Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Penningtvatt ar en verksamhet dar svarta pengar , det vill saga pengar som fortjanats olagligt, overfors pa sa satt att pengarna tycks vara legalt fortjanade, eller kan anvandas for privat konsumtion utan att det vacker misstankar. Ofta ar penningtvatten ett slag av transnationellt brott .

Allmant [ redigera | redigera wikitext ]

De illegalt erhallna pengarna betecknas i allmanhet som svarta till skillnad fran legalt erhallna medel som betecknas som vita.

Svarta pengar kan vara av tva slag:

1. Pengar som erhallits direkt fran kriminell verksamhet som stolder, utpressning , prostitution , narkotikahandel , manniskosmuggling , smuggling av sprit eller tobak eller liknande.
2. Pengar som erhallits legalt i naringsverksamhet eller som realisationsvinst , men undanhallits fran beskattning .

Genom olika transaktioner omvandlas svarta pengar till legala, vita pengar, som kan redovisas och konsumeras oppet.

Tidigare ^{[ nar? ]} tycks det ha varit sa att beteckningen penningtvatt anvants enbart pa transaktioner med anknytning till de stora aktorerna pa penningtvattmarknaden, sasom maffian . Numera tycks begreppet ha utvidgats sa att man avser aven legalt eller illegalt forvarvade pengar som anvands for att finansiera terrorism.

Penningtvatt ar en bade riskabel och kostsam verksamhet for dem som utovar den, men den ar i regel nodvandig om brottslingen vill kunna anvanda sina medel for konsumtion, fastighetskop med mera. Samhallet har ett flertal varningssystem som kan upptacka nar personer utan deklarerad inkomst eller formogenhet gor stora legala transaktioner, sa darfor maste de svarta pengarna omvandlas till legala inkomster eller formogenheter.

I mindre skala kan svarta pengar tvattas genom till exempel sma kontantinsattningar pa bankkonton, pengar som sedan fors over mellan banker i olika lander och till slut anvands for kop av till exempel aktier. Sadana transaktioner ar i regel svara att spara. Smakriminella utan arbete brukar helt enkelt kopa varor och tjanster kontant, sarskilt sadant som sociala myndigheter och kronofogden skulle undra over, som t.ex. resor. I storre skala kan penningtvatt ske till exempel genom att svarta pengar bokfors som kontanta intakter i en legal affarsrorelse och darmed kan anvandas for loneutbetalningar och kop av tillgangar.

Man kan ocksa tvatta pengar pa kasinon eller trav och galopp dar man systematiskt satsar svarta pengar for att fa legala vinster med kvitto.

Penningtvatt ar i regel ocksa en gransoverskridande verksamhet, dar man utnyttjar skillnader i lagar och regler mellan olika lander - till exempel genom att slussa pengar via bankkonton i mindre nograknade skatteparadis eller genom fastighetskop i lander dar man inte narmare undersoker koparens bakgrund. Man kan da till exempel kopa en fastighet for vita pengar och sedan salja den till ett kraftigt overpris till sig sjalv och "fa betalt" i svarta pengar som da kan redovisas oppet.

Ofta nyttjas gransoverskridande betalningssystem. Ett vanligt satt ar att overfora pengarna till ett utlandskt bankparadis och sedan anvanda ett kontokort darifran for sin konsumtion, nagot som dock gar att spara om det gors for ofta.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Penningtvatt (money laundering) uppfanns inte under forbudstiden i USA, men det var da tekniken utvecklades och forfinades. I det fallet gallde det att dolja inkomster fran illegal spritforsaljning. Penningtvatt har underlattats av bankernas sekretessregler dar sarskilt de schweiziska bankerna kunnat skydda sina kunder och deras tillgodohavanden sarskilt sedan Schweiz 1934 genom Swiss Banking Act kodifierat reglerna om banksekretess .

Det forsta forsvaret mot penningtvatt ar att betalningsformedlaren kanner kunden och ar beredd att rapportera misstankta transaktioner.

Lagstiftning i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Forenta Nationerna (FN) [ redigera | redigera wikitext ]

FN har Palermoprotokollet (2000) och FN:s sakerhetsrad har i resolution 1373 (2001) ^{[ 1 ]} och i resolution 1390 (2002) beslutat att vidta atgatder mot terrorism. ^{[ 1 ]}

Europaradet [ redigera | redigera wikitext ]

Europaradet antog 1990 en konvention, 141, for att komma till ratta med internationell brottslighet genom att soka berova dem pa vad de erhallit genom den brottsliga verksamheten. Konventionstext pa engelska ^{[ 2 ]}

Medlemsstater som signerat konventionen. ^{[ 3 ]}

Financial Action Task Force [ redigera | redigera wikitext ]

De sa kallade G7-landerna bildade 1989 en gemensam organisation, Financial Action Task Force (FATF). ^{[ 4 ]}

Den har numera har 34 medlemmar, nagra anslutna organisationer samt observatorer. ^{[ 5 ]}

FATF ar inriktat pa tre omraden

1. Hjalpa till med att satta upp standarder for nationella motatgarder
2. Utvardera i vilken grad olika lander har implementerat medel for att uppna denna standard
3. Identifiera och studera penningtvatt och finansiering av terroristverksamhet. ^{[ 6 ]}

Bangladesh [ redigera | redigera wikitext ]

Bangladesh antog 2002 en lag betecknad Money Laundering Prevention Act (MLPA) . Centralbanken har tillsyn. Straff kan utdomas fran sex manaders fangelse upp sju ar for brott mot lagen. Definitionen av penningtvatt ar gjord sa omfattande att aven pengar som harror fran stold, ran och bedrageri omfattas. ^{[ 7 ]}

Indien [ redigera | redigera wikitext ]

I Indien antogs Prevention of Money-Laundering Act , 2002 (PMLA 2002), som tradde i kraft 1 juli 2005.

Den som gor sig skyldig till penningtvatt kan domas till fangelse (rigorous imprisonment) mellan tre och sju ar enligt Section 4. ^{[ 8 ]}

Europeiska unionen [ redigera | redigera wikitext ]

EU direktivet 2005/60/EC ^{[ 9 ]} forsoker forhindra penningtvatt och terroristfinansiering genom att krava att banker, fastighetsmaklare och manga andra typer av bolag maste undersoka och eventuellt rapportera alla affarer over 15.000 euro, sarskilt om sadana summor i kontanter ar inblandade. Bland annat den svenska lagen 2009:62 och den brittiska 2007 Money Laundering Regulations bygger pa detta EU-direktiv.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige har sedan inforandet av lagen (1993:768) om atgarder mot penningtvatt haft foreskrifter i syfte att hindra penningtvatt.

Med penningtvatt avsags i den lagen sadana atgarder med avseende pa egendom som har forvarvats genom brott , som kan medfora att denna egenskap hos egendomen fordoljs, att den brottslige far mojlighet att undandra sig rattsliga pafoljder eller att aterskaffandet av egendomen forsvaras, samt sadana atgarder som innefattar forfogande over och forvarv, innehav eller brukande av egendomen. Med penningtvatt avses aven atgarder med annan egendom an som avses i forsta stycket, om atgarderna ar agnade att dolja att nagon har berikat sig genom brottslig garning. ^{[ 10 ]}

Denna lag har ersatts av penningtvattslagen ^{[ 11 ]} , en lag om atgarder mot penningtvatt och finansiering av terrorism , som tradde i kraft 2009-03-15.

Penningtvattslagen tvingar flera kategorier av foretag att begara legitimation av sina kunder, kontrollera ursprunget pa pengar och rapportera all misstankt penningtvatt till Finans polisen . De foretag som ska gora detta ar bland annat banker , vaxlingskontor, livforsakringsrorelser , vardepappershandlare , advokatkontor , kasinon , fastighetsmaklare , revisorer , redovisningskonsulter , skatteradgivare, betalningsformedlare, och de foretag som saljer mot kontant betalning over 5.000 € (2009-2017 15.000 €). Foretag som inte gor detta kan domas till boter . Elektroniska betalningar ingar och har ingen beloppsgrans. Betalare maste identifieras, vilket orsakat besvar for SMS-betalningar som anvants for till exempel lokaltrafikbiljetter och valgorenhet. Gransbeloppet har hos banker minskats till 10.000 kronor i kontanter, vilket orsakats problem for manga, sarskilt aldre, som sparat kontanter som behovde bytas vid sedelutbytet 2015?2017 da de ofta inte sparat bankomatkvitton och kontoutdrag.

Ett problem med det svenska systemet ar att det ar uppbyggt utifran att betalningsformedlare och andra rapporteringspliktiga endast behover registrera sin verksamhet hos Finansinspektionen , Lansstyrelsen eller annan tillsynsmyndighet och forutsattas samarbeta med myndigheterna for att forhindra brottsliga handlingar. Finans polisen bedriver inte nagon spaningsverksamhet pa faltet. ^{[ 12 ]} Man kommer darmed inte at de betalningsformedlare som star utanfor systemet. Lagstiftaren har forsokt tacka fler kategorier foretag, exempelvis konst- och antikvitetshandlare. ^{[ 13 ]}

Sjalva handlingen att tvatta pengar ar delvis kriminaliserad i dagslaget genom brottet penninghaleri i brottsbalken 9 kap 6a§ som kan medfora boter eller fangelse upp till tva ar, i grova fall upp till 6 ars fangelse . ^{[ 14 ]} Ett problem har dock varit att brottet penninghaleri inte omfattar alla handlingar som faller in under begreppet penningtvatt.

En statlig utredning ^{[ 15 ]} har darfor lagt fram forslag till en lag om penningtvattsbrott med samma straffskala som penninghaleri . Den foreslagna lagen kriminaliserar fler moment och forklarar att aklagaren bara behover bevisa att pengarna kommer fran brottslig verksamhet och inget specifikt brott . Foretagare ska ocksa kunna domas for penningtvattsbrott om de ”medverkar till en atgard som kan antas vara vidtagen” i penningtvattssyfte ? detta bedoms kunna underlatta arbetet mot oseriosa redovisningskonsulter , vaxlingskontor och kontanthandlare. Bestammelsen kan liknas vid narings haleri brottsbalken 9 kap 6§ tredje stycket ^{[ 16 ]} dar t.ex. en cykelhandlare som koper en cykel med avskrapat ramnummer kan fa handlaren domd for haleri .

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

I Storbritannien finns tre primara rattsakter

• The Terrorism Act 2000 ^{[ 17 ]}
• The Anti-Terrorist Crime & Security Act 2001 ^{[ 18 ]}
• The Proceeds of Crime Act 2002 ^{[ 19 ]}

och tva sekundara

• Money Laundering Regulations 2003 ^{[ 20 ]} och
• 2007 Money Laundering Regulations 2007 ^{[ 21 ]} .

Det finns ingen nedre grans for det belopp dar penningtvatt kan misstankas. Det finns inte heller nagon begransning till att det enbart ska galla pengar utan aven saker som omsatts anses som en penningtvatt. Detta betyder att en vanlig stold av klader forutom att vara stold ocksa ar ett brott i form av penningtvatt.

Singapore [ redigera | redigera wikitext ]

Penningtvatt (money laundering), (ML), definieras som kriminella personers inforande av resultatet av deras kriminella aktiviteter in i varldens finansiella system i ett forsok att dolja den verkliga kallan. Tatt knutet till penningtvatt ar finansieringen av terrorism .

Singapore har darfor inrattat en speciell enhet, betecknad Suspicious Transaction Reporting Office (STRO) som ar dess centrala enhet for att analysera misstankta transaktioner, kallade STRs, Suspicious Transaction Reports . ^{[ 22 ]}

STR tycks ha varit framgangsrikt eftersom man upptackt en omfattande brottslighet. STR har direkt eller indirekt lett till att motsvarande 110 miljoner dollar har beslagtagits sedan ar 2000. ^{[ nar? ]}

Sydafrika [ redigera | redigera wikitext ]

Sydafrika har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande program for att komma at penningtvatt.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Money Laundering Control Act (MLCA) fran 1986 ar en lag i USA som gor penningtvatt till ett federalt brott. Lagen har forstarkt Bank Secrecy Act genom att kriminalisera arrangemang for att undvika att bli rapporterad. Penningtvatt eller medhjalp till penningtvatt kan medfora boter (fine) pa upp till 500 000 US $ eller det dubbla beloppet av vad som dolts.

• § 1956. Laundering of monetary instruments
• http://www.law.cornell.edu/uscode/html/uscode18/usc_sec_18_00001957----000-.html § 1957.

Currency Transaction Reports (CTR) upprattas for transaktioner pa mer an 10 000 US $. Dessa CTR har varit till stor hjalp men penningtvattarna borjade dela upp sina transaktioner i mindre poster for att undvika upptackt och undvika att bli rapporterad.

Efter attacken pa World Trade Center 2001 har jakten pa svarta pengar utvidgats till att omfatta jakt pa alla finansieringskallor for pastadd eller misstankt terrorism.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Politiskt exponerad person

Jamfor [ redigera | redigera wikitext ]

• Penninghaleri

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]