John Kerr avskedade premiarminister Gough Whitlam innan denne hann instruera drottningen att avskeda generalguvernoren) ar omdiskuterat. [ 9 ] [ 10 ]

Hov [ redigera | redigera wikitext ]

Storbritanniens statsskick
Storbritanniens riksvapen
Denna artikel ingar i en artikelserie
Monarkin
Kung Charles III av Storbritannien
Tronfoljare : William , prins av Wales
Kronradet  · Kunglig sanktion  · Prorogation
Samvaldesriken
Lagstiftande makt
Parlamentet
Parlamentsval
Underhuset  · Overhuset
Arlig oppningsceremoni
Verkstallande makt
Premiarminister Rishi Sunak
Kabinettet  · Kronradet
Cabinet Office
Domande makt
Hogsta domstolen
Common law  · Rattsvasen
Engelsk ratt  · Skotsk ratt
Sjalvstyre
Skottland : Parlament
Wales : Nationalforsamling
Nordirland : Forsamling
Administrativ indelning
Riksdelar
Kronbesittningar
Utomeuropeiska territorier

Officiella uttalanden fran den brittiska hovet ( The Royal Household ) brukar i engelskt sprakbruk i pressen benamnas metonymt som palatset ( engelska : The Palace ), eller som Buckingham Palace (ifall det galler Royal Household , dvs for monarken eller monarkin i stort). Pa samma satt benamns aven uttalanden fran enskilda kungligheters hovstater metonymt som palatset vid vilket de formellt residerar vid: for tronfoljarparet, hertigparet av Cambridge, ar det Kensington Palace .

I Storbritannien raknas alltjamt St. James’s Palace som monarkens officiella residens och i kreditivbrev benamns foljaktligen att utlandska diplomater ackrediteras vid The Court of St James's . [ 11 ] Personalen tjanstgor inom olika hovstater ( engelska : households ), av vilken den storsta ar The Royal Household med 1 200 anstallda. [ 12 ] Ovriga hovstater ar uppkallade efter de personer som de tjanar, [ 13 ] till exempel Deras kungliga hogheter prinsen och prinsessan av Wales hovstat ( engelska : The Household of Their Royal Highnesses The Prince and Princess of Wales ). [ 14 ]

The Royal Household ar indelat i fem avdelningar: [ 15 ]

Under ordforandeskapet av Lord Chamberlain (en deltidstjanst som innehas av nagon med parsvardighet ) leds hovets verksamhet genom arbetsgruppen Lord Chamberlain’s Committee i vilket ingar cheferna for respektive avdelning (Lord Chamberlain’s Office representeras av dess controller ) samt flera adjungerade fran de andra hovstaterna. De forstnamnda ar kollektivt ansvariga infor den regerande monarken. [ 19 ]

Residens [ redigera | redigera wikitext ]

Buckingham Palace i London ( City of Westminster ) ar monarkens officiella residens. [ 20 ] Holyrood Palace i Edinburgh ar monarkens officiella residens i Skottland. [ 21 ] Windsor Castle utanfor London anvands aven ocksa for representation. [ 22 ]

Sandringham House utanfor Norfolk i nordostra England och Balmoral Castle i Skottland ar monarkens privategendom. [ 23 ]

Tronfoljd [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Brittiska tronfoljden
Den brittiska tronfoljden
Arvfoljden efter kung Charles III
  1. Prins William, prins av Wales
  2. Prins George av Wales
  3. Prinsessan Charlotte av Wales
  4. Prins Louis av Wales
  5. Prins Harry, hertig av Sussex
  6. Prins Archie av Sussex
  7. Prinsessan Lilibet av Sussex
  8. Prins Andrew, hertig av York
  9. Prinsessan Beatrice, fru Mapelli Mozzi
  10. Sienna Elizabeth Mozzi
  11. Prinsessan Eugenie, fru Brooksbank
  12. August Brooksbank
  13. Ernest Brooksbank
  14. Prins Edward, hertig av Edinburgh
  15. James, earl av Wessex
  16. Lady Louise Windsor
  17. Prinsessan Anne, Princess Royal
  18. Peter Phillips
  19. Savannah Phillips
  20. Isla Phillips
  21. Zara Tindall
  22. Mia Tindall
  23. Lena Tindall
  24. Lucas Tindall
Storbritanniens monarki
Australiens monarki
Kanadas monarki
Nya Zeelands monarki
v   ?   r

Den nuvarande brittiska tronfoljden har traditionellt varit agnatisk-kognatisk primogenitur , vilket innebar att en yngre son har foretrade framfor en aldre syster.

Ett exempel pa hur detta fungerade var nar drottning Viktoria arvde tronen 1837 efter sin farbror kung Vilhelm IV som enda barn till Vilhelm IV:s yngre och framlidne bror, prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn . Titeln som kung av Hannover arvdes dock av den yngre levande brodern prins Ernst August, hertig av Cumberland eftersom den saliska lagen med enbart manlig tronfoljd gallde i Kungariket Hannover . Personalunionen mellan Storbritannien och Hannover som funnits sedan kung Georg I upphorde darfor 1837. [ 24 ]

Drottning Elizabeth II besteg tronen darfor att hon inte hade nagon bror. Hennes far, Georg VI , arvde tronen eftersom hans aldre bror, Edvard VIII abdikerade fran den och han var den nast aldste brodern.

Vid sammantradet for samvaldets regeringschefer i Perth i Australien den 28 oktober 2011 meddelade regeringscheferna for de da 16 landerna med brittiska monarken som sin statschef ( samvaldesriken ) att de nu kommer att verka samfallt for att lagen som reglerar tronfoljden andras sa att det aldsta barnet, oavsett kon, arver kronan ( kognatisk tronfoljd ). [ 25 ] Forandringarna tradde i kraft i samtliga samvaldesriken 26 mars 2015, sa for personer fodda efter 28 oktober 2011 galler absolut primogenitur utan manlig foretradesratt (aven kant fullt kognatisk tronfoljd). [ 26 ]

Titlar [ redigera | redigera wikitext ]

Monarken [ redigera | redigera wikitext ]

Monarken har predikatet majestat . Vid trontilltradet valjer monarken hur han/hon ska kallas som kung eller regerande drottning, men inte med nodvandighet sitt tilltalsnamn: Georg VI , Edvard VII och Victoria valde annat namn an sina tilltalsnamn. [ 27 ]

Nar England och Skottland forenades till Storbritannien 1707 valde de brittiska kungarna att fortsatta med de regentnummer som hade gallt for de engelska kungarna. Fragan blev aktuell forst nar Vilhelm IV blev kung 1830 (Skottland hade bara haft tva kungar med det namnet tidigare). Monstret fortsatte med Edvard VII 1901 (endast en skotsk kung med namnet Edvard tidigare) och Elizabeth II 1952 (ingen tidigare skotsk regerande drottning med det namnet). Vid Elizabeth II:s kroning forsokte skotska nationalister att rattsligt forhindra en brittisk monark att folja engelska monarkers numrering i Skottland. [ 28 ] [ 29 ]

Sedan 1927 med Titularakten sa ar den brittiska monarken kung eller drottning over "Forenande Kungariket Storbritannien och Nordirland" ( engelska : United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland ).

Andra medlemmar av kungahuset [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt ett kungligt brev ( engelska : letters patent ) fran 1917 utfardat av kung Georg V i kronradet tillkommer predikatet kunglig hoghet och titeln prins och prinsessa barn och barnbarn till en regerande monark i svardslinjen , dvs rak manlig linje. [ 30 ] Ett sarskilt tillagg gjordes av kung Georg VI for prinsessan Elizabeths barn sa att dessa kunde bli prins/prinsessa vid fodseln innan hon eftertradde honom som drottning. [ 31 ] Drottning Elizabeth II kungjorde ytterligare ett undantag sa att samtliga barnbarn till davarande prinsen av Wales genom dennes aldste son, prins William, hertig av Cambridge , aven blev prins respektive prinsessa vid fodseln. [ 32 ]

Tronfoljaren bar titeln prins av Wales som sin framsta titel (forutom i Skottland dar vederborande benamns som hertig av Rothesay ), men den tilldelas inte per automatik. [ 33 ] Titeln hertig av Cornwall tillkommer daremot en manlig tronfoljare automatiskt och till den ar egendomen hertigdomet Cornwall kopplad och star for dennes forsorjning. [ 33 ]

Soner till en monark och tronfoljaren brukar i vuxen alder tilldelas arftlig parsvardighet , vanligen hertigtitel , ofta i samband med brollop. Innan reformerna i Storbritanniens parlament under slutet av 1990-talet innebar det att de pa sa satt aven blev ledamoter i overhuset . Eftersom en parsvardighet har foretrade framfor en prinstitel brukar en innehavare av bada refereras till i kortform som exempelvis HKH Hertigen av [hertigdomet] (exempelvis prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn som "HKH Hertigen av Connaught och Strathearn" liksom prins Leopold, hertig av Albany som "HKH Hertigen av Albany").

En prins som inte har en egen hertigtitel och som inte ar son till vare sig den regerande monarken eller tronfoljaren brukar enligt brittisk kutym inford pa 1700-talet refereras till som "HKH prins N.N. av [faderns hertigdome]" (exempelvis prins Michael av Kent och prins Arthur av Connaught ) for att markera tillhorighet med en sidolinje , aven om dessa givetvis ar fullvardiga prinsar av Storbritannien. [ 34 ]

En dotter till en kunglig hertig som saknar en egen parsvardighet brukar enligt brittisk kutym inford pa 1700-talet refereras till som "HKH prinsessan N.N. av [faderns hertigdome]" (exempelvis prinsessan Alexandra av Kent , prinsessan Patricia av Connaught och prinsessan Alice av Albany ) for att markera tillhorighet med en sidolinje , aven om dessa givetvis ar fullvardiga prinsessor av Storbritannien. [ 34 ]

Den aldsta dottern till en regerande monark brukar tilldelas titeln Princess Royal , efter monster fran 1600-talets Frankrike (dar motsvarigheten var Madame Royal ). Titeln kan enbart innehas av en innehavare samtidigt livet. Sedan 1987 innehas titeln prinsessan Anne , som ar enda dotter till Elizabeth II . [ 35 ]

Lista over Storbritanniens monarker sedan 1707 [ redigera | redigera wikitext ]

Lista over Storbritanniens regenter

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Monarchy of the United Kingdom , tidigare version .

Anmarkning [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ I brittiskt officiellt tryck och i juridisk referenslitteratur anvands ofta det likaledes konsneutrala men pomposa begreppet suveranen ( engelska : The Sovereign ) om Storbritanniens regerande monark. [ 1 ] Pa svenska spraket har just det begreppet en konnotation till en absolut monarki [ 2 ] , vilket det inte har pa samma satt i brittisk kontext.

Notforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e ] ”The Cabinet Manual, A guide to laws, conventions and rules on the operation of government” (pa engelska). Cabinet Office . 2010 . https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/60641/cabinet-manual.pdf . Last 14 april 2021 .  
  2. ^ ”Sok i tre ordbocker pa en gang (suveran)” . svenska.se . Svenska Akademien . https://svenska.se/tre/?sok=suver%C3%A4n&pz=1 . Last 14 april 2021 . ”1) som har den hogsta makten l., i sht forr, oinskrankt makt; hogstradande, allenaradande; sarsk. om Gud l. om statsoverhuvud l. regent l. politisk organisation l. korporation o. d.; om regent av.: envaldig l. ofelbar l. egenmaktig; av. med sakligt huvudord betecknande makt o. d.: oinskrankt; av. ss. adv., sarsk.: envaldigt l. oberoende l. sjalvstandigt. Harskare med suveran makt.”  
  3. ^ ”Review of the Executive Royal Prerogative Powers: Final Report” (pa engelska). The Governance of Britain . Ministry of Justice . 2009. sid. 3-9 . http://data.parliament.uk/DepositedPapers/Files/DEP2009-2493/DEP2009-2493.pdf . Last 15 april 2021 . ”The principal executive powers exercised by the Government identified in the Governance of Britain Green Paper were to:
    • deploy and use the Armed Forces overseas
    • make and ratify treaties
    • issue, refuse, impound and revoke passports
    • acquire and cede territory
    • conduct diplomacy
    • send and receive ambassadors, and
    • organise the Civil Service"
      "The scope of the Royal prerogative power is notoriously difficult to determine. It is clear that the existence and extent of the power is a matter of common law , making the courts the final arbiter of whether or not a particular type of prerogative power exists13. The difficulty is that there are many prerogative powers for which there is no recent judicial authority and sometimes no judicial authority at all. In such circumstances, the Government, Parliament and the wider public are left relying on statements of previous Government practice and legal textbooks, the most comprehensive of which is now nearly 200 years old.”  
  4. ^ Bartlett, Gail; Everett, Michael (17 augusti 2017). ”The Royal Prerogative” (pa engelska). BRIEFING PAPER Number 03861, 17 August 2017 . House of Commons Library. sid. 10 . https://researchbriefings.files.parliament.uk/documents/SN03861/SN03861.pdf . Last 14 april 2021 . ”There are three main prerogative powers recognised under the common law which still reside in the jurisdiction of the Sovereign. While these powers are recognised as in the jurisdiction of the Sovereign personally, this does not mean that the Sovereign does not act according to the advice of the Government. In all of these cases, the Government provides advice which would be expected to be followed.”  
  5. ^ ”The Imperial State Crown 1937” (pa engelska). Royal Collection Trust . https://www.rct.uk/collection/themes/trails/the-crown-jewels/the-imperial-state-crown . Last 14 april 2021 .  
  6. ^ [ a b ] ”How we are run” (pa engelska). thecommonwealth.org . The Commonwealth . https://thecommonwealth.org/about-us/how-we-are-run . Last 14 april 2021 . ”Her Majesty Queen Elizabeth II is Head of the Commonwealth. The role:
    • is an important symbolic one
    • has no maximum fixed term
    • is not hereditary, and future Heads will be chosen by Commonwealth leaders.”  
  7. ^ Brandon, Piers (2008). Decline And Fall Of The British Empire . Vintage. sid. 816. ISBN 978-0307388414  
  8. ^ Murphy, Philip (2018). Empire's New Clothes: The Myth of the Commonwealth . Oxford: Oxford University Press . ISBN 9780190935009  
  9. ^ ”The Kerr Palace Letters” (pa engelska). National Archives of Australia . 2020 . https://www.naa.gov.au/explore-collection/kerr-palace-letters . Last 14 april 2021 .  
  10. ^ ”Gough Whitlam: Letters show Queen not told in advance of Australia PM's sacking” (pa engelska). BBC News . BBC . 14 juli 2020 . https://www.bbc.com/news/world-australia-53386554 . Last 14 april 2021 .  
  11. ^ St James's Palace - Brittiska hovstaternas webbplats Arkiverad 15 maj 2016 hamtat fran the Wayback Machine . (pa engelska). Last 19 november 2011.
  12. ^ The Royal Household - Brittiska hovstaternas webbplats (pa engelska). Last 19 november 2011.
  13. ^ A new Household for His Royal Highness Prince William of Wales and His Royal Highness Prince Henry of Wales - Prinsens av Wales webbplats Arkiverad 25 maj 2009 hamtat fran the Wayback Machine . (pa engelska). Last 19 november 2011.
  14. ^ The Prince of Wales - The Duke and Duchess of Cambridge's permanent London Residence - Prinsens av Wales webbplats Arkiverad 9 november 2011 hamtat fran the Wayback Machine . (pa engelska). Last 19 november 2011.
  15. ^ [ a b c d e f ] ”Inside the Royal Household” (pa engelska). ww.royal.uk . Royal Household . https://www.royal.uk/inside-the-royal-household . Last 12 januari 2022 .  
  16. ^ ”The Private Secretary to The Queen” (pa engelska). www.royal.uk . Royal Household . https://www.royal.uk/private-secretary-queen . Last 12 januari 2022 . ”The Private Secretary is responsible for supporting The Queen in her duties as Head of State.
    The office holder is the channel of communication between the Head of State and the Government, not only in the United Kingdom but also in the 15 other realms of which The Queen is Sovereign.
    The Private Secretary also liaises with the Armed Forces, the Church and the many organisations of which Her Majesty is patron.”      
  17. ^ ”50 facts about The Queen's Coronation” (pa engelska). www.royal.uk . Royal Household . https://www.royal.uk/50-facts-about-queens-coronation-0 . Last 12 januari 2021 . ”7. The incumbent Earl Marshal is responsible for organising the Coronation. Since 1386 the position has been undertaken by The Duke of Norfolk. The 16th Duke of Norfolk was responsible for The Queen's Coronation in 1953 and he was also responsible for the State funeral of Sir Winston Churchill (1965) and the investiture of The Prince of Wales (1969).”  
  18. ^ ”CONTROL AND CUSTODY OF THE PALACE OF WESTMINSTER HC Deb 23 March 1965 vol 709 cc332-3” (pa engelska) ( Hansard ). parliament.uk . House of Commons . 23 december 1965 . https://api.parliament.uk/historic-hansard/commons/1965/mar/23/control-and-custody-of-the-palace-of . Last 12 januari 2022 .  
  19. ^ ”The Sovereign Grant and Sovereign Grant Reserve Annual Report and Accounts 2020-21” (pa engelska) (Presented to Parliament pursuant to Section 2 and Section 4 of the Sovereign Grant Act 2011). www.royal.uk . Royal Household. 23 juni 2021 . https://www.royal.uk/sites/default/files/media/sovereign_grant_report_2020-2021_0.pdf . Last 15 januari 2022 .  
  20. ^ [ a b ] ”Buckingham Palace” , Official website of the British Monarchy (The Royal Household), arkiverad fran ursprungsadressen den 27 March 2010 , https://web.archive.org/web/20100327220845/http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/BuckinghamPalace/BuckinghamPalace.aspx , last 14 juli 2009   Arkiverad 25 juli 2018 hamtat fran the Wayback Machine .
  21. ^ [ a b ] ”The Palace of Holyroodhouse” , Official website of the British Monarchy (The Royal Household) , http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/ThePalaceofHolyroodhouse/ThePalaceofHolyroodhouse.aspx , last 14 juli 2009  
  22. ^ [ a b ] ”Windsor Castle” , Official website of the British Monarchy (The Royal Household) , http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/WindsorCastle/WindsorCastle.aspx , last 14 juli 2009  
  23. ^ [ a b c ] The Royal Residences: Overview , Royal Household, arkiverad fran ursprungsadressen den 1 May 2011 , https://web.archive.org/web/20110501012839/http://www.royal.gov.uk/TheRoyalResidences/Overview.aspx , last 9 december 2009  
  24. ^ Riotte, Torsten (17 juli 2017). ”Personal Union and Transfer: Great Britain and Hanover, 1714?1837” (pa engelska). European History Online (EGO) . Leibniz Institute of European History (IEG) . http://ieg-ego.eu/en/threads/european-networks/dynastic-networks/torsten-riotte-personal-union-and-transfer-great-britain-and-hanover-1714-1837 . Last 16 december 2021 .  
  25. ^ BBC News, Girls equal in British throne succession , hamtad 2011-10-31
  26. ^ Clegg, Nick (26 mars 2015). ”Commencement of Succession to the Crown Act 2013 (Statement UIN HCWS490)” (pa engelska). parliament.uk . Storbritanniens parlament . Arkiverad fran originalet den 2 december 2021 . https://web.archive.org/web/20211202200532/https://questions-statements.parliament.uk/written-statements/detail/2015-03-26/HCWS490 . Last 15 december 2021 .  
  27. ^ Panton, James (2011) (pa engelska). Historical Dictionary of the British Monarchy . Scarecrow Press. sid. 392. ISBN 9780810874978 . https://books.google.com/books?id=BiyyueBTpaMC&pg=PA392 . Last 7 oktober 2020  
  28. ^ Royal Titles Bill Arkiverad 16 januari 2021 hamtat fran the Wayback Machine .. Hansard , 3 March 1953, vol. 512, col. 251
  29. ^ Royal Style and Title Arkiverad 16 januari 2021 hamtat fran the Wayback Machine .. Hansard , 15 April 1953, vol. 514, col. 199
  30. ^ ”No. 30428” , The London Gazette , 11 December 1917 , https://www.thegazette.co.uk/London/issue/30428/page/13086  
  31. ^ ”No. 38452” , The London Gazette , 9 November 1948 , https://www.thegazette.co.uk/London/issue/38452/page/5889  
  32. ^ ”No. 60384” , The London Gazette , 8 January 2013 , https://www.thegazette.co.uk/London/issue/60384/page/213  
  33. ^ [ a b ] ”Titles and Heraldry” (pa engelska). www.princeofwales.gov.uk . https://www.princeofwales.gov.uk/titles-and-heraldry . Last 15 december 2021 .  
  34. ^ [ a b ] Rosvall, Ted (2013). ”Is she or ain't she?” (pa engelska). ROYALTY DIGEST QUARTERLY 3/2013 . https://www.royalbooks.se/artikel/40/is-she-or-aint-she.html . Last 15 december 2021 .  
  35. ^ Reslen, Eileen (201810812). ”Why Princess Charlotte Won't Automatically Inherit the Title of Princess Royal” (pa engelska). www.townandcountrymag.com . Town & Country . https://www.townandcountrymag.com/society/tradition/a22662842/princess-charlotte-princess-royal-title/ . Last 15 december 2021 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Storbritanniens_monarki&oldid=54850078#Andra_medlemmar_av_kungahuset ”