Ett amerikanskt terrangfordon avfyrar en
BGM-71 TOW
.
MILAN
, franska andra generations pv-robotsystem
Pansarvarnsrobot
, kort
pv-robot
eller
pvrb
, ar en
robot
vars primara syfte ar att sla ut tungt bepansrade
stridsvagnar
och andra
pansarfordon
.
Pv-robotar finns i alla storlekar fran axelburna vapen som kan baras av en
soldat
till storre system avfyrade fran
lavetter
som kraver en liten grupp for att transport och anvandande till system monterade pa
stridsflygplan
eller militara fordon.
Anvandbara pv-robotvapen borjade dyka upp pa 60-talet. Forsta generationen kravde manuell styrning fran skytten medelst en
joystick
eller liknande. Robotarna var tradstyrda, dvs en elkabel lopte ut efter roboten genom vilken styrsignaler kunde sandas. Ett exempel pa denna typ av robot ar den ryska
9K11 Maljutka
.
Andra generationens robotar var forbattrade genom att man slapp anvanda joystickar for styrning, det kravdes bara att operatoren hela tiden holl lavettens sikte pa malet tills roboten traffar. Styrsignalerna skickades via radio eller trad, alternativt foljer den en laser fran siktet genom en kamera monterad i robotens nos. Exempel pa denna typ av robotar ar de amerikanska
TOW
, ryska
9K111 Fagot
och svenska
Robot 56 Bill
. Den sistnamnda slar inte heller direkt mot pansaret utan flyger ovanfor malet och slar mot det tunnare takpansaret. Dessa robotar anvands operativt idag.
Tredje generationens robotar ar sa kallade fire-and-forget-vapen. De har infraroda malsokare och laser pa malet pa samma satt som t.ex. flygets
jaktrobotar
. Amerikanska
Javelin
ar ett exempel pa en sadan robot.
De flesta moderna pv-robotar anvander sig av stridsspetsar med
riktad sprangverkan
, specifikt utformade for att sla igenom pansar. Dubbla stridsspetsar anvands i en del robotar for att kunna bekampa mycket tjockt eller laminerat pansar. Motmedel mot pv-robotar inkluderar
kompositpansar
,
pansarkjolar
(pansarplatar utanfor huvudpansaret som detonerar RSV-laddningarna och gor att kraften gar forlorad innan huvudpansaret har natts), perforerat pansar och
aktivt pansar
. Pa senare tid har aven
storsandare
och aktiva forsvarsmedel som ska skjuta ner robotarna borjat anvandas.
Introduktionen av pansarvarnsrobotar som kunde baras av en enskild infanterist eller sma grupper av infanterister och sla ut tunga stridsvagnar andrade karaktaren pa det moderna slagfaltet. Infanteriet kunde nu sla ut tunga stridsvagnar och stridsfordon pa langa avstand och oftast kunde de aven fa den ack sa viktiga forsta traffen. Tidigare i historien var soldaterna tvungna att befinna sig relativt nara for att pansarbrytande vapen som
bazooka
,
pansarvarnsgevar
eller magnetiska
stridsvagnsminor
skulle ha nagon verkan.