Organisation Todt , OT , var en militart ordnad bygg- och ingenjorsorganisation i Nazityskland , grundad 1938 av Fritz Todt . Organisation Todt byggde bl.a. Atlantvallen samt en rad motorvagar . Reparation av krigsskadade jarnvagar, broar och vagar var ocksa en huvudverksamhet. Nar verksamheten var som storst sysselsatte OT mer an 1,5 miljoner arbetare, av vilka manga var tvangsarbetare . Dessutom anvandes koncentrationslagerfangar och krigsfangar .

Oversikt over OT och dess verksamhet 1938-1945 [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation Todt (OT) var inte en nazistisk partiorganisation utan en riksmyndighet. OT var en paramilitar myndighet dar den tyska personalen och en del utlandska frivilliga var bevapnade. Dessa hade aven svurit samma trohetsed till Hitler som kravdes av Wehrmacht . Till sin funktion var OT Wehrmachts byggnadsorganisation, som fanns i hela det ockuperade och med Tyskland forbundna Europa. Grundare och forste chefen for OT var Fritz Todt , efter hans dod rustningsministern Albert Speer . Som chef for OT var han direkt understalld Hitler. OT:s centrala ledning (Amt Bau-OT) hade sitt sate i Berlin och leddes av en generaldirektor direkt under Speer. ^{[ 1 ]}

OT:s grundprincip var samarbetet mellan den tyska byggnadsindustrin och den tyska staten. Byggnadsindustrin stod, genom enskilda byggforetag med personal och utrustning, for den tekniska delen av OT. Staten stod for arbetskraft och materiel. Principen utarbetades av Fritz Todt for att genomfora bygget av Vastvallen 1938. Chefen for ett OT-foretag hade dubbla uppgifter, som en entreprenor tog han ansvar for sitt foretags intressen, som en avlonad OT-tjansteman tog han ansvar for statens intressen. ^{[ 1 ]}

Nar verksamheten var som storst (1942-1943) sysselsatte OT mer an 1,5 miljoner arbetare. Den tyska personalen i OT var aldrig fler an 350 000 personer. Vid tiden for invasionen av Normandie hade den minskat till 200 000 pa grund av Wehrmachts och krigsindustrins krav. Strax fore krigsslutet uppgick de till 75 000 personer. Det fanns ett regelverk som foreskrev att i etappomradet fick den tyska personalen inte vara farre an 10 % av den utlandska och narmare fronten inte farre an 25 %. ^{[ 1 ]}

OT var organiserat i Einsatzgruppen pa armegruppsniva och Einsatze pa faltarmeniva . OT anvande sig av tva typer av byggnadsprojekt: mobila projekt och stationara projekt. En Oberbauleitung var ansvarig for varje stationart projekt. Mot krigsslutet blev OT efterhand allt mer mobilt organiserat. OT:s mest framskjutna enhet kallades OT-Front men var inte verksam i frontomradet utan omedelbart bakom detta. Transporterna for OT genomfordes av olika organisationer tillhoriga Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps . ^{[ 1 ]}

Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Lednings- och projektorganisation [ redigera | redigera wikitext ]

• Amt Bau-OT - central ledning
• Einsatsgruppe - ledning pa armekarsniva
• Einsatz - ledning pa faltarmeniva
• Oberbauleitung - projektledning for stationara projekt
• Bauleitung - ledning av underprojekt
• Abschnittsbauleitung - lokal ledning
• Baustelle - byggplats

Kalla: ^{[ 2 ]}

Typer av OT-enheter [ redigera | redigera wikitext ]

Vid tiden strax fore den allierade landstigningen vid Normandie, nar OT arbetade pa Atlantvallen , fanns det foljande typer av enheter inom OT i Frankrike.

• Fastningsenheter for kustfastningar, hamnar och kraftforsorjning. Direkt understallda fastningskommendanten.
• Mobila enheter i stridszonen vilka skulle samarbeta med armens ingenjorstrupper och var underlagda armens taktiska ledning. Till de mobila enheterna horde enheter for brobyggnad, ammunitionsrojning, fordonsreparationer, ammunitionshantering, jarnvagsbyggnad samt allman byggverksamhet.
• Enheter i etappomradet. Till dessa horde enheter for jarnvagsbyggande, allman byggverksamhet, kraftforsorjning och bevakning.
• Enheter for Luftwaffes byggnadsverksamhet. Dit horde enheter for fordonsreparationer, brobyggnad och allman byggverksamhet.
• Underhallsenheter i stridszonen bestod enbart av tysk personal och bildade bevapnade enheter anslutna till divisions- och armeunderhallsforband.
• Arbetsenheter i etappomradet bestod av "palitlig" utlandsk personal som tjanstgjorde i obevapnade enheter. Tysk ledningspersonal skulle dock vara bevapnad med handvapen. Dessa enheter stod till armeunderhallschefens forfogande for byggnadsarbete vid underhallsbaser.
• Transportenheter fran Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps .

Kalla: ^{[ 3 ]}

Verksamhet i Skandinavien [ redigera | redigera wikitext ]

En sarskild Einsatzgruppe Wiking for Norge, Danmark och norra Finland, med stab i Oslo grundades pa sommaren 1942. Wehrmacht anvande i Norge och Danmark egna faltarbetsforband i storre utstrackning an i andra omraden. ^{[ 4 ]}

Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Under Einsatzgruppe Wiking i Oslo fanns foljande organisation:

• Einsatz Polarbereich , Rovaniemi
  • Oberbauleitung Kirkenes
    • Bauleitung Kirkenes, Vadso, Limhammar i Petsamoomradet
  • Oberbauleitung Alta
    • Bauleitung Hammerfest, Repparfjord, Lakselv, Honningsvag
  • Oberbauleitung , Kirkenes
• Einsatz Nordnorwegen , Tromsø
  • Bauleitung Tromsø, Nordreisa
  • Oberbauleitung Narvik I
    • Bauleitung Harstad, Engeloy
  • Oberbauleitung Narvik II
    • Bauleitung Morsvik, Krakmoen, Tommernes, Drag, Kaldvik, Lagmannsvik
  • Oberbauleitung Fauske
    • Bauleitung Rosvik, Engan
  • Oberbauleitung Fauske
    • Bauleitung Rosvik, Engan
  • Oberbauleitung Nordlandbahn
    • Bauleitung Naevernes, Rognan
• Einsatz Mittelnorwegen , Trondheim
  • Oberbauleitung Mo i Rana
    • Bauleitung Bodo, Sandnesjoen
  • Oberbauleitung Trondheim
    • Bauleitung Trondheim, Namsos
  • Oberbauleitung Andalsnses
    • Bauleitung Gossen, Alesund, Kristiansund
  • Oberbauleitung Mo i Rana
    • Bauleitung Bodo, Sandnesjoen
  • Oberbauleitung Kristiansand
    • Bauleitung Kristiansand, Vara, Lista, Stavanger
• Einsatz Oslo , Oslo
  • Oberbauleitung Bergen
    • Bauleitung Bergen, Maloy, Sognefjord, Bergen-Nord, Bergen-Sud, Haugesund, Fjell
  • Oberbauleitung Tønsberg
    • Bauleitung Bodo, Sandnesjoen
• Einsatz Danemark, Kopenhamn
  • Bauleitung Hjorring, Thistedt, Holstebro, Esbjerg, Struer

Kalla:. ^{[ 4 ]}

Storre projekt [ redigera | redigera wikitext ]

I Norge byggde OT riksvag 1, som forband sodra och norra Norge, fran Nordlands fylke genom Karasjok till Rovaniemi i Finland. I Finland ansvarade OT for utvinning av nickel i Petsamoomradet . ^{[ 5 ]} Under aren 1943-1944 var OT:s verksamhet som mest omfattande i Norge. Man sysselsatte da omkring 50 000 arbetare. Det ar en av de storsta verksamheterna i Norge nagonsin. ^{[ 6 ]}

Organisation Todts arkiv i Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Arkivmaterialet fran Organisation Todt i Norge finns i det norska riksarkivet. ^{[ 7 ]} Materialet utgors av 440 hyllmeter dokument. Arkivforteckningen ar pa 670 sidor. Det ar oklart om arkivet ar komplett eller om material saknas. ^{[ 6 ]}

Grader och gradbeteckningar [ redigera | redigera wikitext ]

Grader [ redigera | redigera wikitext ]

Kalla: ^{[ 8 ]}

Gradbeteckningar pa armen for arbetare och forman 1943-1945 [ redigera | redigera wikitext ]

Gradbeteckningar pa kragspeglar 1943-1945 [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Legion Speer
• Transportflotte Speer