Parsvardighet (engelska peerage med titeln peer , av franska pair och latin par, jamlike ) betecknar idag den adelsvardighet som tillkommer medlemmar av det brittiska parlamentets overhus .

Begreppet har aven anvants om medlemmar i motsvarande organ i Frankrike fram till 1848 med avbrott for aren efter franska revolutionen 1789 och i Portugal fran 1826 till det republikanska statsskickets inforande 1911.

Namnet och begreppet harstammar fran den medeltida feodalismen , enligt vars rattsuppfattning alla vasaller under samma lansherre ansag sig som jamlikar (latin pares ). Vid domstolarna hade de att doma i varandras mal, da ingen, som ej var deras jamlike, fick sitta till doms over dem. Kungens omedelbara vasaller, kronvasallerna , bildade i den fullt utvecklade vasallstaten en hogsta domstol (franska cour des pairs ). Dess medlemmar, i Frankrike kallade pairs de France , kom efter hand att utgoras uteslutande av de maktigaste kronvasallerna, vilka med tiden lyckades fa sina rattigheter och skyldigheter arftliga efter primogenitur .

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

Vid capetingernas tilltrade till franska tronen (987) fanns i Frankrike endast sex parer, hertigarna av Normandie , Burgund och Aquitaine samt grevarna av Flandern , Toulouse och Champagne . Senare tillkom sju andliga parer, arkebiskoparna av Reims och Paris samt biskoparna av Laon , Langres , Beauvais , Noyon och Chalons , och 27 varldsliga, samtliga hertigar (dock var inte alla hertigar parer).

Allteftersom kungamakten konsoliderades, minskades parernas makt och anseende. Dock fick de genom Ludvig XIV stadfast sin sedvaneratt att vid viktiga tillfallen ha sate och stamma i parlamentet (Frankrikes hogsta domstol). Genom franska revolutionen 1789 slopades parinstitutionen, men aterinfordes genom den ”konstitutionella kartan” 1814, som skapade en parskammare ( chambre des pairs ), vars medlemmar utnamndes av kungen for livstid i obegransat antal forutom kungliga prinsar, som var sjalvskrivna. Napoleon I inforde 1815 en parskammare med arftliga ledamoter. Julirevolutionen 1830 avskaffade det arftliga parskapet, men 1831 fick kungen ratt att inom vissa kategorier av medborgare, dock ej arkebiskopar och biskopar, utse parer pa livstid. Februarirevolutionen 1848 upphavde aven denna parskammare, och sedan dess ar den forsvunnen ur Frankrikes statsskick. Fran 1875 till 1918 bestod dock senaten delvis av ett visst antal oavsattliga senatorer ( senateurs inamovibles ).

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Inom Forenade konungariket Storbritannien och Nordirland ar parsvardighet ( engelska : peerage ) en benamning pa det system av titlar som anger om innehavaren har adlig vardighet. Vardigheten utdelas av den brittiske monarken och kan endast innehas av dennes undersatar. En commoner ar alla de undersatar som varken ar en par ( peer ) eller monarken sjalv. Parsvardigheten ar i vissa fall arftlig men tillkommer da endast huvudmannen for varje att, yngre soner till en huvudman kan ges en av huvudmannens sekundartitlar, om sadan finns. Arftliga parskap har efter 1900-talets mitt huvudsakligen getts till medlemmar av kungafamiljen. ^{[ 1 ]} Premiarminister Margaret Thatcher valde att gora tre avsteg fran traditionen da hon 1983 bad drottningen att utnamna tva nya viscounter, de forsta sedan 1964. En vecka efter parlamentsvalet i Storbritannien den 9 juni 1983 utnamndes William Whitelaw , Storbritanniens bitradande premiarminister , till Viscount Whitelaw ^{[ 2 ]} , och den 15 juli utnamndes George Thomas, avgaende talman i brittiska underhuset , till Viscount Tonypandy . ^{[ 3 ]} Den 24 februari 1984 utnamndes slutligen forre premiarministern Harold Macmillan till Earl of Stockton . Det var forsta gangen sedan 1956 som en icke-kunglig person adlats till earl. ^{[ 4 ]} Kritiken mildrades av det faktum att bade Whitelaw och Thomas saknade manliga arvingar och deras titlar skulle salunda do ut med dem. Nar Macmillan avled 1986 arvdes earltiteln av hans sonson Alexander (Macmillans son Maurice avled redan 1984). ^{[ 5 ]}

Livstidsparernas ( life peers ) parsvardighet, endast med barons rang, gar inte i arv. ^{[ 6 ]} Livtidsparer infordes pa 1800-talet for att kunna tillsatta overhusets laglorder , men under 1900-talets mitt har det i praktiken overgatt till att bli ett politiskt beloningssystem. ^{[ 6 ]}

Parernas roll var ursprungligen att besatta platserna i overhuset , House of Lords . Ratten for arftliga parer till en plats i overhuset har dock successivt begransats genom unionsbildningarna mellan England , Skottland och Irland samt av politiska reformer med just detta syfte under modern tid. Genom inforandet av House of Lords Act 1999 avskaffades de arftliga parernas automatiska ratt att sitta i overhuset, med undantag for 90 parer. Av dessa ar 90 valda av overhuset, medan befattningarna som Earl Marshal och Lord Great Chamberlain ingar ex officio , for att de ska kunna utfora sina ceremoniella uppgifter i overhuset. ^{[ 7 ]}

Av parernas privilegier kvarstar darutover idag endast ratten att fa begara audiens hos monarken for att framlagga arenden som galler allmant val och ratten att slippa arrest vid civilrattsliga mal. ^{[ 8 ]}

Titlar [ redigera | redigera wikitext ]

Parsvardigheten omfattar i fallande rangordning foljande grader.

Heraldisk rangkrona	Engelsk benamning	Svensksprakig motsvarighet	Not
	Duke	Hertig	[ 1 ]
	Marquess	Markis	[ 1 ]
	Earl	(motsvarar greve , men brukar inte oversattas)	[ 1 ]
	Viscount	Vicomte / Viscount	[ 1 ]
	Baron (for England och Irland) Lord of Parliament (for Skottland)	Baron	[ 1 ]

Den vardagliga titeln ar lord [titel], utom for hertigar. Tilltalet fran nagon av lagre rang ar "Min herre" ( My Lord ), utom for hertigar som tilltalas "Ers nad" ( Your Grace ). ^{[ 1 ]}

Rangordning [ redigera | redigera wikitext ]

Rangordningen mellan olika parer av samma grad beror i fallande ordning pa nar titeln forlanats:

1. Parer av England (utnamnda fore unionsakten 1707)
2. Parer av Skottland (utnamnda fore unionsakten 1707)
3. Parer av Kungariket Storbritannien (utnamnda mellan unionsakterna 1707 och 1800)
4. Parer av Irland (utnamnda fore unionsakten 1800)
5. Parer av Forenade kungariket Storbritannien och Irland (efter maj 1800)
6. Parer av Irland (som utnamnts efter 1800)
7. Livstidsparer

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Adelstitlar
• Brittiska titlar
• Baronet
• Knight

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Peerage i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Par i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Parsvardighet .?