Pamflett (fran engelskans pamphlet , som betyder "broschyr" eller "litet hafte", har samma betydelse som medelengelskans pamf(i)let , troligen taget fran en under medeltiden popular komedi, Pamphilus, seu de Amore ) ^{[ 1 ]} ar en liten skrift eller broschyr .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Nar tryckpressen uppfanns sa mojliggjorde detta en storre spridning av texter. Mindre blad eller haften kallades da pamfletter. Pamfletter anvandes under denna tid framst i England , Frankrike , och Tyskland . ^{[ 2 ]} Den forsta gangen pamfletten fick en stor betydelse var under reformationen , dar framst Luthers egna pamfletter spreds. ^{[ 1 ]}

Kanda upplysningsfilosofer sa som Voltaire , Diderot , och Rousseau anvande sig av pamfletter for att sprida sina ideer. Aven under den franska revolutionen kom pamfletter att spela en stor roll nar olika politiska grupperingar anvande dem for att sprida sina budskap. ^{[ 2 ]}

Fran 1900-talet och framat har pamfletterna fortsatt spela en politisk roll. Dock har pamfletten pa senare tid fatt ett utokat anvandningsomrade. Pamfletten har delvis forlorat sin roll som enbart politiskt redskap och kommit till att anvandas i allmant informationssyfte av foretag, myndigheter och organisationer. ^{[ 2 ]}

Svenska pamfletter under frihetstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under frihetstiden borjade kritiken mot kyrkan att vaxa bland folket. Politiska pamfletter blev da en naturlig del i propagandan mot religionen. Pamfletterna blev aven att satt att bilda opinion mot datidens politiker, om an i forsiktig utstrackning. En bidragande faktor till pamfletternas stora anvandning i samhallsdebatten lag i att det radande samhallsstyret med tva partier, hattarna och mossorna , tillat oppen debatt och yttrandefrihet i hogre grad an tidigare.

Frihetstidens liberala tryckfrihetslagar bidrog till en allt oppnare samhallsdebatt. Darmed foll det naturligt att pamfletter fick stor anvandning nar budskap skulle spridas. ^{[ 3 ]} Tiden fore Gustav III:s statskupp hade de politiska mediala striderna blivit allt skoningslosare och pamfletterna fatt ett allt aggressivare sprakbruk. Nar sedan Gustav III tog makten och inforde envalde forlorade den mediala opinionsbildningen sin betydelse. Dessutom innebar Gustav III:s tid vid makten att en mer auktoritar pressideologi tog form. ^{[ 4 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]