Partvinnad kabel

Fran Wikipedia
Varje par ar tvinnat for att motverka storningar.

Partvinnad kabel , aven twisted pair-kabel (TP-kabel), ar en signalkabel som bestar av par av tvinnade ledare, darav namnet. Ledarna ar tvinnade for att motverka storningar, dels i form av overhorning mellan ingaende par och dels i form av instralade elektromagnetiska storningar fran yttre kallor. TP-kabel anvands till exempel for Ethernet , for signalkretsar inom industriautomation , for audiokablar mellan mikrofoner eller instrument och mixerbord eller forstarkare inom PA (public address) och for telefoni .

Rak och korsad kabel med kontaktdon for dataoverforing [ redigera | redigera wikitext ]

Da en kabel innehaller ett (eller fler) par for sandning ("Tx") och ett (eller fler) andra par for mottagning ("Rx"), maste den ena andans sandarpar kopplas som mottagarpar i andra andan. Da kontakterna i allmanhet ar symmetriska maste antingen de tva apparaterna tolka kontakternas stift olika eller kabeln kopplas sa att stiften i vardera andan inte, vad galler dessa par, kopplas till samma ledare. Bada metoderna anvands, den forra da de tva apparaterna har olika funktion (till exempel dator och natverksapparat), den senare da de uppfattas lika. Modern apparatur kan ofta kanna av hur den andra apparaten ar konfigurerad, varvid bada metoderna fungerar.

En korskopplad (eng: cross-over ) TP-kabel anvands nar till exempel tva hubbar , switchar eller tva natverkskort kopplas ihop, annars anvands rak TP-kabel (eng: straight through ). Switchar och hubbar med speciella uplink -kontakter, eller kontakter dar uplink finns som en valbar eller automatisk mojlighet, tillater dock att man kopplar samman dem med raka kablar.

Se artikeln om EIA/TIA-568 for att veta hur man kan se om en kabel ar korsad eller rak.

Kontaktdon for Ethernetkablar [ redigera | redigera wikitext ]

TP-kablar har oftast 8P8C kontakter, vanligen kallade RJ-45-kontakt. Skarmade kablar kan ocksa ha TERA-kontakt .

Skarmning [ redigera | redigera wikitext ]

UTP-kabel.

TP-kablar kan ha skarmning runt de inre paren och/eller kabeln som helhet for att reducera risken for inre och yttre elektriska storningar. Skarmningen kan utgoras av metallfolie eller en tat vav av metalltrad, dar det forra ar nagot billigare.

UTP [ redigera | redigera wikitext ]

UTP, en forkortning av Unshielded Twisted Pair , oskarmad tvinnad parkabel, ar idag den mest tillverkade kabeln. For dataoverforingskablar anvands ofta fyra par. De fyra tradparen ar oskarmade. Detta kan resultera i mer elektriska storningar an en STP- eller ScTP-kabel. Fordelarna med en UTP-kabel ar att den inte behover jordas. Den ar darfor bade billigare och enklare att hantera.

STP [ redigera | redigera wikitext ]

STP-kabel. Klicka pa bilden for att se skarmningen i detalj.

Skarmade partvinnade kablar med individuell skarm for industriautomation

Denna typ av kabel kallas inom industriautomation for parskarmad styrkabel och anvands framst for storningskansliga givarkretsar. Den har normalt ocksa en gemensam yttre skarm. Ett exempel pa en sadan kabel ar FQAR-PIG 8X2X1.0 .

Skarmade partvinnade balanserade multikablar for PA

Denna typ av kabel anvands for audiokablar med flera balanserade signaler (dvs med flera tvinnade par med individuell skarm), sa kallade multikablar , mellan scen och mixerbord inom PA (public address) . Forutom till skydd mot storningar anvands ofta skarmen aven for stromforsorjning av kondensatormikrofoner genom sa kallad fantommatning .

Skarmade partvinnade kablar for datanatverk

STP, en forkortning av Shielded Twisted Pair . Vanligen avses en kabel med fyra par tvinnade koppartradar varav varje par har en skarm runt sig for att motverka storningar, samt en yttre skarm runt hela gruppen for att forstarka skyddet. Nackdelen med STP-kabel ar att den maste jordas och ar dyr att tillverka, men den har bast skydd mot elektriska storningar. Ett skal att valja denna slags kabel, i stallet for fiberoptisk kabel , ar att den kan leverera stromforsorjning, saval som datasignal, Power Over Ethernet . Vill man bara ha storningsokanslighet sa ar den optiska fibern det vanligare alternativet.

Det ar viktigt att jordningen gors korrekt, annars okar , snarare an minskar risken for att drabbas av storningar [ kalla behovs ] .

ScTP [ redigera | redigera wikitext ]

ScTP-kabel. Lagg marke till folien runt som sticker ut 1 cm mer an plastholjet.

Partvinnade kablar med yttre skarm for industriautomation

Denna typ av kabel kallas inom industriautomation for skarmad styrkabel och anvands normalt som signalkablar mellan styrsystem och sensorer och aktorer. Den har en gemensam yttre skarm men ingen individuell skarm for ingaende par. Ett vanligt exempel pa en sadan kabel ar FQAR-PG 16X2X0,5 .

Skarmade partvinnade balanserade kablar for inspelningsstudio, PA och exklusiv HiFi

Denna typ av kabel anvands for audiokablar med en balanserad signal (dvs med ett tvinnat par med individuell skarm), mellan till exempel mikrofon och mixerbord eller mellan utrustningar. Forutom till skydd mot storningar anvands ofta skarmen aven for stromforsorjning av kondensatormikrofoner genom sa kallad fantommatning .

Partvinnade kablar med yttre skarm for datanatverk

ScTP, en forkortning av Screened Twisted Pair , ar valdigt lik STP-kabeln. Det som skiljer bada kablarna ar att ScTP-kabeln inte har nagon skarm runt varje par av tradar, vilket innebar att den inte skyddas mot Cross-talk, endast mot yttre storningar.

ScTP kallas ocksa FTP ( Foiled Twisted Pair ). Ibland kallas denna typ felaktigt for STP.

Ocksa ScTP maste jordas ordentligt for att fungera som avsett.

Precisa namn [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet STP har av olika forfattare och olika tillverkare anvants for att beteckna olika varianter av skarmning. For att ha full klarhet i hur en kabel ar skarmad kan de darfor ocksa benamnas med mer precisa namn:

  • S/UTP ar kablar som har en skarm av vavd metalltrad runt hela kabeln, men dar de inre paren ar oskarmade, "unshielded".
  • S/FTP ar kablar med en vav av metalltrad runt hela kabeln och folieskarmning runt de inre paren.
  • S/STP ar kablar med vav av metalltrad runt saval hela kabeln som de inre paren.
  • U/STP ar kablar som saknar yttre skarmning, men har en skarm runt varje ledningspar. Modellen ar utgangen, men anvandes for Token Ring och saldes under namnet STP-A.

Alla dessa fyra varianter har i olika sammanhang kallats kort och gott STP.

Kategorier for datanatverk [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns atta kategorier av TP-kablar for datanatverk, sju stycken etablerade och en var 2008 under utformning.

  • Cat 1 ? Anvands for telefoni och ar inte lampad for dataoverforing.
  • Cat 2 ? Upp till 4 Mbps dataoverforingshastighet.
  • Cat 3 ? Anvands i 10BASE-T Ethernet-natverk; har en hastighet pa 10 Mbps.
  • Cat 4 ? Anvands i Token Ring -natverk; har en hastighet pa 16 Mbps.
  • Cat 5 ? Anvands i Fast Ethernet / 100BASE-TX , hastigheter pa 100 Mbps.
  • Cat 5e ? Anvands for natverk med hastighet upp till 1 Gbit/s. (1000Base-T) [ 1 ]
  • Cat 6 ? Anvands for natverk med hastighet upp till 10 Gbit/s. ( 10GBase-T ) [ 1 ] Maximal kabellangd for 10Gbit/s ar 55 meter.
  • Cat 6A ( Augmented Category 6 ) ? Cat 6A stodjer en hastighet pa 10Gbit/s med en maximal kabellangd pa 100 meter [ 2 ]
    Kablar saljs ibland med markningen 6e , men det ar inte en formell standard och det ar inte sakert att sadana klarar alla krav for 6A. [ 3 ]
  • Cat 7 ? En standard for STP-kabel (ISO/IEC 11801), dar de skyddande holjena inte bara skall minska externa storningar, utan ocksa minska Cross Talk , sa att man kan anvanda upp till 100 meter langa kablar mellan noderna . Laboratorieforsok har visat att det ar mojligt att sanda datatrafik om 100 Gbps over kategori 7-kabel, med en maxlangd om 70 meter. Forsok gors att oka denna langd till 100 meter. [ 4 ]
  • Cat 8

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Cisco Systems (2005). ”3-5”. CCNA 1 and 2 Companion Guide, Revised (Cisco Networking Academy Program) (tredje upplagan). Cisco Press   ISBN 1-58713-150-1 .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]