한국   대만   중국   일본 
Poker ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Poker

Fran Wikipedia
Den har artikeln handlar om kortspelet Poker. For filmen med samma namn, se Poker (film) .
De fem hogsta korten i samma valor bildar en royal flush , den basta pokerhanden.
Pokerrum i kasinot Trump Taj Mahal , Atlantic City , New Jersey

Poker ar en gemensam benamning for en rad olika kortspel som alla har ett gemensamt element av vadslagning .

Inledning [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns vissa gemensamma drag hos genuina pokerspel . De ar alla vadslagningsspel dar deltagarna satsar pengar (eller nagot substitut for pengar) pa vem som har eller kan fa den basta kombinationen av kort. [ 1 ] [ 2 ] Vilka kombinationer av kort som anvands, hur satsningarna gar till och andra regler varierar mellan de olika spelformerna. Manga pokerspel ar mycket skicklighetskravande och det arrangeras pokerturneringar i manga lander. Man kan ocksa spela poker pa kasinon eller internet . Andra pokerspel spelas nastan bara privat i hemmen, "hemmapoker", och dessa varianter ar ibland lite mer slumpmassiga och nagot mindre skicklighetskravande. Det finns ocksa vissa spel (inte sallan med ordet "poker" i namnet) som inte ar riktiga pokerspel, men bygger pa de kortkombinationer som anvands i poker. Exempel pa sadana "oakta" pokerspel ar videopoker , hasardspel som Pai Gow-poker och Caribbean Stud Poker , samt skamtsamma saker som spritpoker och kladpoker . Tveksamma varianter (som kan ses som poker beroende pa hur man definierar "poker") ar Guts och Indianpoker (Enkortspoker) . [ 3 ] Nagra garanterat riktiga pokerspel listas langre ner pa denna sida; annu fler finns i artikeln pokerspel .

En pokervaska ar en vaska dar man forvarar pokermarker, kort samt annat som behovs for att spela poker.

Poker okade kraftigt i popularitet varlden over under den sa kallade pokerboomen 2003?2006.

Grunderna [ redigera | redigera wikitext ]

Material [ redigera | redigera wikitext ]

En vaska med pokermaterial.

Knapp, dealer button eller bara button ar ett foremal som oftast anvands inom kortspelet poker. Dess funktion ar att halla reda pa vem som ar giv i ett aktuellt spel aven da det tekniskt sett inte ar given som delar ut korten. Funktionen ar da i vilken ordning spelarna skall lagga sina bud (bet). [ 4 ]

Regler [ 5 ] [ redigera | redigera wikitext ]

Reglerna som ges nedan ar allmant hallna och galler for de flesta av de vanligaste spelformerna. Observera att man inte kan spela poker bara for att man kanner till dessa grundlaggande principer, man maste ocksa lara sig detaljreglerna for den spelform man vill spela. For utforligare beskrivningar, se artiklarna om de enskilda spelen. Man maste ocksa kunna reglerna for satsandet, hur visningen gar till samt pokerhanderna och deras rangordning. Las ocksa artiklarna om tvangssatsning , position och inkop . I pokersammanhang som denna text anvands sarskilda engelska bokstavsforkortningar for valorerna: A= ess , K= kung , Q= dam , J= knekt , T=tia, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3 och 2. Lasaren forutsatts ocksa kanna till vanliga kortspelstermer som valor och farg etc.

Poker ar en kombination av kortspel och vadslagningsspel som spelas mellan tva eller flera deltagare. Man spelar med en vanlig fransk-engelsk kortlek med 52 kort. Valorernas rangordning ar den vanliga, och ess kan raknas bade hogt och lagt. Varje deltagare spelar for sig sjalv, lagspel ar ej tillatet. Under pagaende giv far kvarvarande deltagare inte utbyta information om vilka kort de sitter med. Varje deltagare har fran borjan en uppsattning marker (jetonger, chips), och det gar ut pa att vinna sa mycket marker som mojligt. Markerna kan ha olika valorer och normalt motsvarar de vissa belopp i riktiga pengar. I privata partier spelar man ofta med pengar direkt.

Ett parti bestar av ett antal givar (omgangar) som spelas efter varandra. Alla behover inte deltaga i varje giv, och mellan givarna har spelarna alltid ratt att lamna partiet samtidigt som nya deltagare kan ansluta sig (utom i en turnering). I varje giv kan de som deltar gora insatser med sina marker som efter varje avslutad satsningsrunda hamnar i en gemensam pott . Efter varje giv ges potten till den eller de som vinner given. Det man satsar pa ar att man har eller kan fa den basta kombinationen av kort, en sa kallad pokerhand . I poker spelar man inte med korten som i vanliga kortspel. Oftast gor man inte sa mycket alls med dem forutom att dela ut dem och titta pa dem. Det man framfor allt gor under spelets gang ar att spekulera i olika kortkombinationers varde. Spekulationerna manifesteras i satsandet av marker. Exakt hur satsningarna gar till ar fastslaget i reglerna for satsningsrundorna . [ 5 ]

Nar man i en giv tror att man inte har nagon rimlig chans att vinna kan man lagga sig , vilket innebar att man oaterkalleligt sager upp sitt intresse i potten samtidigt som man slipper betala mer till den. Har man val lagt sig far man inte sedan satsa mer i samma giv. Om man a andra sidan tror att man kommer att vinna potten vill man att den ska bli sa stor som mojligt och da galler det att fa andra att bidra till att potten vaxer. Ett satt kan vara att hoja satsningsbeloppet sa att det blir dyrare for de andra att stanna kvar i spel. Man vill att de potter man vinner ska bli sa stora som mojligt samtidigt som man bidrar med sa lite som mojligt till de potter andra spelare vinner.

Spelets kort ar gemensamma (da laggs de pa bordet) eller privata (da ges de till var och en). Privata kort kan ocksa vara oppna (de ligger uppslagna pa bordet sa att alla ser den spelarens kort) eller slutna (efter spelaren sett korten laggs de pa bordet med baksidan upp eller halls sa att ingen annan ser). Efter utdelandet halls en satsningsrunda dar spelarna nu far mojlighet att satsa marker pa sina kort. Man kan bara satsa pa sin egen hand. Man kan inte satsa och vinna pa att nagon annan vinner given.

I de flesta pokerformer sker sedan ytterligare nagon slags manipulering av korten eller utdelande av fler kort. Till exempel kan spelarna tillatas byta ut nagra kort mot nya, nya gemensamma kort kan tillkomma, de kan fa nya privata kort. Efter detta halls en andra satsningsrunda.

Given fortsatter pa detta satt: efter varje manipulering/kortutdelande halls en ny satsningsrunda. Antalet satsningsrundor och exakt vad som sker mellan dem varierar mellan de olika spelen. Minst en satsningsrunda maste hallas for att det ska bli meningsfullt, och det ar sallan fler an fem. Exakt hur satsningarna gar till forklaras i artikeln om satsningsrundor .

En giv kan sluta pa tva satt: 1. En spelare vinner potten genom att de andra lagger sig. Detta kan ske aven innan alla satsningsrundor har avverkats. I detta fall far vinnaren hela potten utan att behova visa sina kort. Sedan flyttas knappen ett steg medsols och nasta giv borjar. 2. Fler an en spelare ar kvar efter sista satsningsrundan. Da sker en sa kallad visning ( showdown ) dar de som ar kvar maste visa sina kort for att kunna ta hem potten. Exakt hur visningen gar till forklaras i artikeln om visning . Det kan handa att potten delas mellan flera spelare om det vid visningen visar sig att flera har exakt lika bra hander. Nar vinnaren eller vinnarna fatt markerna i potten flyttas knappen ett steg medsols och nasta giv borjar.

Nar en spelare har for lite marker kvar for att syna och har gatt all-in anvands en sidopott. Detta innebar att insatser och hojningar som overstiger spelarens all-in laggs i en sidopott som da inte kan vinnas av den spelaren.

Poker i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tre kasinon i Sverige dar det gar att spela poker. De ags av bolaget Casino Cosmopol . Det ar ett dotterbolag till Svenska Spel och har sitt huvudkontor i Stockholm. 20-arsgrans galler pa alla kasinon i Sverige. De finns i Malmo, Goteborg och Stockholm. Tidigare fanns ocksa ett i Sundsvall men det lades ner 2020. Natpokern var under en lang period olaglig i Sverige men har blivit legaliserad.

Sedan 2004 finns den ideella foreningen Svenska Pokerforbundet , [ 6 ] som tagit fram rikslikande tavlingsregler. [ 5 ]

Turneringar [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Pokerturnering

En pokerturnering gar till sa att alla deltagare betalar en bestamd summa pengar och far ett bestamt antal marker . Sen spelar man tills endast en spelare har marker kvar. Spelarna rangordnas i den motsatta ordningen som de slogs ut. De bast placerade delar vinstpotten enligt nagon modell som har bestamts i forvag. Det finns ocksa pokerturneringar dar det ar gratis att delta, sa kallade freerolls . Dar betalar man inte nagot for att delta i turneringen eftersom arrangoren istallet skjuter till pengar ur egen ficka till vinstpotten.

Pokerteori [ redigera | redigera wikitext ]

Poker ar mer avancerat an vad man i forstone kan tro. En forklaring till detta ar att bade psykologiska och matematiska aspekter av spelet samverkar. [ 7 ] Det handlar inte bara om att vanta in lagen som statistiskt sett ar mycket fordelaktiga, utan aven om att skaffa sig fordelar genom att fa de andra att tro att en viss situation foreligger. Nar man avger sina bud i satsningsrundorna lamnar man samtidigt ut viktig information till de andra om sina kort. Har man en nastan saker vinnarhand kan man frestas att satsa frenetiskt samtidigt som det riskerar att skramma bort andra spelare som inser detta och lagger sig. Da blir potten kanske anda inte sa stor som den hade kunnat bli om man hade gatt lugnare fram. Att spela valdigt irrationellt ar inte heller bra, det vill saga att ofta satsa och hoja pa skrapkort eller ofta behandla de bra korten blygsamt. De andra spelarna kommer visserligen att fa svart att lista ut vad man sitter med for kort nar man avger sina bud, men man kommer anda att forlora i langden pa att potterna inte blir stora nar man vinner och man kommer att slosa bort onodigt mycket nar nagon annan ar favorit till potten. Alltsa handlar det om att hitta en balansgang mellan att spela lagom vilseledande och lagom statistiskt ratt sa att man inte slosar eller missar gynnsamma lagen.

Poker har tack vare sin komplexitet och sitt djup visat sig vara ett utmarkt studieobjekt i spelteori . Poker har kopplingar till ekonomiska teorier dar aktorer pa en marknad fattar beslut med bristfallig information. En stor och svar utmaning for forskare inom artificiell intelligens ar att konstruera datorprogram som klarar av att mata sig med de basta manskliga spelarna. For att bli riktigt bra pa poker maste man spela mycket och darigenom fa erfarenhet av en massa olika situationer.

Checkhojning , checkraise , forekommer i olika former av kortspelet poker . En av de forsta att agera i en spelrunda kan avsta fran att lagga pengar i potten ( check ), for att senare hoja om nagon som sitter efter i rundan lagger i pengar. Syftet med detta ar att lura en annan spelare med en svagare hand att satsa pengar.

Fusk och oarligt spel [ redigera | redigera wikitext ]

Pokerspelaren och forfattaren Barry Greenstein tycker att pokerspel generellt sett brukar vara arliga men att det anda ar bast att vara pa sin vakt nar man spelar poker oavsett om det sker pa ett overvakat casino, hemma hos nagon eller pa internet. Det ar attraktivt att fuska i spel med hoga insatser eftersom den mojliga vinsten ar stor, men samtidigt ar det ofta svarare att lura de erfarna pokerspelare som vanligtvis spelar pa en hog niva.

Fusk i livespel kan ske genom att korten ar markta eller blandas daligt. Det kan ocksa forekomma kameraovervakning och kommunikation genom dolda oronsnackor. Fusk kan ocksa ske genom att spelare signalerar information om sina hander till varandra och anvander informationen for att paverka satsningsrundan pa ett for dem fordelaktigt satt. I turneringar kan spelare med stor stack "ge" bort marker till spelare med mindre stack. Det har ocksa forekommit att spelare i en turnering nar de har mycket marker plockar undan nagra marker for att i en senare turnering, nar de har farre marker plocka fram dem igen. Ett satt att upptacka den sortens fusk ar att alltid rakna summan av markerna efter finalbord och se efter att den stammer overens med antalet spelare och antalet startmarker. [ 8 ]

Pokerspel pa natet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 2000-talet har en stor del av alla pokerpotter agt rum pa Internet. Sa kallad "natpoker" har sarskilt under 2000-talet blivit ett populart satt att spela poker. Ett av de forsta pokerrummen som erbjod spel hette PokerStars och ar idag ledande inom omradet. Aven Svenska Spel startade 2004 ett virtuellt pokerrum. Tusentals spelare ar varje dygn inloggade pa olika pokerrum dar de spelar bade om latsaspengar och riktiga pengar. Skillnaden gentemot ett vanligt casino ar att pokerspel pa natet ar anonymt och att utdelningen av kort ar inbyggt i mjukvaran.

Lagstiftning om poker [ redigera | redigera wikitext ]

Lagstiftning som behandlar pokerspelande i Sverige ar bland annat lotterilagen samt bestammelserna i brottsbalken om forbud mot dobbleri . [ 9 ]

Varianter av poker [ 10 ] [ redigera | redigera wikitext ]

De vanligaste spelen pa kasinon ar Texas hold'em , Omaha hold'em och Seven card stud (sjustot). Mindre vanliga men forekommande ar morkpoker , lowball , Five card stud och soko . [ 11 ]

Aven foljande varianter av pokerspel finns men spelas oftast inte i kasinon:

Dealer's choice [ redigera | redigera wikitext ]

Dealer's choice ar ett satt att spela poker dar den som ar giv infor varje omgang far valja vilket pokerspel som ska spelas. Man kommer overens om i forvag vilka spel man far valja bland. Det ar dock lampligt att ha samma satsningsstruktur over hela partiet. Dealer's choice kan forekomma pa kasinon .

Beromda pokerspelare [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Williamson, G. R. (2011) (pa engelska). Frontier Gambling: The Games, the Gamblers & the Great Gambling Halls of the Old West  
  2. ^ ”What are the betting and raising rules in No Limit?” (pa engelska). rec.gambling.poker FAQ . Arkiverad fran originalet den 10 maj 2006 . https://web.archive.org/web/20060510190719/http://www.rgpfaq.com/no-limit.html . Last 11 januari 2015 .  
  3. ^ ”Mixed Games ? Resources for players of HORSE, 8-Game, 10-Game, and other mixed games” (pa engelska) . http://www.mixedgames.net/the-games/ . Last 11 januari 2015 .  
  4. ^ ”Example - Rule A.2(cc)(iii), Saskatchewan Liquor and Gaming Authority Texas Hold 'Em Poker Terms and Conditions” (pa engelska). Arkiverad fran originalet den 5 maj 2015 . https://web.archive.org/web/20150505212502/http://www.slga.gov.sk.ca/prebuilt/public/Texas%20HoldEm%20Poker%20Tournament%20Terms%20and%20Conditions.pdf . Last 11 januari 2015 .  
  5. ^ [ a b c ] Officiella tavlingsregler for poker . Svenska Pokerforbundet. december 2005 . http://media.svenskapokerforbundet.se/2010/08/Svenska-Pokerf%C3%B6rbundets-Turneringsregler.pdf . Last 11 januari 2015  
  6. ^ ”Om forbundet” . Svenska Pokerforbundet. 1 december 2005. Arkiverad fran originalet den 22 februari 2015 . https://web.archive.org/web/20150222094908/http://svenskapokerforbundet.se/om-oss/ . Last 11 januari 2015 .  
  7. ^ ”Pokerteori bor lasas och studeras ? trots massor av kranglig matematik” . Aftonbladet. 6 oktober 2006 . http://www.aftonbladet.se/sportbladet/poker/article10969330.ab . Last 11 januari 2015 .  
  8. ^ B. Greenstein " Ace on the river " kapitel 14 ISBN 0-9720442-2-1
  9. ^ ”Lagen och juridik kring pokerklubbar” . spelapoker.se . http://www.spelapoker.se/pokerklubb/lagen-juridik.php . Last 11 januari 2015 .  
  10. ^ ”Pokervarianter” . natpoker.se . http://natpoker.org/pokerpedia/pokervarianter.html . Last 11 januari 2015 .  
  11. ^ ”Pokervarianter ? Pokerregler och spelstrukturer for andra vanliga former av poker” . texas-holdem.se . 19 november 2010. Arkiverad fran originalet den 4 mars 2013 . https://web.archive.org/web/20130304123747/http://www.texas-holdem.se/poker_regler.htm . Last 11 januari 2015 .