Pluralis

Pluralis eller plural ( flertal ) ar ett numerus som betecknar flertal. ^[
1
] Pluralis ar den traditionella sprakvetenskapliga formen, ^[
2
] medan plural ar den allmanna stavningen i sammansattningar.

Exempel: ordet "datorer" ar (bojt) i pluralis (ar en plural), och "dator" ar i singularis , dvs. ental. Forkortas i ordbocker som pl.

Ett substantiv har nollplural om dess obestamda pluralform ar identisk med dess singularform . Nollplural ar vanligt i germanska sprak , och aterfinns i svenskan framst hos ord med neutrumgenus som slutar pa konsonant, och hos ord med utrumgenus med andelsen -are, -ier eller -iker.

Exempel: ett hus, flera hus; en arbetare, flera arbetare; en indier flera indier; en fysiker flera fysiker.

Inom morfologin markeras nollplural med nollmorfemet -Ø . Alltsa, flera arbetare-Ø, flera rod-a hus-Ø. ^[
3
]

Narliggande begrepp ar singulare tantum (ord som enbart forekommer i singular) och plurale tantum (ord som enbart forekommer i plural). Begreppen ar dock inte identiska med nollplural, da de antyder att den ena numerusformen saknas for ett ord, medan nollplurala ord har bada numerusformerna (emellertid identiska med varandra).

Substantiv [ redigera | redigera wikitext ]

I modern svenska finns sju inhemska substantivsuffix med betydelsen flertal: -or, -ar, -er. -r , -n , -on och sa kallad nollandelse, dvs ingen andelse (ex. flera "ord"). Det finns ocksa tva substantivsuffix med betydelsen bestamd flertal: -na och -en . Anledningen till att de senare suffixen inte kan sagas betyda enbart bestamd form ar att de ord som anvander dem anvander andra bestamdhetssuffix i singularis, varvid -na som i klockorna och -en som i hornen ar laddade med tva betydelseelement. I bestamd form plural av svenska substantiv anges alltsa flertal pa tva stallen, savida de inte saknar pluralsuffix for obestamd form, som horn gor.

Exempel pa -on andelse ar ett ora flera oron, ett oga flera ogon, ett para flera paron.

Svenska adjektiv berors av numerus. I obestamd species har de i allmanhet en sarskild form i flertal, vilken dock anvands ocksa for ental i bestamd form och for adjektivattribut som foregas av genitivattribut (varpa dock det foljande substantivet alltid har obestamd form, till exempel "Eriks roda bil").

Pluralformen for perfektparticip slutar pa -a eller -e: gripna, ratade, nojda, betrodda, lasta .

Pluralformen for pronomina slutar normalt pa -a: dessa, mina, manga, ovriga, sadana, egna, sista, vanstra .

Exempel pa dubbla pluralformer ar kollega pl. kollegor el. kolleger .

Verb [ redigera | redigera wikitext ]

I aldre svenska, fram till omkring 1950 (mot slutet framst i skriftspraket), liksom i manga andra sprak , paverkades verbens finita former av numerus. Dessa former var beroende av numeruset hos satsens subjekt . I presens plural sammanfoll formerna med infinitiv for alla verb utom vara . Andra person plural ar ett undantagsfall. Den gamla formen I anvandes lange (med andelsen -en ( I hoppen , I kunnen , I aren osv.), men nar det talsprakligare ni infordes i skriften foljde den talsprakliga singularisformen med, fastan ni ar en pluralform. For ovriga numerus bojdes verben som foljande:

 jag/du/han/hon hoppar - vi/de hoppa

 jag/du/han/hon kan - vi/de kunna

 jag/du/han/hon ar - vi/de aro

 jag/du/han/hon skall - vi/de skola

For de starka verben fanns ocksa en form for preteritum plural som bildades med andelsen -o pa samma stam som imperfekt konjunktiv :

 vi/de skrevo, sprungo, gavo, fingo, gingo, voro, blevo

Det fanns dessutom tidigare en form for andra person pluralis: I gaven (=ni gav). Alla dessa verbpluraler har lange varit forsvunna i samtalsspraket bade i standardspraket och i manga dialekter . Verbens pluralformer finns mojligen kvar i aldre oredigerade lagparagrafer, i pastischer samt i vissa stelnade uttryck: Obehoriga aga ej tilltrade ; Darom tvista de larde . I betydligt aldre svenska bojdes verben aven for forsta person pluralis och forsta, andra och tredje person singularis. Andra person bojdes da oftast med ”om” som andelse. Nedan bojs verbet att vara sasom det skulle ha bojts for sjuhundra ar sedan.

 Jag am

 Du (ni) ast

 Han/hon/den/det ar

 Vi arom

 I aren

 De aro

Substantivs pluralandelser i olika sprak [ redigera | redigera wikitext ]

engelska : -s , -es
franska : -s , -x
japanska : pluralandelse saknas
katalanska : -s, ^[
a
] -ns, ^[
b
] -os, ^[
c
] nollplural ^[
d
]
kinesiska : 們/? (endast med personligt pronomen eller ord som syftar pa personer, annars ingen andelse)
persiska : -an , -ha
portugisiska : -s
ryska : -i , -a , -e
spanska : -s, -es
svenska : -ar , -or , -er , -r , -n, -on
tyska : -e , -en , -er , -s
esperanto : -j