한국   대만   중국   일본 
Paavo Nurmi ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Paavo Nurmi

Fran Wikipedia
Paavo Nurmi
Paavo Nurmi vid OS i Antwerpen 1920
Paavo Nurmi vid OS i Antwerpen 1920

Paavo Nurmi vid OS i Antwerpen 1920

Friidrott , herrar
Nation: Finland Finland
Olympiska spel
Guld Antwerpen 1920 10 000 m
Guld Antwerpen 1920 Terranglopning
Guld Antwerpen 1920 Lagterranglopning
Silver Antwerpen 1920 5 000 m
Guld Paris 1924 1 500 m
Guld Paris 1924 5 000 m
Guld Paris 1924 Terranglopning
Guld Paris 1924 Lagterranglopning
Guld Paris 1924 3 000 m (lag)
Guld Amsterdam 1928 10 000 m
Silver Amsterdam 1928 5 000 m
Silver Amsterdam 1928 3 500 m (hinderlopning)

Paavo Johannes Nurmi , fodd 13 juni 1897 i Abo , dod 2 oktober 1973 i Helsingfors , var en framgangsrik finsk medel- och langdistanslopare. Han satte 22 officiella och 21 inofficiella varldsrekord samt vann aren 1920?1928 9 olympiska guldmedaljer. Paavo Nurmi var sin tids mest beromde lopare [ kalla behovs ] och anses ofta som Finlands storste idrottsman genom alla tider [ kalla behovs ] . Han dominerade medel- och langdistansstrackorna under 14 ars tid, nagot som forst andades nar han strax fore sommar-OS 1932 pa grund av ett ihardigt lobbande av den svenske IOK-medlemmen Sigfrid Edstrom blev forklarad som proffs och avstangd fran internationellt tavlande pa livstid [ kalla behovs ] .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Paavo Nurmi foddes i Abo som son i en smajordbrukarfamilj och vaxte upp under enkla forhallanden. Fadern Johan Fredrik Nurmi var snickare och Paavo Nurmi hade fyra yngre syskon. Han vaxte upp i centrala Abo fran 1903 och skulle bo i familjens lagenhet fram till 1932. Han fick redan som barn bidra till familjens forsorjning. Han blev tidigt intresserad av lopning, forst genom att agera publik vid lokala friidrottares traningsrundor. Vid nio ars alder vann han ett skollopp pa 1 500 meter. Efter ett uppehall kom han fran 15 ars alder, inspirerad av Hannes Kolehmainens prestationer vid OS i Stockholm 1912, att ateruppta lopningen och kopte sina forsta loparskor. Han gick 1914 med i friidrottsforeningen Turun Urheiluliitto som han skulle tillhora hela livet.

Vid sidan av traningen arbetade han pa Ab. H. Ahlberg & Co innan han blev inkallad till militartjanst i Bjorneborgs brigad 1919. I det militara imponerade han i friidrottstavlingar och genom sin uthallighet vid marscher med packning. 1920 foljde genombrottet nar han vann OS-guld i Antwerpen pa 10 000 meter och aven vann terranglopningen individuellt och i lag tillsammans med Heikki Liimatainen och Teodor Koskenniemi .

Avstangningen som hindrade honom fran att delta i OS 1932 ledde tillsammans med personliga motgangar till en forbittring. Han sag sig som offer for en svensk komplott efter Sigfrid Edstroms lobbande for att fa honom avstangd och efter att en tidning i Stockholm skrivit negativt om honom. Han fick stod i hemlandet dar man inte tyckte om det svenska agerandet och Finland deltog inte i Finnkampen i 7 ar. Hans aktenskap slutade i skilsmassa 1935. Efter den aktiva karriaren startade han en herrmodebutik i Helsingfors och byggde upp ett framgangsrikt byggforetag. Han deltog i Fortsattningskriget .

Han aterkom i offentligheten vid de Olympiska sommarspelen 1952 dar han tande den olympiska elden . Han kvarstod i offentligheten ytterligare nagra ar, men under sina sista ar led han av depressioner, drabbades av flera hjartinfarkter och blev nastan blind. Han fick en statsbegravning och fordes i en bilkolonn fran Helsingfors till Abo gamla kyrkogard.

Paavo Nurmi tander elden vid 1952 ars olympiska sommarspel .

Betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Fram till 13 augusti 2008 var Nurmi, Larissa Latynina , Mark Spitz och Carl Lewis de idrottare som tagit flest guldmedaljer i olympiska spel. Den dagen tog Michael Phelps sitt 10:e och 11:e guld i simning. Nurmi anses allmant som Finlands storste idrottsman genom alla tider. Han fick en statsbegravning vid sin bortgang och ligger begravd i familjegraven i Abo. Nurmi star staty utanfor Olympiastadion i Helsingfors. Han forarades dessutom ett portratt pa den numera med euro ersatta 10-markssedeln. Pa motsatta sidan av sedeln var Olympiastadion i Helsingfors avbildad. Nurmi anses an idag av manga runtom i varlden som en av de framsta loparna genom tiderna. Vid de olympiska spelen i Helsingfors 1952 var det en rord Paavo Nurmi som fick lopa in i stadion och tanda den olympiska elden vid invigningen.

Minnesmarken [ redigera | redigera wikitext ]

Ett antal statyer med Nurmi finns uppstallda, i Finland och utomlands. Waino Aaltonen got (1924/1925) en ursprunglig bronsskulptur, som numera star pa museet Ateneum i Helsingfors. Kopior av denna har senare tillverkats for placering vid Helsingfors Olympiastadion (1952), i Abo (1955), vid/pa Olympiska museet i schweiziska Lausanne (1994) och i Jyvaskyla (2001). [ 1 ]

Ett antal statyetter tillverkades i borjan pa 1950-talet for att sponsra idrottsanlaggningarna i Otnas . En av dessa [ kalla behovs ] aterfanns vid 1961 ars bargning av regalskeppet Vasa ; denna hade placerats pa skeppet nagra dagar tidigare av skamtlystna studenter vid Helsingfors tekniska hogskola . [ 2 ] Dessutom har Nurmi skulpterats av Renee Sintenis (1926) och Carl Eldh . Eldhs Lopare fran 1937 presenterar de kampande loparna Nurmi och Edvin Wide , sida vid sida.

Asteroiden 1740 Paavo Nurmi ar uppkallad efter honom. [ 3 ]

Meriter [ redigera | redigera wikitext ]

OS-medaljer [ redigera | redigera wikitext ]

Varldsrekord [ redigera | redigera wikitext ]

De varldsrekord Paavo Nurmi satte, alla godkanda av IAAF :

Distans Tid Plats och datum Slogs av
1 500 m 3.52,6 [ 4 ] Helsingfors, 1924 Otto Peltzer, 1926
1 mile 4.10,4 Stockholm, 1923 Jules Ladoumegue, 1931
2 000 m 5.26,3 Tammerfors, 1922 Edvin Wide, 1925
2 000 m 5.24,6 Kuopio, 1927 Eino Purje, 1927
3 000 m 8.28,6 Abo, 1922 Edvin Wide, 1925
3 000 m 8.25,4 Berlin, 1926 Paavo Nurmi, 1926
3 000 m 8.20,4 Stockholm, 1926 Janusz Kusocinski, 1932
2 miles 8.59,6 Helsingfors, 1931 Donald Lash, 1936
3 miles 14.11,2 Stockholm, 1923 Lauri Lehtinen, 1932
5 000 m 14.35,4 Stockholm, 1922 Paavo Nurmi, 1924
5 000 m 14.28,2 [ 4 ] Helsingfors, 1924 Lauri Lehtinen, 1932
4 miles 19.15,4 Viborg, 1924 Janusz Kusocinski, 1932
5 miles 24.06,2 Viborg, 1924 (sista godkanda rekordet)
6 miles 29.36,4 London, 1930 Ilmari Salminen, 1937
10 000 m 30.40,2 Stockholm, 1921 Ville Ritola, 1924
10 000 m 30.06,2 Kuopio, 31 augusti 1924 Ilmari Salminen, 1937
15 000 m 46.49,6 Berlin, 1928 (sista godkanda rekordet)
10 miles 50.15,0 Berlin, 1928 Viljo Heino, 1945
20 000 m 1.04.38,4 Stockholm, 1930 Juan Zabala, 1936
19 210 m En timme Berlin, 1928 Viljo Heino, 1945
4 × 1500 m 16.26,2 Stockholm, 1926 Finland, 1926
4 × 1500 m 16.11,4 Viborg, 1926 Storbritannien, 1931

Forutom dessa satte han 29 varldsrekord inomhus, [ kalla behovs ] men IAAF godkande inte sadana rekord forran 1987.

Utmarkelsetecken [ redigera | redigera wikitext ]

[ Redigera Wikidata ]

Kallhanvisningar [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ "Var springer Paavo?". Arkiverad 10 juni 2015 hamtat fran the Wayback Machine . Wam.fi, 2012-05-21. Last 19 februari 2013.
  2. ^ Ilhamaki, Olli (2011-04-28): "Teekkarien kuningasjaynasta puoli vuosisataa". Yle.fi. Last 19 februari 2013. (finska)
  3. ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names ? (1740) Paavo Nurmi . Springer Berlin Heidelberg. sid. 138. ISBN 978-3-540-29925-7 . https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1741 . Last 24 september 2017  
  4. ^ [ a b ] "Elaintarha - A unique World record warm-up". Arkiverad 4 mars 2016 hamtat fran the Wayback Machine . Caltrack.com, 2004-11-19. Last 6 augusti 2014. (engelska)
  5. ^ las online , svr100.fi , last: 4 september 2023. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b ] las online , kansallisbiografia.fi , last: 26 maj 2023. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ las online , ritarikunnat.fi , last: 20 september 2023. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Antti Matikkala , Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat , Edita, 2017, s. 273, ISBN 978-951-37-7005-1 . [kalla fran Wikidata]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]