한국   대만   중국   일본 
Per Brahe den aldre ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Per Brahe den aldre

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Per Brahe d.a. )
Per Brahe den aldre
Per Brahe d.a. i helfigur.
Titlar
Tidsperiod senast 1544?1589
Utnamnd av Gustav Vasa , Erik XIV och Johan III
Tidsperiod senast 1546
Utnamnd av Gustav Vasa
Tidsperiod 1561?1590
Utnamnd av Erik XIV
Eftertradare Erik Brahe (1552?1614)
Tidsperiod 1569?1589
Utnamnd av Johan III
Foretradare Karl Knutsson (Bonde)
Eftertradare Nils Goransson Gyllenstierna
Personfakta
Fodd maj 1520
Dod 1 september 1590
Stora Sundby , Sodermanland
Begravd Ostra Ryds kyrka
Slakt
Fralse- eller adelsatt Braheatten
Satesgard Rydboholms slott
Far Joakim Brahe
Mor Margareta Eriksdotter (Vasa)
Familj
Make/maka Beata Stenbock (1533?1583)
Barn Joakim (1550?1567)

Erik (1552?1614)
Margareta (1553?1553)
Cecilia (1554?1554)
Ebba (1555?1634)
Katarina (1556?1596)
Gustav (1558?1615)
Margareta (1559-1638)
Anna (1562?1565)
Magnus (1564?1633)
Johan (1566?1566)
Sigrid (1568?1608)
Abraham


Per Brahe d. a. , fodd i maj 1520 pa Lindholms herrgard , dod 1 september 1590 i Stora Sundby i Sodermanland , var riddare , svenskt riksrad , greve till Visingsborg och riksdrots . Han var son till riksradet Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter (Vasa) (syster till Gustav Vasa ).

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Per Brahe blev som barn tillsammans med sin mor bortford i dansk fangenskap efter Stockholms blodbad . Han foljde aven med henne nar hon 1534 flydde till Tyskland tillsammans med sin man i andra giftet, greven Johan av Hoya , sedan han fallit i kungens onad [ 1 ] . Han arvde Rydboholms slott och Lindholmens gard av sin mor da hon dog 1537 och inkallades da till Stockholm av Gustav Vasa, medan hans halvbroder blev kvar i Tyskland [ 2 ] . Redan 1539 utnamndes han till kammarrad och en av stathallarna pa slottet Tre Kronor i Stockholm. Ar 1540 forlanades han Gudhems kloster av Gustav Vasa, under senare delen av 1500-talet forlanades han Norra Ljustero .

Brahe utmarkte sig under Dackefejden , fick plats i riksradet 1544 och omtalas redan 1546 sasom riddare. Han var mycket uppskattad av Gustav Vasa och han fick ett flertal viktiga uppdrag. Nar Erik XIV blivit kung verkade han for att begransa hertigarna Johan och Karls makt. Han bidrog till att Arboga artiklar antogs 1561. Samma ar dubbades han till greve av Erik XIV vid dennes kroning och 1562 fick han nastan hela Visingso som grevskap.

Under Erik XIV:s regeringstid ingick Brahe i utlandska beskickningar, sasom till Skottland 1562 och till Polen 1564. Han deltog i nordiska sjuarskriget , och forde befalet vid belagringarna av Alvsborg och Bohus fastning 1565, men varken hans vardighet som greve och overste hovmastare eller hans slaktskap med kungen skyddade honom fran kritik fran denne. Efter Sturemorden 1567 skottes riksstyrelsen under Erik XIV:s sinnessjukdom framst av Sten Eriksson Leijonhufvud och Per Brahe. Vid Daniel Rantzaus anfall 1567 utsags han till radgivare at faltoversten Hogenskild Bielke .

Forsiktigtvis anslot sig Per Brahe inte till hertigarnas uppror forran 1568 da utsikterna till framgang verkade sakra. 1569 forstorades hans grevskap betydligt av Johan III och han utnamndes samma ar till riksdrots . Liksom de flesta adelsman stod han i spant forhallande till hertig Karl , delvis pa grund av att hertigen lag i arvstvister med honom. I religiost hanseende tycks han under en tid ha varit vacklande. Jesuiterna hade stora forhoppningar om att omvanda honom. Han biktade sig for de katolska prasterna och mottog nattvarden av dem men i hans testamente finns inga katolska tendenser. Trots att han var nara knuten till kungahuset forlorade han, liksom manga av de andra riksraden, Johan III:s fortroende 1589 och blev av med drotsambetet. Han dog 1590 och ar begravd i Ostra Ryds kyrka . [ 3 ]

Per Brahe efterlamnade material till en fortsattning pa Peder Swarts kronika, som utgavs av Otto Ahnfelt 1896?1897. Han forfattade aven Oeconomia eller Huuszholdzbook, for ungt adelsfolck (tryckt forst 1677, nytryck 1920), samt en religios skrift. [ 2 ]

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Grevinnan Beata Stenbock (1533-1583).

Per Brahe gifte sig 10 mars 1549 pa Gripsholms slott med Beata Stenbock (1533?1583), dotter till riksmarsken Gustaf Olofsson (Stenbock) d.y. och Brita Eriksdotter Leijonhufvud , syster till Gustav Vasas andra fru Margareta Leijonhufvud . Per och Beata fick foljande tretton barn [ 4 ] :

  1. Joakim (1550?1567)
  2. Erik (1552?1614)
  3. Margareta (1553?1553)
  4. Cecilia (1554?1554)
  5. Ebba (1555?1634)
  6. Katarina (1556?1596)
  7. Gustav (1558?1615)
  8. Margareta (1559?1638)
  9. Anna (1562?1565)
  10. Magnus (1564?1633)
  11. Johan (1566?1566)
  12. Sigrid (1568?1608) [ 5 ]
  13. Abraham (1569?1630)

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Brahe, Per d.a. , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Starback, Sveriges historia, band 8, s 352?353
  2. ^ [ a b ] Svensk uppslagsbok, Malmo 1939
  3. ^ Goran Astrand, Har vilar beromda svenskar . 1999, s. 28
  4. ^ Den introducerade svenska adelns attartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna band I (Stockholm 1925) sid. 555?556
  5. ^ ej dod 1617 enligt en rattelse i attartavlorna

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Foretradare:
Krister Nilsson
Sveriges drots 		Sveriges riksdrots
1569?1590 		Eftertradare:
Nils Goransson Gyllenstierna


Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Brahe_den_aldre&oldid=54245831 ”