Polens riksvapen
|
Polens riksvapen
|
Detaljer
|
---|
Infort
| 1990
|
---|
Polens riksvapen
(
riksvapen
) ar en
orn
av silver kront med en krona av guld i rott falt.
Den utfomning av vapnet som oftast anvands i vara dagar stammar fran
1927
men aldre konstnarliga utformningar finns ocksa. Den vita ornen beskrivs som polackernas standar i en kronika fran
1100-talet
. Den forekommer ocksa pa
Mieszko I
:s mynt fran slutet av 900-talet.
Polens vapen finns i
Uppsala domkyrka
vid
Katarina Jagellonicas
grav.
Under den kommunistiska tiden 1945-1990 anvandes samma vapen men utan krona pa ornens huvud.
Enligt en senare uppkommen legend var det tre hovdingabroder; Lech, Czech och Rus som foljdes at pa sin vag vasterut for att bilda varsitt rike. De tre red slutligen at var sitt hall med sina foljen. Czech grundade
Tjeckien
och
Rus
det som blev Ryssland och Ukraina. Nar Lech kom till en plats i nuvarande
Polen
dar han sokte en lagerplats for natten sag han en helvit orn flaxa upp fran sitt naste mot den roda solnedgangen, vilket forklarar ornens farg och den roda bakgrunden pa vapnet. Enligt legenden grundade Lech staden
Gniezno
(
naste
) pa platsen och den staden blev Polens forsta huvudstad.
-
Kung av Polen
i torneringsrustning
-
Polens riksvapen, 1919-1927
-
Polens riksvapen, 1927-1939
-
Polens riksvapen, Paris, 1937
-
Polens riksvapen 1945-1989