Pedagogik ar en vetenskaplig disciplin med fokus pa uppfostran , undervisning och utbildning . ^{[ 1 ]} Dessa tre delar utgor pedagogiska processer som i sin tur innebar aktiviteter som utgor stod till larande. ^{[ 1 ]}

Pedagogiken ar en samhallsvetenskap ^{[ 2 ]} som utvecklades som egen disciplin baserat pa filosofiamnet i borjan pa 1900-talet i Sverige. ^{[ 1 ]} Den beror den allsidiga utvecklingen av individer i fysiskt, mentalt och moraliskt avseende. Det finns en nara koppling till psykologi liksom andra vetenskaper som beror manniskans larande, sasom sociologi , biologi , kognitionsvetenskap och neurovetenskap .

Pedagogiken ar en praktisk vetenskap som utvecklar kunskap om olika pedagogiska praktiker i och utanfor det formella utbildningssystemet. Den bedriver grundforskning i nara samarbete med andra discipliner liksom med flera olika professionsfalt. ^{[ 3 ]}

Etymologi och definitioner [ redigera | redigera wikitext ]

Pedagogik kommer fran det grekiska ordet paidagogike som kommer av adjektivet paidagogikos , och betyder 'som hor till uppfostran och vetande'. ^{[ 1 ]} Pedagog var benamningen pa de aldre slavarna i Aten som under antiken foljde familjens soner till och fran skolan, samt undervisade dem. ^{[ 4 ]} Pedagogik definieras av SAOL som vetenskapen om uppfostran och undervisning; uppfostrings- eller undervisningskonst. ^{[ 5 ]}

Pedagogik som vetenskaplig disciplin [ redigera | redigera wikitext ]

Pedagogik gar att koppla till flertalet amnesomraden inom akademien. Till en borjan utgjorde den en del i filosofiamnet dar diskussioner och teorier om kunskap , larande , undervisning och uppfostran forekom. Platon och Aristoteles diskuterade olika typer av kunskap som lade grunden for kunskapsteori och hur kunskap uppkommer. ^{[ 6 ]} Andra filosofer som kom att paverka ar Thomas av Aquino , Erasmus av Rotterdam och Johan Amos Comenius . Pedagogik utgjorde en del av filosofiamnet anda in pa 1800-talet. ^{[ 1 ]} Det kom att andras vid sekelskiftet 1900, da pedagogik kom att bli en del av psykologiamnet , da sarskilt utvecklingspsykologi . Pedagogik sags da som en beteendevetenskap , med fokus pa barn och unga. ^{[ 7 ]} Denna syn pa pedagogik foljde med under 1920?1970-talet da bland annat behaviorism , kognitiv psykologi och kulturpsykologisk teori kom att paverka forskning, teorier och praktik.

Under 1980-talet kom pedagogiken att bli en egen disciplin med bland annat konstruktivism , som var en foljd av det arbete som gjorts inom kognitiv psykologi av Jean Piaget . Den kulturpsykologiska teorin kom att utgora ett sociokulturellt perspektiv pa larande , framarbetat av Vygotskij . Under 1980-talet beskrevs aven lar- och utvecklingsprocesser i andra sammanhang an i skola. Det var inte langre enbart fokus pa barn och unga, utan alla aldrar dar larande sker. ^{[ 7 ]}

Andra omraden dar pedagogik och aspekter pa larande kommer in: ledarskap , organisationsteori , intelligensforskning , humankapital och sociologi . De filosofiska grunderna for utbildning och pedagogik studeras i pedagogikens filosofi . Inom medicin studeras aven larande utifran ett fysiologiskt/biologiskt perspektiv, bland annat inom neurovetenskap .

Pedagogik i olika sammanhang [ redigera | redigera wikitext ]

Pedagogiken forsoker losa vardagliga problem som kan uppsta inom pedagogiskt arbete. Sadana problem som forknippas med varje steg i utvecklingen, de problem som orsakas av yttre paverkan, programmet for kursen, relationer mellan larare och elev, relationer mellan studenter, familjen och den sociala miljon.

Relationell pedagogik ar ett vaxande forsknings falt som bevisat att nara relation larare elev ger forutsattningar for djupare larande och en kansla av forstaelse, omvardnad och empatisk bildning. Pedagogiken ar inte begransad till barndomen eller bara behandling av barn i skolan, utan i allmanhet pa fostran och bildning av varje sund individ i alla olika miljoer dar de formas.

Pedagogik ar ett ord som har fatt olika betydelse beroende pa vem man fragar. Man kan skilja pa den definitionen som anvands i dagligt tal och den definition som anvands inom akademin. Till vardags anvands pedagogik for att beskriva en persons formaga att lara ut nagot eller formedla ett budskap. Exempelvis att den personen ar opedagogisk. Har ses pedagogik som en egenskap eller fardighet som manniskor besitter och har olika mycket av. Den definitionen stammer mer in pa betydelsen av presentationsteknik eller retorik . Inom akademin anvands ordet pedagogik som en samlingsbeteckning for olika studier och teorier som handlar om paverkans- och forandringsprocesser, och kan studeras pa individ-, grupp-, organisations- och samhallsniva. (Nilsson, 2005) ^{[ 8 ]}

Pedagogiska institutionen vid Umea universitet definierar pedagogik sa har:

” Pedagogik ar en vetenskaplig disciplin, dar man bildar kunskap om de processer genom vilka manniskan formas och forandras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemomradet behandlas bl.a.. olika aspekter av fostran, utbildning, larande, undervisning eller andra paverkansprocesser. Fragor kan exempelvis stallas om hur och varfor vissa varderingar, kunskaper och fardigheter uppstar, vidmakthalls och forandras inom och mellan generationer, grupper och individer . ^{[ 9 ]}

Inom pedagogik som disciplin foreligger ett antal subdiscipliner och flera av dem overlappar aven med eller utgor ocksa subdiscipliner till andra discipliner, vilket hanger samman med pedagogikamnets tvarvetenskapliga natur. Exempel pa subdiscipliner inom pedagogik ar: pedagogisk psykologi , utbildningsfilosofi (aven kallad pedagogisk filosofi och filosofisk pedagogik), utbildningssociologi, specialpedagogik , halsopedagogik, vardepedagogik , didaktik , vuxenpedagogik, hogskolepedagogik , laroplansteori och utbildningshistoria .

Pedagogiska metoder [ redigera | redigera wikitext ]

Pedagogiska metoder ar de pedagogiska tekniker som anvands for att skapa forutsattningar for larande. Det satt som undervisningen ar arrangerad pa brukar kallas en undervisningsmetod. Med undervisningsmetod avses det satt pa vilket lararens och elevernas interaktion arrangerats. Doktriner om uppfostran har kommit fran bland annat Platon , Quintilianus och Rousseau . Det Rousseau skrev pa 1700-talet star fortfarande som grund for undervisningsmetoder i flera olika amnen som exempelvis lasning och matematik . Pa senare tid har pedagogik alltmer kommit att forknippas med lararutbildning men ingar ej langre dar som eget amne, utan som del i utbildningsvetenskapliga kurser.

Beroende pa hur detaljerat man vill beskriva metoderna kan man rakna upp en mangd olika metoder. Den sokratiska metoden, majeutiken , kan ses som en grundform for alla pedagogiska metoder. Sokrates metod innebar att fragor stalls som far eleverna att tanka sjalva. Sokrates mor var barnmorska och precis som henne ansag han sig syssla med forlossningskonst. I stallet for barn forloste han tankar. Karnan i majeutiken ar den goda fragan som utvecklar elevens tankande. Denna goda fraga kan man enligt Kansanen finna i samtliga undervisningsmetoder. Ocksa om variationerna ar manga kan man anta att eleven i alla metoder moter fragor som skall fa denne att utveckla kunskap.

Variationen kan beskrivas pa olika detaljniva och utgaende fran olika indelningsgrunder. En indelning ar den i lararcentrerade, elevcentrerade och samarbetsinriktade metoder. ^{[ 10 ]} Indelningen utgar fran vem som har det huvudsakliga ansvaret for undervisningen. Till de lararcentrerade metoderna raknas lararens framstallande undervisning, fragande undervisning som riktar sig till hela klassen och gemensamma ovningar dar eleverna utfor uppgifter. Elevcentrerade metoder ar individuellt arbete, elevers framstallning och grupparbete . Som samarbetsinriktade metoder betraktas undervisningssamtal dar larare och elever deltar som jambordiga parter. Ocksa gemensamma fester i vilka lararens och elevens roll kan trada i bakgrunden kan raknas till samarbetsinriktade metoder.

Vissa pedagoger ^{[ 11 ]} ifragasatter meningsfullheten i att kategorisera metoder utgaende fran yttre former. Enligt dem kan detta leda till att nagon speciell metod, exempelvis grupparbete, betraktas som vardefullare an andra. Pa liknande satt kan exempelvis forelasningen betraktas som passiverande. Vardet hos varje metod ar enligt detta satt att resonera beroende av malsattningen med den undervisning som bedrivs. Det finns darfor ingen allmangiltig metod att separera goda och daliga metoder fran varandra utgaende fran yttre karakteristika. Avgorande ar den inre aktivitet hos eleven som undervisningen resulterar i.

Undervisningsteknologi [ redigera | redigera wikitext ]

Den tekniska utvecklingen under efterkrigstiden innebar att AV-teknik borjade utnyttjas i skolor, exempelvis overheadapparater , sprakstudio och videokonferensstudio . Det var en stark tilltro till att tekniken kunde losa allt. Begreppet undervisningsteknologi beskrivs av B. F. Skinner ; ^{[ 12 ]} iden gar ut pa att med betingning styra larandet. I takt med en okande digitalisering av samhallet okar ocksa anvandningen av pedagogiska tillampningar av datorer, exempelvis larplattformar , presentationsprogram , datorsimulering och datoranimering . Utvecklingen har bidragit till utveckling av nya undervisningsformer, exempelvis e-larande , flexibelt larande , mooc-kurser och spelifiering . Utvecklingen har ocksa stallt krav pa pedagogisk digital kompetens bland larare. Under 2000-talets forsta decennium vaxer en trend fram att ge varje elev i skolan en egen barbar dator. ^{[ 13 ]}

Didaktik [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av didaktik .

Didaktiken har kommit att bli en egen vetenskaplig disciplin och gar ut pa att ta fram svar pa de pedagogiska fragorna varfor, vad och hur en ska undervisa. Detta ska ocksa sattas i relation till det amnesinnehall som ska laras ut.

Pedagogik i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta akademiska lararna inom pedagogik hamtades i borjan av 1800-talet fran filosofiamnet . Under perioden 1803?1823 fanns mojligheten att ta examen i pedagogik och didaktik for datidens blivande larare. ^{[ 1 ]} Forst i samband med inforandet av folkskolan samt andra skolreformer inleddes en ny diskussion om pedagogikens narvaro vid svenska universitet. ^{[ 1 ]}

Detta ledde i sin tur till en motion 1905 ^{[ 14 ]} i andra kammaren dar fragan om ett inrattande av en pedagogisk professur kommit in. Motionen var ett konstaterande av att undervisning i pedagogik eller uppfostrans vetenskap som den da benamndes ar en saknad kompetens bland de larare som verkade i amnet. Detta medforde stora problem for kvaliten i detta viktiga amne. I och med detta uppstod den forsta professuren i pedagogik vid Uppsala universitet 1907. ^{[ 14 ]} Vid denna tid fick pedagogikamnet vara samlingsbeteckning for alla de pedagogiska och psykologiska teoribildningarna. Detta vara bara borjan vilket snart utloste en mangd nystartade professurer, en pa Lunds universitet med beteckning just psykologi och pedagogik. Sedermera inrattande Goteborgs universitet tva olika inriktningar, en med samma beteckning som i Lund och en annan under namnet filosofi och pedagogik vilket var den forsta i landet. ^{[ 14 ]} Till slut var aven Stockholms hogskola pa det pedagogiska sparet och startade sin Enerothska professur. Forfattaren med mera Olof Eneroth hade i sitt ar 1876 upprattade testamente lamnat sin kvarlatenskap at Stockholms fria hogskola till "bildandet av en professur i laran om sambandet mellan naturlagarna och manniskans sedliga och fysiska natur med sarskild hansyn till det uppvaxande slaktets fostran till andlig och kroppslig halsa". ^{[ 14 ]}

Fran 1970-talet och framat fick Paulo Freires De fortrycktas pedagogik stort inflytande i Sverige. ^{[ 15 ]}

Under slutet av 1900-talet riktades intresset inom pedagogiken i hog grad pa elevens larande. I de svenska laroplanerna kom detta till uttryck i att lararen betecknades som en handledare. Intresset riktades snarare pa arbetssatt an pa undervisningsmetoder. En mycket citerad indelning av arbetsformer presenterades av Ausubel (1968). Lahdes (1997) delar utgaende fran Ausubel in arbetssatten utgaende fran den aktivitet som forvantas av eleven: Sjalvstandigt larande (ex. individuellt arbete med arbetsuppgifter), ledda studier (grupparbete, projekt, klassrumsdiskussioner) och receptivt larande (framstallande undervisning) ^{[ 16 ]}

Kanda personer i pedagogikens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Augustinus (354-430) gav upplysningar om hur vi bor undervisa. Under medeltiden fanns flera pedagogiska skriftstallare, bland andra Vincentius fran Beauvais († 1264), Johannes Gerson (1363?1429), Vittorino fran Feltre († 1477), Maffeo Vegio († 1458) och Desiderus Erasmus (1467?1536). Martin Luther (1483?1546) gav ut flera pedagogiska skrifter. Filip Melanchton (1497?1560) raknas som en av de stora pedagogerna. Ludovicus Vives (1492?1540) gav ar 1531 ut boken De disciplinis . Johan Henrik Pestalozzi(1746?1827) gav ar 1797 ut boken Forskningar over naturens gang i manniskoslaktets utveckling . Ar 1801 kom boken Huru Gertrud lar sina barn . ^{[ 17 ]} Herbert Spencer (1820?1903) gav ar 1861 ut boken Education .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Interkulturell pedagogik
• Retorik
• Didaktik
• Pedagogikens filosofi
• Specialpedagogik
• Vardepedagogik
• Socialisation
• Uppfostran
• Fostran
• Fritidspedagogik
• Montessoripedagogik
• Utbildningsreform
• Vardepedagogik

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Ausubel, D. (1968). Educational psychology: A cognitive view. New York: Holt, Rinehart & Winston.
• Engestrom, Y. (1990). Perustietoa opetuksesta. (Grundlaggande information om undervisning). Helsinki: Valtion painatuskeskus.
• Kansanen, P. (2000). Opetuksen kasitemaailma. (Undervisningens begreppsvarld). Helsinki: Opetus.
• Lahdes, E. (1997). Peruskoulun uusi didaktiikka. (Grundskolans nya didaktik). Keuruu: Otava.
• Nilsson, Peter (2008). Vad ar pedagogik? Nagra tankar om pedagogikamnet i ett jamforande perspektiv. Pedagogiska institutionen Umea universitet
• Sjostrand, Wilhelm (1968). Pedagogiska grundproblem i historisk belysning. Lund: Gleerups.
• Svedberg, Lars & Zaar, Monica (red) (1993). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber Utbildning.
• Svenska Akademien. (1952). Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Uppslagsord Pedagog , spalt P521. Svenska Akademien. Stockholm.
• Pedagogiska institutionen (2004). Sjalvvardering. Umea: Pedagogiska institutionen, Umea universitet.
• Uusikyla, K. & Atjonen, P. (2000). Didaktiikan perusteet. (Didaktikens grunder). Helsinki: WSOY.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Pedagogik .
  Bilder & media