Polens administrativa indelning baseras sedan 1999 pa tre nivaer. Polen ar enligt konstitutionen en enhetsstat . Territoriet delas in i vojvodskap (provinser), darinunder powiat (lan) och underst gmina (kommuner). Storre stader har slagit samman de tva understa nivaerna till en.

Ar 2013 hade Polen 16 vojvodskap, 379 powiater (inklusive 65 stader med powiatstatus) och 2 479 kommuner. ^{[ 1 ]}

Vojvodskap [ redigera | redigera wikitext ]

Hogsta indelningsnivan ar i vojvodskap ? polska: sing. wojewodztwo , plur. wojewodztwa , fran det polska ordet for hertigdome. De officiella namnen pa vojvodskapen skrivs pa polska som adjektiv, med liten begynnelsebokstav. Ett vojvodskap skoter bland annat fragor kring regional utveckling, statliga myndigheters regionala representation och katastrofhantering. Vojvodskapet har dels en vojvod , narmast motsvarande en svensk landshovding eller guvernor, som ar statens utsedde representant i regionen, dels en sejmik (regionfullmaktige) med folkvalda representanter. Regionen leds pa den politiska nivan av en marszałek wojewodztwa (vojvodskapsmarskalk) som ar ordforande for regionstyrelsen.

Powiat [ redigera | redigera wikitext ]

Vojvodskapen ar i sin tur indelade i distrikt (sing. powiat , plur. powiaty ), en form av sekundarkommun narmast motsvarande Sveriges landsting . Powiater styrs av ett direktvalt rad (rada powiatu) . Hogsta verkstallande organ ar starostwo , distriktsstyrelsen, under ledning av en starosta ("stathallare") som valjs av radet. I storre stader ar denna niva sammanslagen med primarkommunen, sa att inga separata organ for powiatet finns.

Till powiaternas uppgifter hor bland annat utbildning inom skolans senare stadier, kollektivtrafik och sjukvard.

Gmina [ redigera | redigera wikitext ]

Powiater ar underindelade i flera kommuner ( gmina , pl. gminy ), som ar Polens primarkommuner . Ordet gmina kommer fran det tyska Gemeinde . De storre staderna kan dock besta av enbart en enda stadskommun som dessutom har powiatstatus, sa att de tva administrativa nivaerna darmed ar sammanslagna. Man skiljer mellan stadskommuner, med bara en stad, stads- och landskommuner, som bestar av en stad med omkringliggande landsbygd, samt landskommuner, som saknar stader. En polsk kommun pa landsbygden kan vara relativt liten jamfort med en svensk kommun, och har ofta endast nagra tusen invanare.

Till kommunernas uppgifter hor bland annat skolans lagre stadier, socialhjalp, lokala planfragor och lokal infrastruktur.

Kommundelar [ redigera | redigera wikitext ]

I Polen har kommundelarna en underordnad status som administrativ enhet. Till skillnad fran primarkommunerna ar en kommundel inte en juridisk person och har endast de befogenheter som delegerats av den lokala kommunen.

Sołectwo ar den polska termen for en kommundel pa landsbygden. En sadan bestar oftast av en eller flera byar och leds av en sołtys ("byfogde" eller "byaldste") som ordforande for ett direktvalt rada sołecka ("byrad"), som ansvarar for vissa lokala kommunala uppgifter, som exempelvis fritidsverksamhet och lokal implementering av kommunala beslut.

I stader kallas de administrativa stadsdelarna osiedle ("bostadsomrade") eller dzielnica ("stadsdelsomrade"). Indelningen beslutas av kommunfullmaktige och varierar mellan olika stader: Warszawa har till exempel 18 dzielnice dar varje stadsdelsomrade har sin egen borgmastare. Vissa stader, exempelvis Szczecin , har ett tvanivasystem dar ett storre dzielnica indelas i flera osiedla , andra har enbart en niva av underindelning.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet powiat motsvaras narmast av det tyska Landkreis , och manga tidigare tyska powiathuvudorter i nuvarande vastra Polen var aven under tyskt styre kretsstader.

Under den andra polska republiken (1919?1939) indelades Polen i totalt 17 vojvodskap, 264 powiater, 611 stadskommuner och 3195 landskommuner, samt 40 533 gromada (byrad).

Mellan 1954 och 1972 ersatte gromada kommunerna som lagsta administrativa niva, men darefter aterinfordes kommunerna.

Powiater som administrativ niva avskaffades 1975, da Polen indelades i 49 vojvodskap, dopta efter respektive huvudort. Denna indelning gallde fram till och med 1998.

Vid den administrativa reformen 1999 slogs de tidigare vojvodskapen ater ihop till 16 storre vojvodskap som uppkallades efter de geografiska regionerna. Samtidigt aterinfordes aven powiater som administrativ niva mellan kommunerna och vojvodskapen.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]