Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Politisk adel (sammansattning av orden politik och adel ) ar ett pejorativt uttryck som syftar pa den ledande kretsen av politiker inom det svenska etablissemanget .

Begreppet politisk adel har myntats av journalisten och forfattaren Anders Isaksson (1943?2009). Infor valrorelsen 2002 (och igen i reviderad och utokad upplaga infor valet 2006) kom Isaksson ut med boken Den politiska adeln med underrubriken politikens forvandling fran uppdrag till yrke . Isaksson har i bocker och artiklar skildrat dels hur ledande positioner i partier pafallande ofta innehas av nara slaktingar (ett fenomen som internationellt kallas politiska familjer och associeras till dynastier och oligarki ), dels hur viktiga befattningar ofta tillsatts med personer som forefaller ha fa meriter utover personliga band till ledande politiker. ^{[ 1 ]}

I svensk debatt forknippas natverket av lojaliteter, tjanster och gentjanster framst med socialdemokratin, en effekt av att partiet har regerat under sa manga mandatperioder, och har varit totalt dominerande i vissa kommuner och landsting, men det finns ocksa manga kanda politiska familjer pa den borgerliga sidan.

Politiskt tillsatta tjansteman [ redigera | redigera wikitext ]

Myndighetschefer utses i Sverige av regeringen, vilket bland annat Transparency International menar medfor risker for korruption , exempelvis vanskapskorruption och nepotism . ^{[ 2 ]} Sarskilt tydligt blir detta da manga av de som utses till myndighetschefer har nagon form av politisk bakgrund. Sedan 1980-talets borjan har dock andelen myndighetschefer som har nagon form av politisk bakgrund minskat, fran over varannan till en knapp tredjedel 2010. ^{[ 3 ]}

Journalisten Niklas Ekdal har skildrat hur politikerrollen har forvandlats fran fortroendeuppdrag, baserat pa ideologisk overtygelse, till fodkrok och karriar:

"Darmed star mer pa spel i valen an det gjorde forr, inte for valjarna men for de valda. Pa Per Albins tid kunde forloraren alltid ga tillbaka till sitt gamla yrke, sitt fackliga uppdrag eller sin gard. Numera forsorjer politiken en hel klass av manniskor for vilka demokratin har blivit ett medel snarare an ett mal." ^{[ 1 ]}

I Dagens Nyheter har han ocksa skrivit:

"Den som ar alltfor angelagen om att sitta kvar vid kottgrytorna kan tankas anvanda utnamningsmakt och allmanna medel for att framja egna intressen snarare an medborgarnas. I extremfallet kunde vi till exempel fa en statsminister som kvittar politiska tjanster mot toppjobb, sprider extra mycket skattepengar omkring sig nar det ar valar, tillsatter en kompis som styrelseordforande i ett statligt monopolforetag dar hans fru i egenskap av chef har guldkantade avtal som ingen i regeringen vagar ifragasatta." ^{[ 1 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Elitteori
• Oligarkins jarnlag
• Politisk klass
• Rorelsen

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Isaksson, Anders (2002). Den politiska adeln : politikens forvandling fran uppdrag till yrke . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. ISBN 91-46-18281-0  
• Ekdal, Niklas m.fl (2005). Makten framfor allt. Om Goran Persson . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. ISBN 91-46-21154-3