Operation Market Garden
var
kodnamnet
pa en
operation
pa
vastfronten
under
andra varldskriget
utarbetad huvudsakligen av
faltmarskalk
Bernard Montgomery
. Dess syfte var att snabbt fa ett slut pa
kriget
genom ett koncentrerat anfall in i sjalva
Tyskland
. Det direkta malet med operationen var att med anvandande av
fallskarmstrupper
sakra flodovergangar vid
Eindhoven
,
Nijmegen
och
Arnhem
i
Nederlanderna
och pa sa vis skapa en korridor som den brittiska
30:e armekaren
skulle kunna rycka fram genom. I forlangningen var planen att man, nar man val brutit igenom det tyska forsvaret, skulle kunna omringa
Ruhromradet
med dess for den tyska krigsanstrangningen livsviktiga
industrier
. Forhoppningen var att detta skulle fa det tyska forsvaret att kollapsa och att kriget pa sa satt skulle ta slut redan 1944. Planen stod i stark kontrast till
Eisenhowers
tankar om ett anfall pa bred front.
Montgomerys
plan var att genom en snabb attack ta sig genom Nederlanderna och kunna ta sig forbi
Siegfriedlinjen
och dessutom kringga de tyska styrkorna. Montgomery lyckades till slut overtala
Eisenhower
att genomfora planen. For att kunna ta kontroll over Nederlanderna var man tvungen att sakra broarna over de storre vattendragen, Wilhelmina Canal, Zuid-Willemsvaart kanalen och floderna Maas, Waal och Rhen.
Operationen bestod i tva delar, dels den flygburna delen
Market
och marktruppernas framstot
Garden
.
Den flygburna delen av planen skulle genomforas av delar av den
First Allied Airborne Army
, dar amerikanska, brittiska och polska flygburna styrkor ingick. De flygburna truppernas uppgift var att sakra bron over Rhen vid Arnhem och de broar som behovdes for att na fram till Arnhem.
Market skulle bli den storsta flygburna operationen i historien, over 34 600 man fran 101:a, 82:a, 1:a luftburna divisionerna och den polska brigaden skulle landsattas. 14 589 man landade med
glidflygplan
och 20 011 med fallskarm. Glidflygplanen forde ocksa med sig 1 736 fordon och 263 artilleripjaser. 3 342 ton med ammunition och andra fornodenheter landsattes med hjalp av glidflygplan och fallskarm. Mycket av detta blev beslagtaget av tyska styrkor, da man slappte detta over av tyskarna hallen terrang.
Den brittiska
XXX Corps
skulle erovra en korridor som skulle knyta samman de flygburna truppernas erovringar. Framryckningen skulle ske langs med
Rijksweg 69
, i planeringen kallad
Club Route
, pa flera strackor lopte vagen pa en vagbank genom sankmarker som gjorde att pansarforbanden inte kunde gora nagra kringgaende anfall for att bryta upp det tyska forsvaret.
Den 4 september beordrades
II. SS-Panzerkorps
till Arnhemomradet for att vila och ateruppbyggas i ett sakert omrade. Pansarkaren var kraftigt decimerad efter retratten fran Normandie genom Frankrike. Karens tva divisioner
9. SS-Panzer-Division Hohenstaufen
och
10. SS-Panzer-Division Frundsberg
forlades strax norr om Arnhem respektive 15 km oster om Arnhem. Totalt raknade de tva divisionerna ca 7 000 man och man saknade narmast helt tunga vapen, artilleri och stridsvagnar. Ovriga forband i omradet, som ocksa skulle vila, bidrog med ca 3 000 man och en del tunga vapen.
Frontlinjen holls av
1. Fallschirm-Armee
, vilken trots sitt storslagna namn var uppbyggd kring 3 000
fallskarmsjagare
som funnits i reserv och under utbildning i olika delar av Tyskland och som samlats ihop for att bemanna den svaga fronten vid
Albertkanalen
.
Operationen borjade den 17 september 1944 med att tre fallskarmsdivisioner slapptes nara de broar de var satta att inta och forsvara, denna del av operationen bar namnet
Market
. Samtidigt borjade
XXX Corps
sin framryckning in i Nederlanderna, operation
Garden
.
Till skillnad fran de tidigare luftlandsattningarna i
Normandie
och
Sicilien
dar de flygburna trupperna spreds ut over stora omraden, sa landade de allierade trupperna med god precision. For
82nd Airborne Division
landade 89% av fallskarmstrupperna inom en kilometer fran sina landningszoner och 84% av glidflygplanen. Tyskt luftvarn och jaktflyg lyckades inte namnvart stora landsattningen. Den tyska luftvarnselden beskrevs som haftig men utan precision.
I soder landade
101st Airborne Division
utan storre problem strax norr om
Eindhoven
. Av de 424 transportflygplan som medforde divisionens trupper sa skots 16 stycken ner och 98 stycken skadades av luftvarnseld.
[
1
]
For att erovra broarna over floden
Aa
och kanalen
Zuid-Willemsvaart
vid
Veghel
skulle
501st PIR
landsattas vid
Drop zone A
sydvast om broarna. De 135 transportflygplanen som transporterade regementet motte haftig luftvarnseld och regementets forsta bataljon falldes en halvmil nordvast om den avsedda
Drop zone A
pa fel sida floden. Men alla tre bataljon kunde snabbt samla sig och erovra broarna over floden och kanalen for att sedan forberedda sig pa att forsvara broarna i vantan pa
XXX Corps
.
[
2
]
Regementet
502nd PIR
landsattes vid
Drop zone B
sydvast om
Sint-Oedenrode
och norr om Eindhoven. Huvuddelen av regementet grupperades for att forsvara sjalva landsattningsomradet. Regementets forsta bataljon avancerade norrut och erovrade tva broar over
Dommel
i Sint-Oedenrode utan namnvart tyskt motstand, man nadde pa kvallen aven samband med den sydligaste bataljonen ur
501st PIR
. Ett forstarkt kompani sandes soderut for att erovra en bro over
Wilhelminakanalen
vid
Best
men framryckningen hejdades av ett tyskt luftvarnskompani forlagt i Best.
[
3
]
Regementet
506th PIR
landsattes vid
Drop zone C
soder om
Drop zone B
och norr om Eindhoven. Regementet hade divisionens viktigaste uppdrag att erovra bron for Rijksweg 69 over Wilhelminakanalen i
Son
och sakra Eindhoven. Aven om regementet samlade sig snabbt efter landsattningen och borjade framryckningen mot bron sa ledde motstand fran ett mindre tyskt luftvarnsbatteri i Son till att regementet agnade tva timmar till att rensa Son, under tiden hann tyska forband spranga bron. Man byggde snabbt en provisorisk gangbro over kanalen och fortsatte framryckningen mot Eindhoven men man avbrot framryckningen under kvallen och gick i stallning i de norra fororterna till Eindhoven for natten.
[
4
]
Kring
Nijmegen
landade 82nd Airborne Division med uppgift att ta broarna over
Maas
,
Waal
och kanalen Maas-Waal. Huvuduppgiften var dock att ta kontrollen over
Groesbeek
som ligger pa en hojd oster om Nijmegen, syftet var att stoppa ett eventuellt tysk motanfall fran skogsomradet
Reichwald
pa andra sida tyska gransen. 504th PIR lyckades snabbt erovra bron over Maas vid
Grave
och bron over
Maas-Waal kanalen
. 508th PIR hade uppdraget att forsoka erovra den stora bron over Waal, denna kunde till skillnad fran de flesta broarna i XXX Corps framryckningsvag inte ersattas med ingenjorstruppernas broar. Pa grund av en kommunikationsmiss kom anfallet forst igang pa eftermiddagen, da forstarkningar i form av spaningsbataljonen ur
9. SS-Panzer-Division Hohenstaufen
hade anlant och anfallet misslyckades.
Landningszonerna for 1st Airborne Division kring Arnhem
Utanfor
Arnhem
landade den forsta halvan av
1st Airborne Division
pa heden vaster om byn
Wolfheeze
. Pa grund av att divisionen landade i tva omgangar var den forsta omgangen tvungen att avdela styrkor for att forsvara landningszonen for den andra omgangen nasta dag. Resultatet blev att endast 1st Parachute Brigade kunde avancera mot Arnhem och dess bro over Rhen. For att kompensera for den langa avstandet fran landningszonen till bron inne i Arnhem, 12 km, sa skulle brigadens spaningsskvadron gora en snabb framryckning med sina
jeepar
och besatta bron medan resten av brigaden skulle rycka fram till fots. Pa grund av att flera glidflygplan lastade med jeepar inte nadde fram till landningszonen blev spaningsskvadronens framryckning forsenad och stotte senare pa ovantat motstand. Brigadens tre bataljoner med fallskarmsinfanteri borjade under tiden sin framryckning, forsta och tredje bataljonen hejdades ungefar halvvags av en tysk traningsbataljon som snabbt hade satt upp en tunn forsvarslinje vid de troligaste vagarna in i Arnhem. Endast brigadens andra bataljon under
John Frost
lyckades na fram till bron genom att den tog den sydligaste vagen in i staden. Bataljonen lyckades erovra det norra brofastet och gjorde tva misslyckade forsok att erovra hela bron. Sambandet mellan divisionens delar brot genast samman pa grund av stora problem med radioutrustningen, vilket kom att hindra divisionen under hela operationen. For direkt kommunikation med
RAFs
attackflygplan forde man med sig tva
jeepar
med speciella
VHF
-radioutrustningar som visade sig vara felinstallda och bada utrustningarna forstordes snart av tysk granatkastareld, detta medforde att divisionen inte kunde fa nagot flygunderstod da piloterna hade strikta order att inte attackera utan order fran marken pa grund av risken for de egna trupperna.
Klockan 14.15 borjade stormelden infor XXX Corps anfall fran cirka 300 pjaser over ett omrade 1,5 km i bredd och 8 km djupt, sju divisioner
Hawker Typhoon
angrep samtidigt alla kanda och misstankta tyska positioner med raketer. Klockan 14.35 borjade XXX Corps sin framryckning med infanteri och stridsvagnar fran
Irish Guards
i spetsen. Efter 25 minuter korsade man den nederlandska gransen och hejdades nastan genast av tyska fallskarmsjagare och pansarvarnskanoner som holl stallningar pa bada sidor om vagen. Efter ytterligare insatser av flyg och artilleri lyckades man sopa undan det tyska forsvaret och fortsatta framryckningen mot Eindhoven. Enligt planen skulle man na fram till Eindhoven redan pa kvallen forsta dagen men nar kvallen kom hade man bara kommit halvvags.
Landningszoner for
101st Airborne Division
kring Eindhoven.
Pa grund av kraftig dimma i England senarelades dagens luftlandsattningar med tre timmar. Under tiden borjade ett tjockt molntacke bildas over de sodra delarna av operationens stridsomrade, vilket kom att hindra flygunderstodet.
Efter att bron i Son sprangts gjorde 502th PIR ur 101st Airborne Division ett forsok att erovra en annan bro over
Wilhelminakanalen
vid
Best
, men stoppades av tyskt motstand. Under tiden tog sig delar av 506th PIR over kanalen och nadde Eindhovens norra delar. Mitt pa dagen nadde spaningsforband ur XXX Corps fram till divisionen. Klockan 16 fick man radiokontakt med huvudstyrkan och kunde begara fram bromaterial for att ersatta den sprangda bron. Pa kvallen passerade XXX Corps genom Eindhoven och slog lager strax soder om Son, i vantan pa att ingenjorstrupperna skulle bygga upp en
Bailey bridge
over kanalen.
Soder om Nijmegen forsokte 82nd Airborne Division att erovra sjalva staden Grave, men hindrades av bestamt tyskt motstand. Vid Groesbeek forsvarade sig 505th PIR mot flera tyska motanfall fran oster. Ett tyskt motanfall lyckades aterta en del av landningszonen, men tack vare fordrojningen av dagens luftlandsattning hann 508th PIR atererovra landningszonen i tid. Klockan 15.30 borjade 319th och 320th Glider Field Artillery, 456th Parachute Field Artillery-bataljonerna landa samt aven divisionens sjukvardsenhet.
De tva bataljonerna ur 1st Parachute Brigade som inte natt bron, forsta och tredje bataljonen, fortsatte sin framryckning in mot bron. Tyska forband lyckades gang pa gang skilja av delar av de brittiska forbanden och forinta dem. Pa kvallen hade man natt inom 2 kilometer fran bron men de bada bataljonerna raknade nu tillsammans 200 man, endast en sjattedel av ursprungsstyrkan. Tidigare pa dagen hade spaningsbataljonen ur
9. SS-Panzer-Division Hohenstaufen
som dagen innan hade sants soderut som forstarkning, atervant till Arnhem och gjorde ett forsoka att atererovra hela bron men led stora forluster. 4th Parachute Brigade, som hade blivit forsenade pa grund av dimma i England, hoppade under eftermiddagen over landningszonen som samtidigt anfolls av tyska forband.
Klockan 08:20 nar XXX Corps fram till 504th PIR vid Grave och under eftermiddagen nadde man fram till Nijmegen. Enligt planen skulle karen redan ha natt Arnhem. Ett nytt forsok att erovra bron gjordes av delar av
Guards Armoured Division
och 505th PIR, man kom cirka 400 meter fran bron innan anfallet hejdades. Man begarde fram batar for att kunna skeppa over den tredje bataljonen ur 504th PIR som skulle anfalla bron fran norr samtidigt som man gjorde ett nytt forsok fran soder. Men batarna hann inte foras fram i tid och XXX Corps fick vanta annu en natt framfor annu en bro.
Ett brinnande brittiskt
Airspeed Horsa
lastsegelflygplan.
Tidigt pa morgonen paborjade 1st Parachute Brigade sitt anfall for att na fram till styrkorna vid Arnhem bron. Nar det borjade ljusna befann man sig pa oppen mark och kom under haftig tysk eld, nu borjade brigadens anfall att splittras upp och till slut retirerade cirka 500 man tillbaka mot
Oosterbeek
, dar huvudstyrkan fanns. Den andra bataljonen och de sprida enheter som kommit igenom det tyska forsvaret, totalt cirka 600 man, holl fortfarande brons norra faste. Tyskarna skiftade taktik och undvek infanterianfall mot britterna, utan borjade systematiskt skjuta sonder husen kring bron for att berova britterna lampliga defensiva positioner.
Norr om Oosterbeek ledde 4th Parachute Brigade ett forsok fran 1st Airborne Division att bryta igenom den tyska linjen och etablera kontakt med styrkan inne i Arnhem. Pa grund av kommunikationsproblem och hart tyskt motstand misslyckades anfallet med stora forluster som foljd. Divisionen befann sig under hard press fran tyska forband och hade forlorat sin offensiva formaga. Resterna drog sig tillbaka till defensiva positioner kring Oosterbeek.
1:a polska fallskarmsbrigaden
, som enligt planen skulle landsattas som forstarkning, blev kvar i England pa grund av dimma, men brigadens glidflygplan, som transporterade pansarvarnskanoner och jeepar, hade hunnit lyfta och landade i landningszonen samtidigt som 4th Parachute Brigade retirerade over den.
Flygfoto av bron i Nijmegen over Waal.
Batarna som beordrats fram dagen innan kom till slut fram pa eftermiddagen och ett anfall organiserades snabbt. Vid 15 tiden korsade tredje bataljonen ur 504th PIR floden i 26 stormbatar. De amerikanska soldaterna hade ingen tidigare erfarenhet av de brittiska batarna och det radde brist pa paddlar. Ungefar halften av batarna klarade sig over i den haftiga beskjutningen och de overlevande fick anfalla over 200 meter oppen mark for att erovra brons norra faste. Infor hotet att bli avskurna retirerade aven de tyska forbanden som holl brons sodra ande, vilket gav
Guards Armoured Division
och 505th PIR mojligheten att sakra hela bron efter fyra dagars strider. Anfallet kom att kallas
Little Omaha
som en referens till den blodiga landstigningen pa
Omaha Beach
.
Kring Groesbeek fortsatte tyskarna med sina motanfall och man lyckades tillfalligt atererovra den enda bron som kunde bara stridsvagnar in till Nijmegen. Bron atertogs i ett motanfall fran
Coldstream Guards
.
Resterna av 1st Airborne Division samlade sig kring Oosterbeek som en sista utpost pa Rhens norra strand. Vaster om byn fick britterna avvarja haftiga tyska anfall som syftade till att skara av divisionen fran flodstranden och darmed omojliggora overskeppning av forstarkningar over floden nar XXX Corps hade natt fram fran Nijmegen. 4th Parachute Brigade kampade for att na fram till divisionens stallningar vid Oosterbeek men pressades hart av tyska anfall och forlusterna var hoga; en bataljon nadde fram med endast 10% av sitt manskap.
Styrkan vid Arnhembron lyckades etablera kontakt med resten av divisionen med hjalp av det civila telefonnatet mitt pa dagen. Man fick klart for sig att ingen undsattning var mojlig fran resten av divisionen och att XXX Corps fortfarande stod soder om bron i Nijmegen. Framat kvallen hade de brittiska stallningarna vid bron kraftigt forsvagats och man led brist pa ammunition, vatten, mat och forbandsmaterial. En tva timmars vapenvila forhandlades fram och huvuddelen av de sarade fordes over till tyskarna for vard och fangenskap. Bland de sarade som evakuerades fanns styrkans befalhavare
John Frost
och Frederick Gough tog over befalet. Den brittiska styrkan hade nu ocksa forlorat kontrollen over det norra brofastet och tyskarna kunde fora over forstarkningar som sandes soderut for att etablera en forsvarslinje mot XXX Corps.
Trots att bron over Waal i Nijmegen hade erovrats pa eftermiddagen dagen innan sa fortsatte inte Guards Armoured Division sin framryckning forran narmare 18 timmar senare. Divisionens befalhavare
generallojtnant
Brian Horrocks
ansag att han behovde den tiden for att reda ut oordningen i divisionen efter striderna i Nijmegen och att fora fram bransle. Forseningen gav tyskarna mojlighet att etablera en forsvarslinje mellan Nijmegen och Arnhem, framst med hjalp av delar av
10. SS-Panzer-Division Frundsberg
. Nar Guards Armoured Division borjat sin framryckning mot Arnhem korde man snart fast pa grund av att man inte kunde kringga den tyska forsvarslinjen, som skar av huvudvagen till Arnhem. Detta pa grund av att vagen pa bada sidor omgavs av
marskland
som omojliggjorde forflyttning av stridsvagnar. For att kringga det tyska forvaret beordrades
43rd Wessex Infantry Division
fram for att ta over tatpositionen och genomfora en kringgaende rorelse vid sidan av vagen. Pa grund av att divisionen befann sig soder om Nijmegen och en svarartad trafikstockning fyllde vagen skulle det droja till foljande dag innan den var framme och kunde ateruppta framryckningen.
Efter tva dagars forsening pa grund av daligt vader kom sa 1:a polska fallskarmsbrigaden slutligen ivag. Klockan 17:15 landsattes brigaden pa den sodra sidan av Rhen vid byn
Driel
, dar det skulle finnas en farja over floden. Farjan, som man hade hoppats kunna anvanda for att fora over brigaden till den norra stranden och forstarka 1st Airborne Division vid Oosterbeek, visade sig vara borta och farjelaget pa andra sida besatt av tyskarna. Den strandsatta brigaden fick koncentrera sig pa att uppratta en forsvarsstallning i och omkring Driel.
Kring Oosterbeek holl nu cirka 3 584 overlevande fran 1st Airborne Division ett litet och brackligt brohuvud. Den brittiska styrkan befann sig under hela dagen under attack pa alla sidor, i stort sett lyckades man sla tillbaka anfallen eller aterta de forlorade omradena Det stora bakslaget kom i gryningen da ett hojdomrade i den sydvastra delen av divisionens omrade forlorades, detta omrade kontrollerade farjelaget for farjan over till Driel. Flera motanfall sattes in for att aterta hojden men den tyska styrkan understodda av ett antal gamla franska stridsvagnar med eldkastare holl stand. Divisionen kontrollerade nu bara 700 meter av flodstranden. Ett forsok att slappa ner fornodenheter till divisionen fran
Stirling
bombplan stordes av ett ovanligt effektivt ingripande fran
Luftwaffe
. 15 bombplan skots ner av 22 stycken
Focke-Wulf Fw 190
som hade smitit forbi de allierade jaktflyget, ytterligare 8 bombplan skots ner av luftvarnet. Ljuspunkten for den brittiska styrkan vara att man fick radiokontakt med XXX Corps och kunde nu fa artilleriunderstod fran ett av karens artilleriregementen.
Under natten angrep tva mindre tyska pansarenheter den allierade korridoren mellan Veghel och Grave. En av styrkorna lyckades skara av korridoren och darmed strops flodet av underhall till styrkorna pa vag till Arnhem.
Under morgonen borjade de framre elementen av 43rd Division att avancera mot polackernas stallning kring Driel, nar morgondimman lattade kom britterna under haftig eld fran tyskarna. Det kom att droja till kvallen innan divisionen nadde fram till 1:a polska fallskarmsbrigaden vid Driel. Trots bristen pa landstigningsbatar forsokte brittiska och polska ingenjorer med de sma batar man kunde finna organisera en overskeppning av den polska brigaden till den strandremsa som fortfarande holls av britterna pa norra sidan. Da man var tvungen att ro uppstroms for att komma over gick det langsamt och man ansattes hard av tyskarnas eld. Nar overskeppningen avbrots i gryningen hade endast 52 man overlevt overfarden.
Kring Oosterbeek andrade tyskarna taktik och koncentrerade sig pa att nota ner de brittiska styrkorna genom endast artillerianfall och direkta anfall undveks i mojligaste man aven om tyskarna hade ett numerart overlage med 4 till 1. For att forhindra att den polska brigaden vid Driel skulle skara av forbanden som hejdade Guards Armoured Division, flyttade 2 400 man fran Oosterbeek till omradet nordost om Driel.
En styrka ur Guards Armoured Division som hade sants tillbaka soderut lyckades tvinga bort den tyska pansarstyrkan, som hade skurit av korridoren.
Nar tyskarna hade fatt klart for sig att de allierade forsokte skeppa over den polska brigaden till det lilla brohuvudet kring Oosterbeek, koncentrerade man sig pa att isolera 1st Airborne Division fran floden. Trots haftiga anfall beholl britterna kontrollen over flodstranden. Man forsokte aven tvinga bort de polska trupperna pa den sodra flodstranden, men brittiska pansarforband hade natt fram och kunde sla tillbaka anfallen. Ingenjorstrupper med riktiga landstigningsbatar nadde ocksa fram och under natten kunde man fora over cirka 150 polska soldater till den norra flodstranden.
Aterigen lyckades ett mindre tyskt forband skara av korridoren for en tid.
Man gjorde ett sista misslyckat forsok att forstarka trupperna i Oosterbeek. Av de 315 man som skeppades over lyckades bara 75 man na Oosterbeek resten blev tillfangatagna da man kom att landa pa den tyskkontrollerade delen av stranden.
Pa morgonen den 25 september beordrades de aterstaende delarna av 1st Airborne Division i Arnhem att retirera och i och med det var operation Market Garden slut.
Frontlinjens konsolidering efter Market Garden.