Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2015-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Ornitologi ( grekiskans ornis , "fagel" och logos , "ord/vetenskap") ar ett falt inom zoologin som omfattar det vetenskapliga studiet av faglar . Flera aspekter av ornitologin skiljer sig fran andra narliggande discipliner, kanske framst pa grund av sin visuella och estetiska karaktar. Detta har resulterat i att ovanligt manga amatorer agnar sig at faltstudier inom en vetenskaplig kontext. Resultat fran sadana studier kan senare anvandas for vidare forskning. Termen ornitologi anvands for ett brett spektrum av foreteelser som alla syftar att pa ett eller annat satt studera faglar.

Definitioner ^{[ kalla behovs ]} [ redigera | redigera wikitext ]

Man delar ofta in manniskor som studerar faglar i tva ratt grovhuggna kategorier: ornitologer och fagelskadare . De som yrkesmassigt ringmarker och forskar om faglar brukar kallas ornitologer medan de som studerar faglar som ett fritidsintresse kallas fagelskadare . De fagelskadare som har ett mer tavlingsartat fokus och som vill se sa manga arter (och garna sallsynta sadana) som mojligt kallas ofta kryssare .

Inom det vetenskapliga studiet av faglar har flera vetenskapliga viktiga studier gjorts av amatorornitologer eller fagelskadare. Mycket av de data som samlas in och senare anvands av ornitologer kommer fran vanliga fagelskadare, och en ornitolog kan aven vara skadare och vice versa.

Ornitologins historia [ redigera | redigera wikitext ]

En av ornitologins aldsta forgrundsgestalter ar Plinius d.a. som levde under det forsta arhundradet efter Kristus. Han skrev samlingsverket Naturalhistoria vars tionde band hette Om faglarna . Plinius d.a var dock inte en ornitolog i dagens mening utan snarare en samlare av den information som da fanns tillganglig i andra skrivna eller muntliga kallor. Mycket ar exempelvis hamtat fran Aristoteles naturhistoriska encyklopedi. Resultatet blev att hans "fagelbok" innehaller en mangd faglar han sjalv aldrig ens sett och andra faglar som idag bara ar mytiska djur som exempelvis Fagel Fenix . Trots att denna bok varit utgangspunkt for manga av de vetenskapliga namn som faglar har idag sa ar det med denna bok precis som med manga andra historiska zoologiska skrifter svart att tyda vilka faglar som forfattaren skriver om.

Det kan darfor vara vart att uppmarksamma att Fredrik II pa 1240-talet forfattade ett verk om falkenering , varvid han visade pa en mycket god fortrogenhet med Aristoteles verk, men inte tvekade att patala dennes brister, om de stod i strid med hans empiriska kunskaper vilka han erhallit genom egna iakttagelser, men aven genom att genomfora vetenskapliga experiment av faglar.

Det anses dock att forst i och med Linnes systematiska terminologi, kring 1735, som det borjade bli enklare att forsta vilka faglar som omskrivs eller avbildas i texterna, trots att det aven i hans texter ibland ar otydligt. Men redan 1676 hade John Ray publicerat sin och Francis Willughbys Ornithologia som manga ^{[ vem? ]} idag anser vara startskottet for det vetenskapliga studiet av faglar i Europa. Detta verk revolutionerade ornitologisk taxonomi genom att organisera arterna efter deras fysiska karaktarer och det var bland annat detta som senare Linne fortsatte att studera och forfina.

Manga av dessa forsta ornitologer var jagare med smakalibriga gevar , snaror och nat. De skrev ner sina iakttagelser och ritade av faglarna. Manga gjorde det for att dra lardom av hur jakten kunde forenklas, vilka faglar som var goda att ata och dylikt. Inom ornitologin var jagaren och vetenskapsmannen inte sallan en och samma individ under hela 1700-talet. Vetenskapliga texter om faglar skrevs pa Latin, men mot slutet av 1700-talets andra halft borjade ocksa en ny sorts enkla popularzoologiska handbocker ges ut i Europa. Bocker som man latt skulle fa med sig pa jaktturen. Dessa bocker blev senare populara aven bland dem som, utan jaktvapen, begav sig ut i skog och mark for att i Rousseaus anda njuta av naturen.

Denna folkliga rorelse av ornitologin, som senare har kommit att kallas fagelskadning, drevs bland annat pa av en ny sorts naturforskare som lamnade den tidigare ofta strikt anatomiska inriktningen. Under vad som kallats den europeiska ornitologins guldalder, 1820 till 1850, blev ornitologer som Johann Friedrich Naumann , Christian Ludwig Brehm och Friedrich Faber forgrundsgestalter for denna nya typ av zoologer. Brehm som gav ut den for sin tid sa viktiga falthandboken Beitrage zur Vogelkunde kom ocksa att grunda den ornitologiska tidskriften Ornis .

Under 1800-talet foretogs zoologiska expeditioner till stora delar av varldens alla horn och mycket av varldens fagelfauna blev kand och beskriven. Det var ocksa under detta sekel som anvandandet av ordet ornitologi blev mer utbrett for vetenskapen om faglarna.

Ornitologins historia i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Olof Rudbeck d.y. var en pionjar inom ornitologin och han holl de forsta ornitologiska forelasningarna i Sverige 1727?1731. Dessa forelasningar holl han utifran den bok han sjalv skrivit om Sveriges faglar. Boken, som brukar kallas Rudbecks fogelbok paborjades redan 1693 men publicerades aldrig pa sin tid. Linnes inflytande var stort vid etableringen av den zoologiska vetenskapen i Sverige under 1700-talet och flertalet av hans larjungar blev professorer och liknande runt om pa Sveriges olika larosaten. Men fortfarande pa 1800-talet fanns det en stor skepsis pa universiteten kring naturalhistoria.

Den person som kom att skapa den forsta falthandboken over Skandinaviens faglar pa svenska var Sven Nilsson (1787?1883). Han var samtida med Brehm, Naumann och Faber och bokverket Skandinaviens Fauna kom att innehalla tva band om faglar som fick undertiteln Foglarna . Dessa tva delar, som kom ut i olika utgavor fram till och med 1858 tillsammans med ett band med illustrationer av Magnus Korner , kom att fylla samma behov i Sverige som Brehms falthandbok gjort i Tyskland .

Inte bara Rousseaus tankar om naturen spelade in pa ornitologins utveckling under 1800-talet. Aven nationalromantiska ideer fick vetenskapsman och amatorer att ge sig ut i sina lander och regioner for att beskriva och ringa in nationens speciella natur. I och med jarnvagen sa kunde folk ur alla samhallsklasser resa mer i landet. En ny form av turism med friluftsliv och sommarnojen tog sin borjan. Konstnarer som Zorn , Liljefors och Carl Larsson och forfattare som Strindberg blev i Sverige en starkt bidragande faktor till denna nya langtan till naturen, och skargarden kom att bli ett populart resmal for stadsbor. Manga var det som under denna period pa en amatorniva borjade studera flora, fauna och darmed ocksa faglar.

Erik Rosenberg kom med sin livsgarning inom ornitologi under 1900-talet att bidra till intresset for faglar. Hans bok "Faglar i Sverige" skildrar pa ett unikt satt Sveriges faglars utbredning, utseende, beteende och sardrag. Det sags aven att han ska ha myntat begreppet fagelskadning.

Sveriges ornitologiska forening (SOF) bildades forst vid slutet av andra varldskriget som en sidogren till Naturskyddsforeningen . Club 300 grundades 1984 och var fran borjan amnad for skadare som sett mer an 300 olika arter i Sverige, men idag ar detta inte ett kriterium for medlemskap.

Miljororelsen [ redigera | redigera wikitext ]

Redan Sven Nilsson skriver i Skandinaviens Fauna om hur vissa faglar jagas for hart. I vissa fall kommer han till och med forslag och riktlinjer for att uppratta en livaktig naring dar faglar forst ska fa hacka innan de far jagas och dylikt.
Men det var kanske forst i och med Rachel Carsons klassiska bok Tyst Var , som kom ut 1962, som medvetandet verkligen borjade ga upp for en bredare massa att naturen inte klarade av alla de utslapp som vart samhalle slapper ifran sig. 1970- och 80-talets skadare var till stora delar en del av denna miljororelse. Denna toppluvearme som tidigt i svinottan stiger upp for att rakna ejderstracket ar fortfarande en stereotyp manga har av fagelskadare.

Ornitologi idag [ redigera | redigera wikitext ]

Ornitologin har precis som alla vetenskaper forandrats markant under arhundradena. Olika kulturella stromningar har paverkat synen pa naturen och med det ocksa hur naturen ska studeras. I borjan handlade den tekniska utvecklingen om jaktmetoder men i och med utveckling av bade falthandbocker och kikare sa har fagelskadningen forandrats till att bli vad den ar idag. Man skulle kunna saga att ornitologer har gatt fran att vara jagare till att vara samlare.

Idag handlar faltornitologin mer om laten, jizz , tubkikare , mobiltelefonkontakt och DNA-analyser. Bland fagelskadarna finns en stor mangd som vill se sa manga olika arter som mojligt. Olika listor upprattas som exempelvis arslistor, livslistor, tomtlistor och adelkryss . Nar en raritet upptacks larmas den ut och hundratals skadare kan kasta sig in i sina bilar och kora manga mil for att fa en glimt av fageln. Fagelskadandet har blivit en stor turistindustri varlden over precis som sa manga andra av vara fritidssysselsattningar. Troligen ar intresset som storst pa Brittiska oarna .

Den ornitologiska vetenskapen [ redigera | redigera wikitext ]

Ornitologi omfattar idag en mangd olika inriktningar och ingen lista skulle kunna vara fullstandig. Foljande ar en bred klassificering av det samtida ornitologiska omradet.

• Systematik & taxonomi
• Laboratorieornitologi
  • Fysiologiska och anatomiska studier
  • Genetik
• Paleoornitologi (studiet av fossila faglar)
  • Fylogeni
• Faltornitologi
  • Zooekologi & zoogeografi
    • Studier av individer
    • Studier av populationer
    • studier av fagelsamhallen
  • Beteendevetenskap
• Natur- och fagelskydd

Det ar framfor allt de senaste femtio aren som forskningen av faglar har inneburit att manga egenheter med faglars liv och leverne har avslojats. Ornitologin har spelat en viktig roll inom vetenskapsgrenar som systematik , genetik , zoogeografi , zooekologi och beteendevetenskap . En praktisk fordel med faglar som studieobjekt ar att man ofta kan studera enskilda individer och deras beteende direkt i falt (vanligen med kikare). Daggdjur ar exempelvis ofta mycket skyggare.

En metod som anvands inom forskningen pa faglar ar ringmarkning , da man individmarker faglar med en ring som satts pa fagelns tars . Dessa ringar har en unik sifferkombination som man senare kan lasa av da fageln fangas in pa nytt. Vid infangandet registreras olika data om fageln och sammanlagt, kan denna statistik vara en viktig del for att oka forstaelsen och kunskapen om exempelvis faglars forflyttningar och kunskapsinhamtning om respektive art.

I Sverige grundades Ottenby fagelstation 1946 och ar darmed Sveriges och Europas aldsta fagelstation. Fagelstationen har varldens langsta oavbrutna fangstserie med ringmarkta faglar. ^{[ 1 ]}

Sedan 1980-talets mitt har DNA mer och mer kommit att forandra mycket av synen pa faglar och deras taxonomi . Just nu pagar ett vetenskapligt tronskifte i och med att de systematiska system som anvands sedan 1600-talet mitt och som bygger pa fysiska likheter haller pa att forandras. Se exempelvis Sibley-Ahlquists taxonomi .

Popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

Ian Fleming namngav sin hjalte efter den amerikanske ornitologen James Bond , som skrev boken "Birds of the West-Indies".

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Lista over svenska ornitologiska bocker
• Lista over ornitologiska termer
• Fageltopografi
• Fjader (biologi)
• Faglars anatomi
• Ornitologins tidslinje

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• En tidsaxel over ornitologins historia pa engelsksprakiga Wikipedia

v   ?   r Grenar inom Zoologi Araknologi (spindeldjursforskning)  · Cetologi (valforskning)  · Entomologi (insektsforskning)  · Etologi (djurs beteenden)  · Herpetologi  (grod- & kraldjursforskning)  · Iktyologi (fiskforskning)  · Primatologi (apforskning)  · Ornitologi (fagelforskning)