Pollen
eller
fromjol
ar
blomvaxters
och
barrtrads
ena befruktningsorgan. For att pollinering ska kunna ske maste pollenkornen, som innehaller frovaxternas hanliga konsceller, ta sig fran en vaxt till en annan, sa kallad
korspollinering
. Alternativt kan pollinering ocksa ske genom att pollen fran samma vaxt befruktar sig sjalv, sa kallad
sjalvpollinering
.
All sorts pollinering ar beroende av att pollen skall na market pa
blomvaxternas
pistill
eller de
nakenfroiga
vaxternas
froanlag
. Hos blomvaxterna kan detta ske med hjalp av
insekter
, genom att pollen sprids med vind, vatten eller vibrationer. Nar pollenkornen natt market, vaxer
pollenslangen
ut och vaxer ner genom market till aggen. Ett moget pollenkorn ar den hanliga
gametofyten
och producerar gameter, alltsa konsceller. Nakenfroiga vaxterna ar, med nagra undantag, vindpollinerade.
Pollen ar en livsnodvandig kost for insektsgruppen
bin
(Apoidae). Ett overskott av pollen fastnar pa de olika insekter som besoker blommorna for att samla in pollen, pollen som de senare sprider vidare da de besoker andra blommor. Laran om pollen kallas
palynologi
.
Pollenkornens diameter ar av storleksordningen 0,03 millimeter.
[
1
]
Vindpollinerade vaxter brukar producera mer pollen an insektspollinerade arter.
[
1
]
Under var och sommar ar pollen ett vanligt
allergen
och kan darmed orsaka
pollenallergi
.
Fossila pollen anvands bland annat till
datering
av
sediment
och
bergarter
, samt for att studera miljo- och klimatforandringar som har skett under jordens historia. Se vidare
Pollenanalys
.
-
Pollen fran olika vaxter
-
-
En blommande
tall
slapper ut pollen i vinden
- ^ [
a
b
]
Forntida skogar och framtida skogsbruk i sodra Sverige : historiska fakta och ideer om skogsskotsel. SLU Kontakt 5, Alnarp 1999.
ISBN 91-576-5589-8