Inom fysiken ar en plasmon ett kvantum av plasmaoscillation . Plasmonen ar en kvasipartikel , som harror fran kvantisering av svangningar i ett plasma , precis som fotoner och fononer ar kvantiseringar av elektromagnetisk respektive mekanisk vagrorelse , (fast fotonen ar en elementarpartikel - inte en kvasipartikel). Plasmoner ar alltsa kollektiva oscillationer av den fria elektrongasens densitet, exempelvis vid optiska frekvenser. Plasmoner kan koppla till en foton och skapa en annan kvasipartikel, som kallas plasma polariton .

Eftersom plasmoner ar kvantisering av klassiska plasmasvangningar, kan de flesta av deras egenskaper harledas direkt fran Maxwells ekvationer .

Plasmonens energi betecknas i fria elektronmodellen som

${\displaystyle E_{p}=\hbar {\sqrt {\frac {ne^{2}}{m\epsilon _{0}}}}=\hbar \cdot \omega _{p},}$

dar ${\displaystyle n}$ ar elektrontatheten , ${\displaystyle e}$ ar elementarladdningen , ${\displaystyle m}$ ar elektronens massa, ${\displaystyle \epsilon _{0}}$ ar permittiviteten i vakuum , ${\displaystyle \hbar }$ ar h-streck and ${\displaystyle \omega _{p}}$ ar plasmonfrekvensen .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Magnetohydrodynamik
• Alfvenvag

Noter och referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Stefan Maier (2007). Plasmonics: Fundamentals and Applications . Springer. ISBN 978-0-387-33150-8  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Ett urval av fritt nedladdingsbara artiklar om Plasmonics i New Journal of Physics
• Testa granserna for plasmonisk teknik