Olof Malmer , adlad Malmerfelt , fodd 28 september 1693 i Umea , dod 10 september 1771 , var en svensk ambetsman. Han var en av pionjarerna for den vasterbottniska varvsindustrin och bruksindustrin .

Olof Malmer var son till borgaren i Umea Moses Andersson och hans hustru Anna Grubb . Han blev 1717 lantrantmastare och 1720 landskamrerare i Vastmanlands lan , overgick 1728 till Kammarrevisionen samt utnamndes 1740 till lagman i Angermanlands och Vasterbottens lagsaga . En kortare tid 1743 var han vice landshovding i Stora Kopparbergs lan och 1749?1750 i Vasterbottens lan . Han grundade ett glasbruk i byn Strom soder om Umea, som sedermera kom att kallas Strombacks glasbruk .

Vid riksdagen 1751?1752 upptradde Malmerfelt som motstandare till hattpartiet . 1753 foredrog kung Adolf Fredrik honom framfor ovriga sokande till den lediga landshovdingstolen i Vasterbottens lan, men radet uteslot honom fran forslaget, med motiveringen att han var for gammal ("forskansande sig bakom ett minutiost iakttagande av tjanstealderns ratt att komma i betraktande"). Denna tvist, som av de maktagande vid 1755?1756 ars riksdag avgjordes efter radets mening, blev en av anledningarna till denna riksdags markliga "tjanstebetankande".

Malmerfelt blev 1757 extra ordinarie och 1758 ordinarie kammarrad samt landshovding 1765 i Vasterbottens och 1769 i Vastmanlands lan. Malmerfelt ansags som en av sin tids dugligaste ambetsman. Han var ledamot av Vetenskapsakademien fran 1740. 1743 adlades han och antog namnet Malmerfelt.

Olof Malmerfelt var gift med Anna Christina Cederborg , dotter till brukspatron Eric Philipsson.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Malmerfelt, Olof , 12 maj 1912.

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Attar-taflor utgifna af Gabriel Anrep , Volym 2, s. 851 [1]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]