Polens riksvapen

	Polens riksvapen
	Polens riksvapen
Detaljer
Infort	1990

Polens riksvapen ( riksvapen ) ar en orn av silver kront med en krona av guld i rott falt.

Den utfomning av vapnet som oftast anvands i vara dagar stammar fran 1927 men aldre konstnarliga utformningar finns ocksa. Den vita ornen beskrivs som polackernas standar i en kronika fran 1100-talet . Den forekommer ocksa pa Mieszko I :s mynt fran slutet av 900-talet.

Polens vapen finns i Uppsala domkyrka vid Katarina Jagellonicas grav.

Under den kommunistiska tiden 1945-1990 anvandes samma vapen men utan krona pa ornens huvud.

Legend om vapnets ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt en senare uppkommen legend var det tre hovdingabroder; Lech, Czech och Rus som foljdes at pa sin vag vasterut for att bilda varsitt rike. De tre red slutligen at var sitt hall med sina foljen. Czech grundade Tjeckien och Rus det som blev Ryssland och Ukraina. Nar Lech kom till en plats i nuvarande Polen dar han sokte en lagerplats for natten sag han en helvit orn flaxa upp fran sitt naste mot den roda solnedgangen, vilket forklarar ornens farg och den roda bakgrunden pa vapnet. Enligt legenden grundade Lech staden Gniezno ( naste ) pa platsen och den staden blev Polens forsta huvudstad.