Paavo Johannes Nurmi
, fodd
13 juni
1897
i
Abo
, dod
2 oktober
1973
i
Helsingfors
, var en framgangsrik
finsk
medel- och langdistanslopare. Han satte 22 officiella och 21 inofficiella varldsrekord samt vann aren 1920?1928 9 olympiska guldmedaljer. Paavo Nurmi var sin tids mest beromde lopare
[
kalla behovs
]
och anses ofta som Finlands storste idrottsman genom alla tider
[
kalla behovs
]
. Han dominerade medel- och langdistansstrackorna under 14 ars tid, nagot som forst andades nar han strax fore
sommar-OS 1932
pa grund av ett ihardigt lobbande av den svenske IOK-medlemmen
Sigfrid Edstrom
blev forklarad som proffs och avstangd fran internationellt tavlande pa livstid
[
kalla behovs
]
.
Paavo Nurmi foddes i Abo som son i en smajordbrukarfamilj och vaxte upp under enkla forhallanden. Fadern Johan Fredrik Nurmi var snickare och Paavo Nurmi hade fyra yngre syskon. Han vaxte upp i centrala Abo fran 1903 och skulle bo i familjens lagenhet fram till 1932. Han fick redan som barn bidra till familjens forsorjning. Han blev tidigt intresserad av lopning, forst genom att agera publik vid lokala friidrottares traningsrundor. Vid nio ars alder vann han ett skollopp pa 1 500 meter. Efter ett uppehall kom han fran 15 ars alder, inspirerad av
Hannes Kolehmainens
prestationer vid OS i Stockholm 1912, att ateruppta lopningen och kopte sina forsta loparskor. Han gick 1914 med i friidrottsforeningen Turun Urheiluliitto som han skulle tillhora hela livet.
Vid sidan av traningen arbetade han pa Ab. H. Ahlberg & Co innan han blev inkallad till militartjanst i Bjorneborgs brigad 1919. I det militara imponerade han i friidrottstavlingar och genom sin uthallighet vid marscher med packning. 1920 foljde genombrottet nar han vann OS-guld i Antwerpen pa 10 000 meter och aven vann terranglopningen individuellt och i lag tillsammans med
Heikki Liimatainen
och
Teodor Koskenniemi
.
Avstangningen som hindrade honom fran att delta i OS 1932 ledde tillsammans med personliga motgangar till en forbittring. Han sag sig som offer for en svensk komplott efter Sigfrid Edstroms lobbande for att fa honom avstangd och efter att en tidning i Stockholm skrivit negativt om honom. Han fick stod i hemlandet dar man inte tyckte om det svenska agerandet och Finland deltog inte i
Finnkampen
i 7 ar. Hans aktenskap slutade i skilsmassa 1935. Efter den aktiva karriaren startade han en herrmodebutik i Helsingfors och byggde upp ett framgangsrikt byggforetag. Han deltog i
Fortsattningskriget
.
Han aterkom i offentligheten vid de
Olympiska sommarspelen 1952
dar han tande
den olympiska elden
. Han kvarstod i offentligheten ytterligare nagra ar, men under sina sista ar led han av depressioner, drabbades av flera hjartinfarkter och blev nastan blind. Han fick en statsbegravning och fordes i en bilkolonn fran Helsingfors till Abo gamla kyrkogard.
Paavo Nurmi tander elden vid
1952 ars olympiska sommarspel
.
Fram till 13 augusti 2008 var Nurmi,
Larissa Latynina
,
Mark Spitz
och
Carl Lewis
de idrottare som tagit flest guldmedaljer i olympiska spel. Den dagen tog
Michael Phelps
sitt 10:e och 11:e guld i simning. Nurmi anses allmant som Finlands storste idrottsman genom alla tider. Han fick en statsbegravning vid sin bortgang och ligger begravd i familjegraven i Abo. Nurmi star staty utanfor Olympiastadion i Helsingfors. Han forarades dessutom ett portratt pa den numera med euro ersatta 10-markssedeln. Pa motsatta sidan av sedeln var Olympiastadion i Helsingfors avbildad. Nurmi anses an idag av manga runtom i varlden som en av de framsta loparna genom tiderna. Vid de olympiska spelen i Helsingfors 1952 var det en rord Paavo Nurmi som fick lopa in i stadion och tanda den olympiska elden vid invigningen.
Ett antal statyer med Nurmi finns uppstallda, i Finland och utomlands.
Waino Aaltonen
got (1924/1925) en ursprunglig bronsskulptur, som numera star pa museet
Ateneum
i Helsingfors. Kopior av denna har senare tillverkats for placering vid
Helsingfors Olympiastadion
(1952), i
Abo
(1955), vid/pa Olympiska museet i schweiziska
Lausanne
(1994) och i
Jyvaskyla
(2001).
[
1
]
Ett antal statyetter tillverkades i borjan pa 1950-talet for att sponsra idrottsanlaggningarna i
Otnas
. En av dessa
[
kalla behovs
]
aterfanns vid 1961 ars bargning av
regalskeppet Vasa
; denna hade placerats pa skeppet nagra dagar tidigare av skamtlystna studenter vid
Helsingfors tekniska hogskola
.
[
2
]
Dessutom har Nurmi skulpterats av
Renee Sintenis
(1926) och
Carl Eldh
. Eldhs
Lopare
fran 1937 presenterar de kampande loparna Nurmi och
Edvin Wide
, sida vid sida.
Asteroiden
1740 Paavo Nurmi
ar uppkallad efter honom.
[
3
]
De varldsrekord Paavo Nurmi satte, alla godkanda av
IAAF
:
Distans
|
Tid
|
Plats och datum
|
Slogs av
|
1 500 m
|
3.52,6
[
4
]
|
Helsingfors, 1924
|
Otto Peltzer, 1926
|
1
mile
|
4.10,4
|
Stockholm, 1923
|
Jules Ladoumegue, 1931
|
2 000 m
|
5.26,3
|
Tammerfors, 1922
|
Edvin Wide, 1925
|
2 000 m
|
5.24,6
|
Kuopio, 1927
|
Eino Purje, 1927
|
3 000 m
|
8.28,6
|
Abo, 1922
|
Edvin Wide, 1925
|
3 000 m
|
8.25,4
|
Berlin, 1926
|
Paavo Nurmi, 1926
|
3 000 m
|
8.20,4
|
Stockholm, 1926
|
Janusz Kusocinski, 1932
|
2 miles
|
8.59,6
|
Helsingfors, 1931
|
Donald Lash, 1936
|
3 miles
|
14.11,2
|
Stockholm, 1923
|
Lauri Lehtinen, 1932
|
5 000 m
|
14.35,4
|
Stockholm, 1922
|
Paavo Nurmi, 1924
|
5 000 m
|
14.28,2
[
4
]
|
Helsingfors, 1924
|
Lauri Lehtinen, 1932
|
4 miles
|
19.15,4
|
Viborg, 1924
|
Janusz Kusocinski, 1932
|
5 miles
|
24.06,2
|
Viborg, 1924
|
(sista godkanda rekordet)
|
6 miles
|
29.36,4
|
London, 1930
|
Ilmari Salminen, 1937
|
10 000 m
|
30.40,2
|
Stockholm, 1921
|
Ville Ritola, 1924
|
10 000 m
|
30.06,2
|
Kuopio,
31 augusti
1924
|
Ilmari Salminen, 1937
|
15 000 m
|
46.49,6
|
Berlin, 1928
|
(sista godkanda rekordet)
|
10 miles
|
50.15,0
|
Berlin, 1928
|
Viljo Heino, 1945
|
20 000 m
|
1.04.38,4
|
Stockholm, 1930
|
Juan Zabala, 1936
|
19 210 m
|
En timme
|
Berlin, 1928
|
Viljo Heino, 1945
|
4 × 1500 m
|
16.26,2
|
Stockholm, 1926
|
Finland, 1926
|
4 × 1500 m
|
16.11,4
|
Viborg, 1926
|
Storbritannien, 1931
|
Forutom dessa satte han 29 varldsrekord inomhus,
[
kalla behovs
]
men
IAAF
godkande inte sadana rekord forran 1987.
[
Redigera Wikidata
]
- ^
"Var springer Paavo?".
Arkiverad
10 juni 2015 hamtat fran the
Wayback Machine
. Wam.fi, 2012-05-21. Last 19 februari 2013.
- ^
Ilhamaki, Olli (2011-04-28):
"Teekkarien kuningasjaynasta puoli vuosisataa".
Yle.fi. Last 19 februari 2013.
(finska)
- ^
Schmadel, Lutz D. (2007).
Dictionary of Minor Planet Names ? (1740) Paavo Nurmi
. Springer Berlin Heidelberg. sid. 138.
ISBN 978-3-540-29925-7
.
https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1741
. Last 24 september 2017
- ^ [
a
b
]
"Elaintarha - A unique World record warm-up".
Arkiverad
4 mars 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
. Caltrack.com, 2004-11-19. Last 6 augusti 2014.
(engelska)
- ^
las online
,
svr100.fi
, last: 4 september 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
las online
,
kansallisbiografia.fi
, last: 26 maj 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
ritarikunnat.fi
, last: 20 september 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Antti Matikkala
,
Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat
, Edita, 2017, s. 273,
ISBN 978-951-37-7005-1
.
[kalla fran Wikidata]