Percy-Neville-fejden
var en serie skarmytslingar, rader och vandalism mellan tva betydande familjer i norra
England
, och deras anhangare, vilket bidrog till att utlosa
Rosornas krig
.
Fejdens ursprung ar okant, men de forsta
valdsutbrotten
skedde under
1450-talet
, fore Rosornas krig. Antagonisterna skulle senare motas i strid atskilliga ganger under
kriget
, nagot som ibland ledde till att medlemmar av familjerna stupade. Vad som var ursprungsorsaken vet man inte, men avund om nastan allt; titlar, rikedom, kvinnor och landomraden holl den vid liv och fick den att forvarras.
Slakterna Neville och Percy leddes bada av man i femtioarsaldern, bada med valdsamma och hetlevrade soner.
1452
blev
William Percy
biskop
av
Carlisle
; en titel som lange innehafts av Nevilles. Det uppenbara missnojet bland Nevilles for denna handling, fick manga som var mot dem att vanda sig till familjen Percy, sarskilt till den aldre brodern,
Lord Egremont
.
Da han fatt fler och fler anhangare, meddelade
Rikard Neville, earl av Salisbury
Henrik VI
att det kunde komma att bli oroligheter. Kungen uppmanade Egremont att komma till
London
tre ganger, men han dok aldrig upp. En av orsakerna till detta kan varit radsla for att flytta sig fran sitt gomstalle, da
John Neville
, Salisburys tredje son och en erfaren soldat, hade jagat honom i over en manad. De bada hade slagits pa varandras egendomar och bada sidors anhangare gjorde sitt basta for att krossa fonster, skriva pa vaggar, fordriva arrendatorer och bega inbrott i varandras hus.
I
Topcliffe
bara nagra kilometer fran Nevilles gods, hotade John Neville att hanga alla arrendatorer om de inte talade om var Egremont gomde sig. Hennrik VI skickade flera brev till earlerna Salisbury och Northumberland med begaran om att de skulle stoppa sina soners kriminella handlingar, men forgaves.
24 augusti 1454, ett ar innan det
Forsta slaget vid St Albans
, mottes Nevilles och Percys styrkor for forsta gangen. Attacken leddes av Lord Egremont mot Johns bror Thomas' brudfolje. Lord Cromwell hade kommit over en del av Percys omraden nagra ar tidigare och nu skulle Thomas Neville gifta sig med Cromwells arvtagare,
Maude Stanhope
. Tanken pa att Percygardar skulle ga till Nevillefamiljen var mer an Lord Egremont kunde bara, han tillbringade dagar att dra samman folk i
York
och overfoll Nevilles pa deras tillbakavag fran
Sheriff Hutton
. Han planerade utan tvivel att morda Nevilles, men hela slakten var dar med sina foljen sa de hade formodligen en storre styrka an vad han raknat med (earlerna Salisbury och Warwick hade ratt att ha nagra hundra soldater var i sina foljen).
Percys styrka var trots det troligtvis storre i storlek (710 namn har bevarats, sa de var troligtvis over tusen). Omsesidig radsla for ett regelratt slag ledde till att det knappt blev nagon blodsutgjutelse och Nevilles kunde ganska snabbt ta sig till sitt faste i
Sheriff Hutton
.
Som hamnd plundrade John Neville den franvarande earlen av
Northumberlands
hus i Catton i Yorkshire och forstorde det. Nasta dag attackerade Rikard Percy ett hus pa Nevilles egendomar.
Risken for
inbordeskrig
okade da bada sidor sammankallade sina anhangare till fasten i norr. 20 oktober hade Percy-klanen samlat 10 000 man vid Topcliffe. Bara drygt sex kilometer bort fanns Nevilles styrka stationerad vid Sheriff Hutton. Efter flera allvarliga hot fran kungen kom de till en fredlig losning och skingade sina man. En historiker skrev
Det var ingen forsoning, rakenskapens dag hade bara uppskjutits.
Trots dessa forsiktighetsatgarder stotte nagra hundra man stotte samman vid
Stamford Bridge
31 oktober eller 1 november, nagra hundra dodades, och fler skadades och Lord Egremont tillfangatogs och fangslade av John Neville.
Neville gjorde ett taktiskt diplomatiskt drag genom att ga samman med
Rikard, hertig av York
. De skulle hjalpa honom med hans fiende,
hertigen av Somerset
och i gengald skulle han hjalpa dem i deras fejd. Da kungen blev sjuk utmanovrerade de snabbt Somerset och utsag hertigen av York till Protector of England. Under Yorks protektorat var Somerset insparrad och atten Percy led kraftigt av Nevilles overtag. Da kungen tillfrisknade, forlorade York makten, Somerset befriades och allierade sig med Percy-slakten.
Sex manader senare mottes Henrik VI, Somerset och Percies (
lancastrarna
) hertigen av York och Nevilles (
yorkisterna
) i forsta slaget vid
St Albans
, dar bade
hertigen av Somerset
och
earlen av Northumberland
stupade.
- Rose, Alexander:
Kings in the North - The House of Percy in British History
. Phoenix/Orion Books Ltd, 2002,
ISBN 1-84212-485-4
- Lancaster and York
Alison Weir
(chap. 12)