Tunnelbanetag pa station
Cite
Paris metro
(
franska
:
Metro de Paris
,
uttal:
[met?o d? pa?i]
) ar ett av
Europas
storsta
tunnelbanenat
.
Paris
metro borjade byggas
1900
. Den storsta delen av den senare utvidgningen skedde fore
andra varldskriget
.
Byggandet av metron.
Det gors mer an 4,2 miljoner resor i metron varje dag. Ar 2015 gjordes 1 520 miljoner resor i tunnelbanan.
[
1
]
Metron har 308
tunnelbanestationer
uppdelade pa 16 linjer,
[
2
]
som stracker sig over totalt 226,9 kilometer.
[
3
]
Linje 14 som oppnades
1998
ar den modernaste linjen, och har bland annat forarlosa tag som styrs av datorer. Metron ar i trafik fran kl 05:30 -01:00 pa vardagar och till kl 02:00 pa helger (fredags- och lordagsnatt samt natt mot helgdag). Det ar det nast mest trafikerade tunnelbanesystemet i Europa efter
Moskvas tunnelbana
, och det 10:e i varlden.
Foretaget
RATP
, som har hand om metron, har over 15 000 anstallda och grundades
1897
.
Tag pa linje 5 korsar
Seine
Paris metro ar forst och framst skapad for transporter i Paris innerstad, och i viss man narforort. Stationerna ligger tatt, i medeltal 548 m emellan tva. En klar majoritet av systemet ligger under jord till skillnad fran manga andra tunnelbanesystem, hela 196 av 226,9 km ligger under jord. Over jord ligger vissa delar av linjerna i fororten samt vissa delar av linjerna 2, 5 och 6 gar pa
viadukter
i innerstaden.
Tunnlarna ligger ratt sa grunt eftersom de parisiska markforhallandena ar ratt sa daliga, sparen ligger nastan alltid mitt under en gata. For att minska belastningarna har man 75 meters kurvradie, respekteras dock inte alltid. Dessutom ligger i stort sett alltid sparen at olika hall bredvid varandra i en gemensam tunnel, stationerna ar placerade pa sidan av sparen, och inte i mitten, nagot som ar vanligt i till exempel
Stockholms tunnelbana
.
En annan egenhet ar att vissa linjer (1, 4, 6, 11, 14) gar pa
gummidack
forutom de vanliga taghjulen. Detta ar forst och framst for att forbattra accelerations- och retardationsformagan hos tagen. Det har aven den positiva bieffekten att ljudnivan och skakningarna minskar nagot, a andra sidan blir det riktigt varmt under hogtrafik under sommaren.
Sparbredden ar genomgaende
normalsparig
1,435 meter, elforsorjningen sker med hjalp av en tredje skena (750 volt likstrom). Tagen ar smalare an i manga andra tunnelbanesystem, 2,40 meter, a andra sidan ar bredden densamma i alla linjer.
De enda linjerna som innehar forgreningar ar 7 och 13, det finns dock vissa planer pa att en eventuell framtida utbyggnad av linje 14 skall ta en fran varje.
Franklin D. Roosevelt
Arts et Metiers
Cite
Glaciere
Louvre ? Rivoli
Chatelet
Mairie de Montrouge
Gambetta
Cluny ? La Sorbonne
De nya linjerna i Grand Paris Express.
Det stora flertalet av alla stationer bestar av tva spar omgardade av tva 4 meter breda
plattformar
i ett tunnelror klatt med vitt
kakel
. Ett 50-tal stationer avviker dock fran detta monster, framforallt nuvarande och tidigare andstationer som ofta har tre spar och tva plattformar, andra undantag ar stationer pa den nya linje 14 som har bredare plattformar och storre tunnelradie och dorrar mot sparen. Naturligtvis utgor aven stationerna pa
viadukter
undantag fran detta da dessa ofta ar overtackta av glastak eller av en
markis
. Det finns ocksa vissa stationer med endast ett spar, da linjen gar eller har gatt i cirkel. Pa tva stationer har man pa grund av smala gator ovanfor varit tvungen att inte placera plattformarna mittemot varandra (Commerce pa linje 8 och Liege pa linje 13). Det finns flera
overgivna
och avstangda stationer bland annat stationerna Croix Rouge,
Saint-Martin
, Haxo (pa en avstangd linje mellan linje 3bis och 7bis), Champ de Mars, Martin Nadaud och Arsenal.
Under aren har det utformats olika skyltar for att markera metroentreerna. De mest kanda ar utformade av
Hector Guimard
.
-
Metropolitain 1900
-
Metro 1900
-
Metropolitain 1910
-
Metro 1920
-
Metro 1920
-
M 1960
| Linje
|
Stracka
|
Oppnad
|
Langd
|
Stationer
|
| 1
|
La Defense
  -
Chateau de Vincennes
|
1900
|
16,5 km
|
25
|
| 2
|
Porte Dauphine
-
Nation
|
1900
|
12 km
|
25
|
| 3
|
Pont de Levallois-Becon
-
Gallieni
|
1904
|
12 km
|
25
|
| 3
bis
|
Gambetta
-
Porte des Lilas
|
1921
|
1,3 km
|
4
|
| 4
|
Porte de Clignancourt
-
Bagneux?Lucie Aubrac
|
1908
|
13,9 km
|
29
|
| 5
|
Place d'Italie
-
Bobigny Pablo Picasso
|
1906
|
14,5 km
|
22
|
| 6
|
Charles de Gaulle-Etoile
-
Nation
|
1900
|
13,5 km
|
28
|
| 7
|
Villejuif Louis Aragon
/
Mairie d'Ivry
-
La Courneuve 8 Mai 1945
|
1910
|
22,5 km
|
38
|
| 7
bis
|
Louis Blanc
-
Pre Saint-Gervais
|
1911
|
3 km
|
8
|
| 8
|
Balard
-
Pointe du Lac
|
1913
|
23,4 km
|
38
|
| 9
|
Pont de Sevres
-
Mairie de Montreuil
|
1922
|
20 km
|
37
|
| 10
|
Boulogne ? Pont de Saint-Cloud
-
Gare d'Austerlitz
|
1913
|
12 km
|
23
|
| 11
|
Chatelet
-
Mairie des Lilas
|
1935
|
6,5 km
|
13
|
| 12
|
Mairie d'Aubervilliers
-
Mairie d'Issy
|
1910
|
17,1 km
|
31
|
| 13
|
Chatillon ? Montrouge
-
Asnieres ? Gennevilliers ? Les Courtilles
/
Saint-Denis - Universite
|
1911
|
24,3 km
|
32
|
| 14
|
Mairie de Saint-Ouen
-
Olympiades
|
1998
|
13,9 km
|
13
|
| Totalt
|
1900
-
|
226,9 km
|
308
|
Linje 1
ar den forsta linjen som oppnades, ar
1900
. Med 207 miljoner resor per ar ar denna ost-vastliga linje den tyngst trafikerade i systemet. Totalt ar den 16,6 km lang och gar mellan
La Defense
och
Chateau de Vincennes
. Den senaste forlangningen, till La Defense, oppnades den
1 april
1992
. Idag kors linjen av forarlosa tag och perrongerna har glasvaggar som oppnas da tagen kommer in.
Linje 2
ar den nast aldsta linjen i systemet efter linje 1. Den oppnade ocksa
1900
, men forst den
13 december
. I borjan av
2006
beslutades det att nya vagnar ska tas i trafik pa linje 2 och tva andra linjer. Linjen gar fran
Porte Dauphine
i vast till
Nation
i ost.
Den
10 oktober
1904
oppnade den forsta delen av linje 3 och gick da mellan
Pere Lachaise
och Villiers.
1971
gjordes den senaste forlangningen fran
Gambetta
till
Gallieni
. Linjen 3bis tillhorde tidigare linje 3.
Med bara 1,3 km rals och 4 stationer ar
Linje 3bis
den kortaste i hela systemet.
1971
oppnade linjen och har inte forlangts sedan dess. Planer finns pa att binda ihop linjen med linje 7bis. Det skulle goras genom en nedlagd tunnel och man skulle aven oppna en gammal nedlagd station,
Haxo
.
Linje 4
ar den nast tyngst belastade linjen i Paris metro. Den gar i nord-sydlig riktning genom staden med andstationerna Porte de Clignancourt och
Bagneux?Lucie Aubrac
. Pa den har linjen ar det varmast pa grund av att tagen har gummidack. Vid stationerna
Chatelet
,
Les Halles
och
Saint-Michel
delar linjen station med
RER
.
Linje 5
ska tillsammans med tva andra linjer fa nya tunnelbanevagnar, enligt ett beslut fran 2006. Linjen oppnade
1906
och har 22 stationer och ar 14,6 km lang. Arligen gors 86,1 miljoner resor pa linjen. Den senaste forlangningen gjordes
1985
och gick till Bobigny-Pablo Picasso.
Linje 6
ar formad som en halvcirkel och kor den sodra delen, medan linje 2 formar den norra delen. Mer an halften av linjen gar ovan mark pa
viadukter
. 100,7 miljoner resor gors arligen pa linjen. Linjen gar bland annat forbi
Triumfbagen
och
Eiffeltornet
. Den oppnade
1909
och ar totalt 13,6 km lang med 28 stationer.
Linje 11
fran
1935
gar fran
Chatelet
i centrala Paris till station
Mairie des Lilas
i nordost. Pa linjen ligger den ubatsliknande stationen
Arts et Metiers
.
Linje 12
fran
1910
gar fran Mairie d'Aubervilliers i norr till Mairie d’Issy i soder och passerar
Concorde
i centrala staden.
Linje 14
ar den nyaste i Paris metro. Den fardigstalldes
1998
och gar per automatik, det vill saga utan
tunneltagforare
. I juni 2007 forlangdes linjen fran Bibliotheque Francois Mitterrand till Olympiades, bada belagna i sydostra Paris. 2020 forlangdes linjen norrut till
Mairie de Saint-Ouen
.
- 1980
Porte de Clichy ? Gabriel Peri Asnieres?Gennevilliers
- 1980
Porte d’Auteuil ? Boulogne Jean-Jaures
- 1981
Boulogne Jean-Jaures ? Boulogne Pont de Saint-Cloud
- 1982
Maison Blanche ? Le Kremlin Bicetre
- 1985
Le Kremlin Bicetre ? Villejuif Louis Aragon
- 1985
Eglise de Pantin ? Bobigny Pablo Picasso
- 1987
Fort d'Aubervilliers ? La Courneuve 8 mai 1945
- 1992
Pont de Neuilly ? La Defense
- 1998
Saint-Denis Basilique ? Saint-Denis Universite
- 1998
Madeleine ? Bibliotheque Francois-Mitterrand
- 2003
Madeleine ? Saint-Lazare
- 2007
Bibliotheque Francois-Mitterrand ? Olympiades
- 2008
Gabriel Peri Asnieres?Gennevilliers ? Asnieres?Gennevilliers Les Courtilles
- 2011
Creteil Prefecture ? Pointe du Lac
- 2012
Porte de la Chapelle ? Front Populaire
- 2013
Porte d'Orleans ? Mairie de Montrouge
- 2020
Saint-Lazare ? Mairie de Saint-Ouen
Linje 1
har automatiseras, detta skedde efter att man forst installerat dorrar pa stationerna, liknande de pa linje 14, med den skillnaden att de har ar halvhoga. Test har skett pa stationen Invalides (Linje 13) med dorrar som ar ca 1,7 meter hoga, men
linje 4
blev den tredje linjen med forarlosa tag ar 2022, precis som
Kopenhamns metro
.
[
4
]
Linje 4
har forlangts soderut fran
Mairie de Montrouge
till Bagneux, klart 2022.
Linje 11
forlangs norrut fran Mairie des Lilas till Rosny-Bois-Perrier, klart 2023.
Linje 12
har forlangts fran Front Populaire till Mairie d’Aubervilliers, klart 2022.
Under perioden 2019 -2030 ar 4 helt nya tunnelbanelinjer planerade att byggas inom projektet
Grand Paris Express
. De nya linjerna kommer att heta: Linje
,
,
och
.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Paris Metro
,
10 augusti 2012
.